Behovet av en granskare har sin grund i agentkonflikten. Revisors roll är att bedöma huruvida företagets finansiella rapportering ger en rättvisande bild. Revisionsprocessen och yrkesetiska regler kräver en professionell analys av företagets risker vid fastställande av Revisionsarvodets storlek. Dessutom ställer revisionsmarknadens struktur egna krav på priset på revision. Antalet de största revisionsbyråer har reducerats till fyra, vilket bidragit till att marknads koncentration har ökat.

Idag pågår en debatt mellan företagens olika intressenter angående aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga ägare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bättre än företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen å sin sida motsätter sig detta och hävdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. Motsättningarna blir dessutom än större då företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvärden.

I denna studie genomförs en undersökning av Revisionsarvoden och konsultarvoden hos företag på Stockholmsbörsen. Undersökningens syfte är att undersöka om fenomenet low-balling förekommer på den svenska revisionsmarknaden. Teorin om low-balling talar för att revisionsfirmor sänker sitt Revisionsarvode i samband med ett nytt uppdrag för att på så vis knyta klienten (företaget) till sig och konkurrera ut andra revisionsfirmor. För att kompensera för förlusten av ett lågt initialt Revisionsarvode ökar revisionsfirmorna succesivt arvodet de efterföljande åren av kontraktet. Vi har i denna studie undersökt Revisionsarvoden och konsultarvoden på den Nasdaq OMX Nordic Stockholm mellan åren 2001-2010.

Frågeställning: Påverkas en revisors benägenhet att avge en ren eller oren revisionsberättelse av Revisionsarvodets storlek, om så på vilket sätt?Syfte: Syftet med denna uppsats är att fördjupa tidigare genomförd forskning inom detta ämnesområde, genom att undersöka om det finns ett samband mellan Revisionsarvodets storlek och en revisors benägenhet att avge en ren eller oren revisionsberättelse, och i så fall på vilket sätt?Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod där primärdata samlades in från databasen Retriever och omfattar 300 västmanländska mikroföretags årsredovisningar ifrån år 2009. I studien tillämpades även ett deduktivt tillvägagångssätt, vilket innebar att sekundärdata i form av etablerade teorier och tidigare forskning inom ämnet låg till grund för skapandet av studiens hypoteser. Efter insamling av primärdata sammanställdes datamaterialet i Microsoft Excel och därefter analyserades datan med hjälp av bivariat- och multivariat logistisk regressionsanalys i SPSS.Slutsats: I den bivariata logistiska regressionsanalysen återfanns inget signifikant samband mellan Revisionsarvodets storlek och en revisors benägenhet att avge en ren eller oren revisionsberättelse. Däremot, påträffades ett positivt signifikant samband mellan dessa variabler i den multivariata logistiska regressionsanalysen.

På senare år har det varit många skandaler exempelvis Enron och Worldcom vilka skakat den finansiella marknaden. Den gemensamma nämnaren var revisorer vilka ej varit oberoende i sitt agerande mot företagen och intressenterna. Dessa skandaler har lett till en ökad diskussion om revisorsyrket samt vad som påverkar revisorernas oberoende. Då intressenterna är beroende av att informationen är kvalitetssäkrad av revisorerna har dessa felaktigheter slagit hårt mot dem som grupp.I Sverige skall revisorer följa de lagar och regler som gäller för aktiebolag i samband med en revision. En av dessa regler är uttalandet om ett företags fortsatta drift, vilket påvisas i samband med revisionsberättelsen.

Syfte: Syftet med vårt examensarbete är att försöka identifiera och analysera hur revisorer definierar revisionskvalité och hur de förvissar sig om att de genomför revision med hög kvalitéMetod: För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvantitativ metod använts för denna explorativa studieTeoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier men även resultatet av våra pilotintervjuer som använts för att urskilja faktorer som kan förklara vårt syfte. Teorier som använts är professionsteori, institutionell teori och byråkulturell teoriEmpiri: Det empiriska materialet grundar sig på en enkätundersökning som vänder sig till Sveriges revisorer i FARs medlemsregister. Det empiriska materialet har analyserats av statistiska testerResultat: Analysen påvisade att de faktorer som har den största positiva påverkan på revisionskvalité är expertis tillsammans med revisorns kompetens.

SammanfattningStudien undersöker hur revisionsansträngningen hos företag på Nasdaq OMX Nordic Stockholms listor, Mid cap och Small cap, påverkas under hög ? respektive lågkonjunktur genom att undersöka faktorerna:Komplexiteten hos företagRisken hos företag Revisorns erfarenhet Studien undersöker revisionsansträngningen genom Revisionsarvodet under 2007-2009. Multipla linjära regressioner har används för att nå resultatet. Resultatet av studien visade att för samtliga tre undersökningsår var komplexitet signifikant, revisorerna ansåg att utländska dotterföretag var en faktor som påverkade revisionsansträngningen hos företag på Small ? och Mid Cap oavsett om Sverige befann sig i en hög- eller lågkonjunktur.

Bakgrund: Debatten om revision är högaktuell med tanke på bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmärksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrågasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberättelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har påvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som påverkar revisionsberättelsens utformning. Vi frågar oss således om samband kan påvisas för dessa faktorer även i svenska mikroföretag.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera den orena revisionsberättelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberättelsens utformning.Metod: Studien är baserad på en kvantitativ insamling av material från 142 årsredovisningar från svenska mikroföretag.

Syfte: Med utgångspunkt i frågan om K-projektet innebär en förenkling för företag i Sverige är studiens syfte att utvärdera effekter på svenska företag under K-projektets implementering.Metod: Studien använder en induktiv ansats där en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att med Revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter på svenska företag under tiden K-projektet implementeras.Resultat: Resultatet av studien visar två effekter, aggregerat Revisionsarvode och, från 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebär en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter så som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebär en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mäts i en analys som visar värdet 4,35 på en 10-gradig skala där 10 innebär att samtliga tolkningar tyder på att K-projektet innebär en förenkling.

Idag domineras en stor del av revisionbranchen av fyra stora revisionsbyråer. Det finns forskare som hävdar att revisionsbyråer och då främst de stora byråerna ägnar sig åt prispress av Revisionsarvodet, så kallad low-balling, för att locka nya klienter för att sedan ta igen på intäkterna från konsulttjänsterna. En viktig aspekt att undersöka har varit vilka faktorer som påverkar prissättningen av Revisionsarvodet då flera studier visar på att ett lågt revisorarvode är av betydelse för klienten. En stor del av den existerande forskningen behandlar amerikanska förhållanden, dock saknas det forskning de svenska förhållanden. Med denna bakgrund väcktes ett intresse att utföra en kvalitativ studie inom den svenska revisionsmarknaden.

I Sverige har samtliga aktiebolag revisionsplikt, vilket innebär att en revisor granskar ett företags verksamhet. Redovisning och revision tillfredsställer olika informationsbehov för företagens intressenter t.ex. bank och skattemyndighet.På uppdrag av regeringen har en utredning utförts som föreslår avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag. Motivet är att dessa företag skall undvika kostandena för Revisionsarvode för att uppnå bättre lönsamhet. Om förslaget tillämpas kommer 96 % av Sveriges aktiebolag att stå inför frivillig revision.

Redan i samband med Kreugerkraschen i början av 1930-talet började man ifrågasätta och ställa krav på revisorers oberoende. Problematiken kring revisorers oberoende är än idag en högst aktuell fråga. Effekten av en revisor som inte förhåller sig oberoende kan vara att företagets intressenter förses med information som inte är rättvisande. Bakomliggande faktorer som kan påverka revisorers oberoende är revisionsbyråns arvoden och klientföretagets storlek. I denna studie kartlägger vi andelen orena revisionsberättelser och going concern-varningar hos företag som gått i konkurs.

SammanfattningIntern kontroll innebär att företaget har system för kontroll, så att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvägning måste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den är avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift är att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och är anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnå de mål och den lönsamhet som företaget eftersträvar.Mot bakgrund av att det inte fanns någon tidigare forskning på området, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn på god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har påverkats av den internationella utvecklingen på området. Vi valde även att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag.För att besvara vår problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer.