Riksarkivet i Stockholm är i behov av mer kontorsutrymme i anslutning till den befintliga byggnaden i Marieberg. Det här projektet försöker lösa uppgiften att lägga till en liten kontorsbyggnad ? med omkring trettio cellkontor och två konferensrum ? bredvid och i anslutning till den befintliga.Riksarkivet är en av de äldsta offentliga institutionerna i Sverige och dess huvudsakliga uppgift är att ta emot och bevara svenska myndigheter and det svenska parlamentets arkiv. Till uppgiften hör även att övervaka arkivhanteringen runt om i Sverige samt att göra material tillgängligt för allmänheten.Fokus i detta projekt har legat på hur den nya byggnaden förhåller sig till Riksarkivet och till dess omgivning, både volymmässigt och vad gäller hur fasaderna utformas.  Projektet har även handlat om hur program, konstruktion och material kan sättas ihop i en sammanhängande helhet.

Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frågan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens beståndsprofil under perioden 1901-2002. Ämnet är av intresse då tidigare forskning kring personarkiv främst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frågor kring personarkivens användningsområden för forskarsamhället. Undersökningens teoretiska ramverk utgår från att arkiven inte är neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rådande tidsandans idéer och förutsättningar. Därigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och ställningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgångspunkt för studien är hur minneskategorierna; kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vår förståelse av det förgångna.           Undersökningen består metodologiskt av två delstudier ? en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrågan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestånd, där källmaterialet bestått i Riksarkivets beståndsöversikt över person- släkt- och gårdsarkiv. Resultatet visar att Riksarkivet under åren 1901-2002 går från att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som på ett aktivt sätt både insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial.

Personal archives are a largely neglected subject in archival theory. Among the consequences of this is the absenceof any general established or formalized practices when it comes to arrangement and description. Thisstudy opposes the notion that an archival institution without formal systems of arrangement and description doesnot order and describe archives in accordance with a general conceptual framework of a correct order. Supportingitself on the anthropological theory of Mary Douglas on dirt and cleanliness, it studies the implicit notions oforder that can be found in the archival descriptions of the personal archives kept by the Swedish national archives.Several patterns where revealed by the study: among them the primacy of quantity stood out. The vaguesystem of categories based on Martin Grass description model appears only to be employed loyally where quantitiesof the particular categories are such that they constitute complete volumes, which seem to be the cardinaljustifier of categorical division within the archive.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka motiveringar de olika aktörerna anförde för införandet av en ny arkivredovisning, samt att undersöka vilka målsättningar man satte upp. Syftet är vidare att genom en analys av den nya arkivredovisningens nyckelbegrepp undersöka dels hur stort handlingsutrymme de så kallade försöksmyndigheterna hade att skapa sina egna modeller för arkivredovisning, dels hur entydigt begreppen användes. I uppsatsen analyseras följande frågeställningar: * Hur motiverades behovet av en ny arkivredovisning av RA och försöksmyndigheterna? Vilka mål skulle uppnås genom förändringen? * Hur stort handlingsutrymme hade försöksmyndigheterna att skapa sina egna modeller för arkivredovisning? * Vilka nyckelbegrepp ingår i den nya arkivredovisningen och hur entydigt har de använts under den nya arkivredovisningens utveckling? När det gäller frågan om motiveringarna till och målsättningarna för den nya arkivredovisningen har materialet disponerats efter de två kronologiska faser som urskiljts i genomförandet av den nya arkivredovisningen; förberedelsefasen och genomförandefasen. Analysen visar att skälet till att Riksarkivet i mitten av 1990-talet drog slutsatsen att det fanns behov av en ny arkivredovisningsmodell har att göra med de brister i den tidigare modellen som upptäcktes genom det s.k.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka motiveringar de olika aktörerna anförde för införandet av en ny arkivredovisning, samt att undersöka vilka målsättningar man satte upp. Syftet är vidare att genom en analys av den nya arkivredovisningens nyckelbegrepp undersöka dels hur stort handlingsutrymme de så kallade försöksmyndigheterna hade att skapa sina egna modeller för arkivredovisning, dels hur entydigt begreppen användes. I uppsatsen analyseras följande frågeställningar:* Hur motiverades behovet av en ny arkivredovisning av RA och försöksmyndigheterna? Vilka mål skulle uppnås genom förändringen?* Hur stort handlingsutrymme hade försöksmyndigheterna att skapa sina egna modeller för arkivredovisning?* Vilka nyckelbegrepp ingår i den nya arkivredovisningen och hur entydigt har de använts under den nya arkivredovisningens utveckling?När det gäller frågan om motiveringarna till och målsättningarna för den nya arkivredovisningen har materialet disponerats efter de två kronologiska faser som urskiljts i genomförandet av den nya arkivredovisningen; förberedelsefasen och genomförandefasen. Analysen visar att skälet till att Riksarkivet i mitten av 1990-talet drog slutsatsen att det fanns behov av en ny arkivredovisningsmodell har att göra med de brister i den tidigare modellen som upptäcktes genom det s.k.

This memo discusses and problematizes the work of organizing and cataloging the archive of the Environmental Advisory Council.The archive mainly consists of records concerning meetings which the Environmental Advisory Council has participated in, but also records concerning different tasks of the council and a few records concerning the coun-cil itself.The overriding problem, which is discussed in the final part of this memo, is the lacking knowledge about the creator of the archive and the creation of the archive itself and how this effects the work of ordering and catalog-ing. An attempt is made to evaluate the archive as a source of information to the Environmental Advisory Coun-cil and its work.This is a one year master?s thesis in Archival Science.

Archives can tell us many things about the past. The purpose of this guide is to facilitate the work of those who want to know more about the documents associated with death sentences. The guide gives a brief introduction to the history of the death penalty in Swedish legal history, to the legal process and to the judicial authorities. It also adresses the relationship between the various bodies and the relationship between law and jurisprudence. The guide presents primarily the archives of Nedre justitierevisionen and of Svea hovrätt.

For centuries it was a crime to be without work or an income in Sweden. Those breaching this law were called vagrants and could be sentenced to forced labor. They stood outside of society in many ways as they were being criminalized. Society's view of them becomes clear by the laws enacted against vagrancy. The investigations that were made in creating the laws do not only say something about society's view of vagrancy, but something about the society itself.In Sweden we have a unique collection of investigations and referrals that are public records through Freedom of the Press.

Det är uppmuntrande att höra respondenterna, från olika offentliga myndigheter, uttrycka sig om arbetet med eArkiv. Det går att lägga märke till att deras arbete inte handlar om att hålla reda på dammiga papper och arkivkartonger utan att det istället handlar om att bevara det digitala minnet i första hand. De visar en genuin känsla av att vilja utveckla sitt åtagande på bästa möjliga sätt och ge ett viktigt bidrag till verksamheten. Resultatet av den undersökning som gjorts visar några viktiga åtgärder som vidtagits och insikter som arbetet gett. De beskriver i sina uttalanden hur komplext arbetet med att skapa ett system för att ta emot digital data är.

Digital långtidslagring är problematisk på grund av att digitala medier har relativt kort fysisk livslängd och ännu kortare teknisk livslängd. Denna uppsats handlar om hur ett antal arkiv i Lund hanterar denna problematik. Syftet med uppsatsen är att ge insyn i hur arkiv i praxis ställer sig till, och hanterar långsiktig digital bevaring. Vårt mål är att uppsatsen skall bidra med både information om praktisk användning av hanteringsstrategier för långsiktig digital bevaring, samt bidra med en bild om hur situationen ser ut för dem undersökta arkiven. Uppsatsen grundas på en kvalitativ undersökning av arkiven där semistrukturerade intervjuer används för att skapa en bild av arkivens situation när det gäller digital långtidslagring samt hur de hanterar problematiken.

In recent years it has become more and more common with discussions concerning professionalization in professions such as archivists. Professionalization means that a profession strengthens, develops, innovates and monopolize their business. In order to strengthen the profession you can also use a variety of strategies and these strategies emphasises the process where a profession is being professionalized or is about to be professionalized. This development of an occupation could start within ABM-cooperation?s.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur delar av pengarna som kom idrotten till gagn efter grundandet av AB Tipstjänst 1934 fördelades. Den delen av pengarna som den här uppsatsen fokuserar på är de pengarna som gick till byggandet av olika idrottsanläggningar. Perioden som undersöks är 1935-1938. Under dessa fyra år betalades pengar som idag motsvarar en kvarts miljard ut till olika anläggningar. Anledningen till detta är att de första pengarna betalades ut 1935 och när andra världskriget startade 1939 ströps anslagen.

Nu befinner vi oss i den tid då övergången från att arkivera information på papper till att arkivera information digitalt sker. Att lagra digitalt kan tyckas enkelt men vad många inte tänker på är hållbarheten hos de lagringsmedia som finns idag. Information som idag sparas digitalt, kan vi om 20 år ta fram och se på den? Undersökningens syfte var att ta reda på hur medvetna affärssystemsutvecklande företag är om hållbarheten hos dagens lagringsmedia. Är hållbarhet något som tas i beaktande när nya system utvecklas? Är det något de tänker på eller de kanske inte ser hållbarhet som något större problem?  Intervjuer genomfördes på sex affärssystemsutvecklande företag med två intervjuade personer på varje företag vilka hade antingen hand om kundkontakter och eller god kännedom om affärssystemet.

Tomarps Kungsgård är belägen nordost om Kvidinge, mellan Åstorp och Klippan i Skåne. Examensarbetet är ett resultat av samarbete mellan Statens Fastighetsverk (SFV), brukarna vid Tomarp och Kompetensområde 6, Landskapsarkitektur, planering, design och kulturarv, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp och är skrivet på D-nivå. Ämnet för examensarbetet är trädgårdshistoria, vilken beskrivs under perioden 1614-1658. Under denna period ägde riksrådet Owe Giedde (1594?1660) Tomarp och Skåne var danskt. Målet med examensarbetet sammanfaller med besvarandet av två frågeställningar: vad användes trädgården vid Tomarp till under 1600-talets mitt och andra hälft och vilket växtmaterial kan ha använts i trädgården.