En kvalitativ studie på Revisionsutskott i svenska bolag. Teoretiska perspektiv har utgått från forskning och regelverk inom området samt reglerings- och förtroendelitteratur. Uppsatsens slutsatser är att dagens svenska Revisionsutskott fungerar väl och att de brister som påfunnits i början av 2000-talet har rättats till. Revisionsutskotten har fått en mer formell utformning på bekostnad av den svenska ledningsstilen..

Titel: Revisionsutskott ? påverkas revisionskvalitén?Kurs: FEC 632Författare: Elvedin Music och Helena HabjanicHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: Revisionsutskott, bolagsstyrning, kod, revisionskvalité, revisionSyfte: Att beskriva samt förklara om inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av Revisionsutskott i svenska börsbolag har bidragit till att revisionskvalitén har blivit bättre.Metod: Forskningsansatsen har varit deduktiv där vi utgått från agentteorin. Undersökningen grundar sig på dokumentstudier där vår datainsamling har bestått av kvantitativ data som fåtts fram från olika årsredovisningar.Teori: Teoriavsnittet inleds med en bakgrundsbeskrivning till Revisionsutskottens bildande. I syfte att förklara Revisionsutskottens kontroll av redovisningen har agentteori tillämpats.Resultat: Ett inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av Revisionsutskott har inte bidragit till att revisionskvalitén blivit bättre. Bolag som har inrättat ett Revisionsutskott förbättrar dock den interna revisionen genom att förmedla risker och iakttagelser till ledningen.

Titel: Revisionsutskott ? påverkas revisionskvalitén? Kurs: FEC 632 Författare: Elvedin Music och Helena Habjanic Handledare: Fredrik Ljungdahl Nyckelord: Revisionsutskott, bolagsstyrning, kod, revisionskvalité, revision Syfte: Att beskriva samt förklara om inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av Revisionsutskott i svenska börsbolag har bidragit till att revisionskvalitén har blivit bättre. Metod: Forskningsansatsen har varit deduktiv där vi utgått från agentteorin. Undersökningen grundar sig på dokumentstudier där vår datainsamling har bestått av kvantitativ data som fåtts fram från olika årsredovisningar. Teori: Teoriavsnittet inleds med en bakgrundsbeskrivning till Revisionsutskottens bildande. I syfte att förklara Revisionsutskottens kontroll av redovisningen har agentteori tillämpats. Resultat: Ett inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av Revisionsutskott har inte bidragit till att revisionskvalitén blivit bättre. Bolag som har inrättat ett Revisionsutskott förbättrar dock den interna revisionen genom att förmedla risker och iakttagelser till ledningen.

Syftet med denna uppsats är att få förståelse för svenska auktoriserade revisorers inställning och förhållande till Revisionsutskott. Målet är också att klarlägga vilken betydelse Revisionsutskotten, enligt revisorn, har på den svenska kapitalmarknaden och i det svenska näringslivet. Ytterligare ett syfte med studien är att undersöka om revisorerna anser att Revisionsutskotten bidrar till ökad tillit och ett ökat förtroende på den svenska kapitalmarknaden. Metoden som har använts har en kvalitativ inriktning med en induktiv ansats. Informationen till studien samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer med svenska auktoriserade revisorer.

Uppsatsen redogör för ett Revisionsutskotts arbetsuppgifter, redogörför Revisionsutskottens arbete i företag noterade på stockholmsbörsens A-lista samt att analysera om Revisionsutskotten i fråga arbetar enligt svensk kod för bolagsstyrning och därmed bidrar till bättre corporate governance.

Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden ställs bl.a. krav på att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett Revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken påverkan dessa utskott har på den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgått ifrån Kodens punkter och utifrån dessa definierat fyra områden över Revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjänster än revision samt utvärdering av revisorns arbete.

Senaste åren har det uppdagats flertalet bolagsskandaler världen över, där de i vissa fall kan relateras till en bristande intern kontroll. Detta har föranlett att marknaden och aktieägarna tappat förtroendet för den finansiella rapporteringen. Åtgärder genom en tydligare lagstiftning har vidtagits för revisionsarbete i syfte att säkerställa företagens interna kontroll och därmed öka förtroendet hos intressenterna. Regelverken, Sarbanes-Oxley Act, The Combined Code och Svensk kod för bolagsstyrning tangerar alla området bolagsstyrning och därigenom även det interna kontrollsystemet. De nämnda regelverken har en gemensam nämnare, det vill säga införlivandet av Revisionsutskott i organisationerna för att kvalitetssäkra den interna kontrollen.

Bakgrund: Efter ett flertal större bolagsskandaler runt om i världen har en förtroendekris skapats på kapitalmarknaden. För att återskapa förtroendet har flera nya regler och rekommendationer instiftats som internationella börsbolag nu krävs efterleva. Ett led i de nya rekommendationerna är att noterade bolag i USA och England skall inrätta Revisionsutskott. I dessa länder är det styrelsen, som i stor utsträckningen är anställda av bolaget, som utser revisorerna. Instiftande av Revisionsutskott utgör därmed en säkerhet mot att företagsledningen skaffar sig obehörigt inflytande över revisionen.

Ökning av bedrägerier i den finansiella rapporteringen anses ha skadat förtroendet för bolagsledningar och revisorer vilket i sin tur har lett till ett ökat krav på ansvarstagande för bolag. Svag bolagsstyrning anses vara en av de bakomliggande orsakerna till det förtroendeproblem som uppstått inom det svenska näringslivet. För att försöka återfå investerarnas förtroende har ett antal åtgärder vidtagits. Svensk Kod för bolagsstyrning uppkom delvis med syftet att stärka förtroendet för de svenska börsbolagen. Styrelsen är ansvarig för transparens och upprättandet av intern kontroll och i ett försök till att höja dess kvalitét skall styrelsen inrätta ett Revisionsutskott.Som ett i led i att försöka stärka allmänhetens förtroende för bolagsledningar och revision skall Revisionsutskotten säkerställa den interna och externa rapporteringen i bolagen.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att Revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har Revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva arbetet i ett antal Revisionsutskott samt att diskutera hur detta arbete har påverkat extern revision och intern kontroll. Metod: En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Datainsamling har genomförts i form av intervjuer och dokumentstudier. Uppsatsens forskningsansats har varit abduktiv och deskriptiv. Teoretiskt perspektiv: De teoretiska perspektiv som använts är tagna från Svensk kod för bolagsstyrning, dels den gällande dels den reviderade.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att Revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har Revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att Revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har Revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att Revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har Revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att Revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har Revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.