Fosfor (P) är ofta det begränsande ämnet i akvatiska system och kan i höga mängder bidra till övergödning i sjöar och hav. För att minska tillförseln av partikelbunden fosfor som läcker från jordbruksmark kan våtmarker anläggas i avrinningsområdet. För en effektiv avskiljning är det viktigt att partiklar sedimenterar i våtmarken och stannar i sedimentet. Studier har visat att vissa karpfiskar och märlkräftor genom bioturbation kan orsaka Resuspension av partiklar, samt att effekten ökar med ökad täthet. Syftet med denna studie var att undersöka om även makroevertebraten Asellus aquaticus (sötvattensgråsugga) kan orsaka Resuspension av partiklar.

Anlagda våtmarker i avrinningsområden från jordbruksmarker mottar ofta vatten med höga halter av partikelbunden fosfor. Den viktigaste processen för avskiljning av inkommande partikelbunden fosfor är sedimentation. Resuspension är en process som motverkar netto-sedimentationen av partiklar och kan således minska våtmarkers förmåga att hålla kvar fosfor. Syftet med den här studien var att undersöka om A. aquaticus påverkar Resuspensionen av partiklar, och om större tätheter av A.

Ala Lombolo i centrala Kiruna har under ett drygt sekel påverkats av mänsklig aktivitet, vilket har resulterat i att sjön idag är kraftigt förorenad. Huvuddelen av föroreningarna återfinns fastlagda i bottensedimenten och läckaget från sjön är relativt litet i jämförelse med de lagrade metallkvantiteterna. Förändringar av rådande förhållanden i sjön kan medföra att föroreningarna mobiliseras och sprids, bl.a. till Torneälven. Syftet med detta examensarbete är att identifiera kvalitativa förändringar och efterföljande konsekvenser som kan beröra Ala Lombolo i framtiden.