Det finns i dagsläget få tids- och kostnadseffektiva metoder och tekniker för att mäta och utvärdera användarupplevelse över tid. Detta trots att tidsaspekten av användarupplevelsen under de senaste åren har uppmärksammats som en viktig komponent av användarupplevelsen inom människa-dator-interaktionsforskning. UX Curve och iScale är två metoder framtagna för att mäta förändringar i användarupplevelse över tid med hjälp av Retrospektion och skapande av grafer över utvecklingen av användarupplevelsens olika dimensioner.Mot bakgrund av dessa metoder togs ett webbaserat utvärderingsverktyg fram med målet att undersöka verktygets förmåga att mäta förändringar i användarupplevelse under en utvärderingsperiod. Verktyget testades på 9 deltagare i en utvärdering av en mailklient under två veckors tid.Resultatet indikerar att utvärderingsverktygets dimensioner samlar upplevelser av relevans för de dimensioner som undersökts men visar också på att ytterligare testning och validering av metod och verktyg behövs för att fastställa att mätningarna är reliabla och att det som mäts är vad som avses mätas..

Processen vid översättning av fasta fraser har hittills inte skänkts mycket uppmärksamhet inom den processorienterade översättningsvetenskapen. Denna deskriptiva studie försöker bidra med empiriskt material angående vissa aspekter av översättningsprocessen vid översättning av svenska fasta fraser till tyska. I undersökningen med sex tvåspråkiga försökspersoner, varav tre yrkesverksamma översättare och tre personer utan översättningserfarenhet, användes en kombination av en produktbaserad metod och processinriktade metoder som skrivloggning med Translog och Retrospektion för att finna ut vilka översättningsstrategier vid översättningen av idiom och andra fasta fraser som väljs, på vilka vägar försökspersonerna kommer fram till sina slutliga val och om det kan skönjas några skillnader mellan yrkesöversättarna och lekmännen. Resultaten visar bl.a. att det var vanligast att översätta med parafrasering samt med en målspråksfras med liknande betydelse och liknande eller olik form, och att försökspersonerna kom fram till sina slutliga val med enbart få provisoriska skriftliga motsvarigheter, men genom en del längre överväganden kring betydelse och stil.

In speech and language intervention, the ability to interact is seldom evaluated; rather intervention is evaluated in terms of improved testresults.  If goal-setting in intervention also is based on everyday communicative needs, the relevance of the treatment may be increased and intervention outcome may be implemented in the patient?s natural environment.The present study, as part of a research-project, is based on analyses of interaction and interviews to examine everyday conversations and speech and language intervention. The aim was to explore if there is a relation between everyday communication needs and goal-setting in speech and language intervention for people with aphasia. A further aim was to investigate if there are everyday communicative needs that may form goals for speech and language intervention.Two individuals with aphasia and one individual with both dysarhtria and aphasia participated in the study. Three speech and language pathologists and two relatives also participated in the study.