I examensarbetet Svenska Riksdagspartier i läroböcker för gymnasiet undersöks framställningen av svenska Riksdagspartier i fyra läroböcker. Syftet är att undersöka böckerna utifrån ett etik- och miljöperspektiv. Dessutom undersöks formuleringar och begrepp och om dessa rymmer tendenser och värderingar. Läroböckerna som undersöks jämförs också med varandra. Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig på resonemang i Staffan Selanders Lärobokskunskap.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en värld där vi medborgare blir rörligare. Dels på så sätt att vi distanserar oss från partipolitiken men också på så sätt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhället blir mer mobilanpassat. Partier måste finna nya vägar för nå medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste åren varit en populär väg för partier, men det finns också andra vägar. En sådan väg är appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.

Hur och varför man upplever en viss fråga eller ett land som ett hot förändras över tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka om man utifrån svenskt officiellt håll kan spåra en diskursändring vad gäller hotbilden från Ryssland. Ytterligare frågor som ställs i uppsatsen är hur diskursen har ändrats och hur man kan förklara dessa förändringar. Utifrån ett säkerhetiserings- och gestaltningteoretiskt perspektiv studeras sex Riksdagspartiers gestaltning av ?hotbild Ryssland? under perioderna 1996-1999 och 2008-2011.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om parlamentariska och utomparlamentariska villkoren för de svenska partiernas rekryteringsarbete. Sex olika partier undersöks, tre av dem finns med i riksdagen och tre av dem sitter utanför riksdagen. Den ekonomiska styrkan och medlemsantalet är centrala bestämningsfaktorer i undersökningen. De demokratiska principerna hotar enligt uppsatsen att sättas ur spel då partiernas möjligheter att rekrytera nya medlemmar beror på om de redan är Riksdagspartier. Undersökningen om partiernas möjligheter att rekrytera medlemmar visar att Riksdagspartierna blivit mindre beroende av sina medlemmar och att professionaliseringen inom dessa är på framfart.

The relationship between China and Japan has historically been problematic and, in some ways still is. One of the issues where both of the states cannot agree on is the island dispute. While both states are claiming sovereignty over the island and there do not seem to be an ending to it in the near future. If the island dispute continues to escalate it could have a negative impact in the Asian region and eventually rest of the world as well. However due to the complexity of the dispute a deeper knowledge is needed and a mutual understanding is needed.

Sociala medier är ett relativt nytt begrepp och hur de fungerar som verktyg för den politiska debatten är långt ifrån kartlagt, följande undersökning syftar till att beskriva relationen mellan interaktivitet och politiska bloggar. Undersökningen grundas i en fallstudie av 14 politiska bloggar skrivna av riksdagsledamöter och undersökningsperioden sträcker sig över ett år från juni 2010 till maj 2011. För att undersöka interaktiviteten på bloggarna har en kvantitativ innehållsanalys genomförts. De resultat som dragits av undersökningen är främst att ett offentligt samtal mellan medborgare och politiker sker på bloggar på riksdagsnivå, åtminstone i viss mån. Även vad som skrivs om på bloggarna, det vill säga, vilket ämne som berörs påverkar interaktiviteten, ideologiska frågor och arbetslöshet är några av de ämnen som genererar interaktivitet från läsarnas sida..

This thesis studies the subject on how disabilities are written about in Swedish politics, the programs of the seven parties in the parliament are studied. The thesis is divided into two parts; where the first part is a content analysis to see how often disability are mention in each programme. It differs between one (the Left Party) and 33 times (the Christian Democrates). This first part also works as a backround to the second part of the study. This part of the thesis is built upon a discourse analysis.

Vad är landsbygd, ur ett politiskt perspektiv? Finns det ens någon landsbygdspolitik hos de olika Riksdagspartierna? Landsbygden som politisk fråga hamnar många gånger i skymundan. I denna uppsats undersöks det hur de olika partierna ser på landsbygden, vad de vill satsa på samt vad de vill förändra utifrån deras politiska texter. Uppsatsen riktar in sig på tre nuvarande Riksdagspartier, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet. För att besvara mitt syfte och frågeställning, så använder jag mig utav textanalys. De olika partitexterna som partierna har valt att publicera, granskas för att förstå sig på vilka väljare partierna riktar sig till och vad de vill genomföra på landsbygden.

The aim of this work was to investigate how it is to move in hierarchy from crew toofficer within the seafaring profession and how to be affected by this. How you areperceived by the crew when going from to represent a part of a system to represent adifferent part of the same system and if you are ready to assume the responsibilities of thenew role entails?This is relevant and interesting as we will soon is facing at this transition. The work isbased on a qualitative approach. The choice of this method gave the information neededfor a perfect result.Interviews were conducted through personal meetings with active officers which alsoprovided the opportunity to ask follow-up questions and the respondents were given theopportunity to share their experiences.

Vi väljer inte att födas, men bör vi som en fundamental mänsklig rättighet kunna välja hur eller när vi ska dö om vi är ohjälpligt dödssjuka, kan den valmöjligheten bidra till ett bättre liv? Uppsatsen är komparativ med explorativ inriktning och pekar på många dilemman som är viktiga att reflektera över när det gäller frågan om aktiv eller läkarassisterad eutanasi bör tillåtas eller inte.För att uppnå syftet att försöka svara på uppsatsens problemställning, förs en diskussion, häri avgränsad till att belysa hur viktiga influenser i samhället resonerar; våra Riksdagspartier, de största troslärorna samt för ämnet relevant forskning. Jag har läst sekundär, men också i ett fall primär, litteratur i form av böcker och artiklar för att lära om olika perspektiv, samt intervjuat människor som arbetar med döden eller nära relaterade frågor. Jag har slutligen också varit på en föreläsning för läkarstuderande, om dödshjälp..

Flera politiska teorier har under 1900-talet talat om hur moderna demokratiska partier riskerar bli mer lika varandra. Denna undersöknings syfte är att undersöka om detta förefaller vara fallet i Sverige mellan åren 1994 och 2014. De teoretiska utgångspunkterna består av två sätt att betrakta demokratisk politisk representation, samt de tre ideologierna liberalism, konservatism och socialism som används för att kategorisera partierna. Program, valmanifest och hemsidor från partierna har studerats med metoden etnografisk innehållsanalys. Resultaten tyder på att partierna var relativt ideologiskt utspridda år 1994 men har 2014 kommit att bli övervägande liberala.

Studiens syfte har varit att försöka öka kunskapen när det gäller det centrala och underliggande i utvalda partiers flyktingpolitik. Frågeställningarna har varit: Hur beskriver några svenska Riksdagspartier sin flyktingpolitik med avseende på centrala aspekter, såsom vem som skall få asyl, på vilka villkor, uppehållstillstånd eller ej? Hur beskriver partierna sina tolkningar av några grundläggande perspektiv av EU: s flyktingpolitik? Vilka möjliga likheter respektive skillnader uppvisar de i avseende politiskt innehåll? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ, kritiskt analys, av typen innehållslig idéanalys. De fem partier som valdes ut var följande: Moderata Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet de Gröna samt Socialdemokraterna. Frågeställningarna besvarades och analyserades ur det socialkonstruktionistiska perspektivet, begreppen makt och humanitet samt ur tidigare forskning.

Uppsatsen undersöker den svenska diskurs som präglar talet om flexicurity. Fråge-ställningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utläsas i de olika texterna, (2) på vilket sätt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska diskursen om flexicurity och (3) på vilket sätt diskursen om flexicurity kan relateras till samhällsutvecklingen.Frågeställningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar flexicurity från Europeiska kommissionen, svenska Riksdagspartier och den svenska arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgångspunkt i rättsvetenskapliga och rättssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhällsutveckling. I studien används en diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Studiens teoretiska utgångspunkter hämtas i huvudsak från Anna Christensens teori om normativa fält och Hålan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhälls-utveckling.

Uppsatsen bygger på ett resonemang om att partiers närhet och avstånd till varandra är föränderliga. Uppsatsens primära syfte är att undersöka om byte av partiledare i Sveriges Riksdagspartier genererar större förändringar i väljarnas avståndsuppfattningar till partierna än annars. Uppsatsen avser också att mäta om partiledarbytens förändringar är positiva eller negativa och om förändringarna skiljer sig åt för ideologiskt närstående partier.Undersökningen genomförs med hjälp av statistisk analys av väljarnas partievalueringar. Det empiriska materialet utgörs av SOM-undersökningarna under åren 1995-2009. Avståndsuppfattningar operationaliseras genom väljarnas partievalueringar, alltså frågan om ogillande/gillande av de politiska partierna.Uppsatsens resultat visar att byte av partiledare har inneburit något ökade förändringar i väljarnas avståndsuppfattningar.

Titel: Riksdagspartiernas kommunikation på Facebook.Författare: Kristin Claréus Wästlund, Jakob Säw, Klara Schåltz Bodinson.Handledare: Nicklas Håkansson.Kurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistikoch kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Syfte: Syftet med studien är att systematiskt analysera hur de politiska partierna kommunicerar på Facebook.Sidantal: 53Metod: Kvantitativ innehållsanalys.Material: Studien undersöker Riksdagspartiernas publicerade inlägg på Facebook under de tre sista veckorna innan riksdagsvalet år 2014.Huvudresultat: Studiens resultat visar att kanalen Facebooks användning för politisk kommunikation är under utveckling. Medan samtliga svenska Riksdagspartier är aktiva på kanalen så differentierar sig sättet det faktiska bruket. De mest frekventa publiceringarna innehåller text ihop med bild eller video och framförallt syftar de till att sakpolitiskt informeraeller kampanjuppdatera. Vidare konstateras att Facebook används fristående från de traditionella massmedierna och vid länkning sker det framförallt till andra sociala medier.Kanalen nyttjas flitigast bland de mindre partierna exempelvis Miljöpartier och Folkpartiet men när det kommer till att använda kanalens interaktiva funktioner för relationsarbete särskiljer sig partierna. Då går det istället att se att de bland somliga partier finns en strävan att interagera med sina publiker medan samspelet helt exkluderas hos andra.