Den 1 januari 2012 sänktes den svenska mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster med 13 procentenheter. Liknande åtgärder genomfördes i Frankrike 2009 samt i Belgien och Finland 2010. Det främsta politiska syftet med momssänkningarna har uppgetts vara den positiva effekten på sysselsättningen. Denna uppsats utvärderar styrkan i detta påstående för Frankrike, Belgien och Finland. Med hjälp av data från Eurostat analyseras sysselsättningsutvecklingen i restaurangbranschen med hjälp av hotellbranschen som referenspunkt.

År 2012 sänktes momsen på restaurang- och cateringverksamhet från 25 % till 12 %.Huvudsyftet med denna sänkning var att öka sysselsättningen i restaurangbranschen.Liknande momssänkningar har tidigare gjort på flera håll i övriga Europa. Denna studies syfteär att utvärdera om denna momssänkning har ökat sysselsättningen och så fall i hur stor grad.För att skatta denna effekt har en difference-in-difference modell använts. Studien kommerfram till att det troligtvis har skett en ökning av sysselsättningen i restaurangbranschen menhar svårt att vissa precis hur stor denna ökning har varit..

Från början av 2000-talet har Sverige kämpat med låg sysselsättning bland ungdomar och hög ungdomsarbetslöshet. Flera reformer har genomförts för att lösa problemet, men effekterna av dessa har varit blygsamma. Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomars sysselsättning har påverkats av den sänkta restaurang- och cateringmomsen som infördes under 2012. Uppsatsen kommer med hjälp av grafer och regressioner försöka svara på om denna reform var lämplig för att öka ungdomssysselsättningen. Den grafiska analysen och regressionerna tyder på att priset på restaurangmarknaden har blivit påverkat.

När den svenska regeringen beslöt sig för att sänka Restaurangmomsen den 1 januari 2012, gjordes det för att stimulera restaurangbranschen att sänka priserna på måltiderna, nyanställa och eliminera svartjobb. Vid en sänkning av momsen frigörs kapital, ett extra ekonomiskt utrymme, som för företagen blir en tillgång som de själva får avgöra hur det kommer disponeras.Denna studie ämnar ta reda på vilka effekter momssänkningen kommer medföra för branschen och hur restaurangägarna disponerat det ekonomiska utrymmet. Material har införskaffats genom en enkätundersökning med restaurangägare, intervjuer med hotell- och restaurangfacket samt branschorganisationen Visita. Med utgångspunkter bland annat inom nationalekonomiska teorier visar undersökningen att restaurangägare valt att använda det ekonomiska utrymmet till att nyanställa, sänka sina priser, genomföra renoveringar eller till överlevnadsmarginaler. Detta tyder på att det finns en spridning över hur restaurangägarna handlat.

What attribute affects salience on a political agenda? How come some reforms are implemented while others are not? These are essential and central questions for our society. Our society, our democracy and our everyday life are dependent of these factors; communication is the condition. In the 2011 budget from the Swedish conservative government, the question of lowering the VAT on restaurant- and catering services was the single most debated reform. This was occasioned from 2009 when the European Union allowed, for the first time since Swedish entry in 2005, a lower VAT on restaurant services.