Restauranger recenseras hela tiden. Inte bara från tidningar utan också från sociala nätverk. De sociala nätverken har utvecklats en hel del vilket gjort det lättare för användare att dela med sig av personliga tankar och erfarenheter från Restauranger dem besökt. Men det är inte bara de sociala nätverken som kan påverka människors val av restaurang. Göteborgs- Posten är en etablerad dagstidning som når ut till över 541 000 personer Varje vecka recenseras Restauranger inom Göteborgsområdet av GP.

Västra Götaland, SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, och Naturvårdsverket vill, genom att sätta frågor om lokal mat i fokus, stödja framväxten av ett nytt system för livsmedelsförsörjningen.Syftet med denna undersökning var att undersöka kökschefers kännedom om närproducerade livsmedel och producenter av närodlat som finns i Västra Götalandsregionen.För att få svar på frågeställningarna användes enskilda intervjuer med kökscheferna på sju Restauranger i centrala Göteborg. Frågorna behandlade bland annat deras inställning till närproducerat.Det var intressant att se att de flesta av de Restauranger jag intervjuade använder närproducerat, även om det inte är i stora kvantiteter. Dessutom var nästan alla genuint intresserade av att själva använda mer närproducerat samt önskar att fler Restauranger borde engagera sig i frågan.Ett förslag som har kommit fram är ett nätverk för producenter och Restauranger. Man skulle även kunna ha särskilda dagar för att underlätta skapandet av kontakter mellan producent och restaurang. Etablerandet av ett nätverk skulle syfta till att alla lär känna varandra och skapande av kontakter..

Företagsklimatet idag karaktäriseras av snabba förändringar och hård konkurrens och det krävs ständig förnyelse för att överleva och växa. Åre präglas av utveckling och framåtanda, med turismen som främsta näringsgren. Under Årets säsong 2006-07 startades sex nya Restauranger mitt i Åre by, ett högt antal på en liten yta. Detta kräver en bra profilerad verksamhet med en genomtänkt affärsplan. Syftet med vår uppsats är att kartlägga om de nystartade Restaurangerna i Åre 2006-07 har en välutarbetad affärsplan med en stark målformulering.

Syftet med denna rapport/exjobb var att utveckla ett elektroniskt matbeställningssystem (EMS) som tillåter både kunder och Restauranger att hantera matbeställningar med hjälp av elektroniska apparater (smarttelefoner, surfplattor). Anledningen till varför vi utvecklade ett EMS är p.g.a att folk i allmänhet hellre väljer att äta vid snabbmatsRestauranger istället för vid traditionella Restauranger under lunchtid. Väntetiden är för lång inom traditionella Restauranger idag, och tiden räcker inte till för att både vänta en längre tid på sin mat samt hinna äta den under lunchtid. Detta system erbjuder ett sätt att minska väntetider när kunder besöker Restauranger. Systemet skapar även ett mer effektivt och modernt arbetssätt för restaurangpersonalen vilket till stor del förenklar deras arbete.

Att utforma en framga?ngsrik och vinstgivande restaurangmeny kra?ver sa?va?l kunskap som erfarenhet inom restaurangbranschen. Spra?kbruket utgo?r en viktig del i skapandet av en meny. Denna studie underso?ker hur 60 Restauranger anva?nder sig av formord och inneha?llsord med hja?lp av data fra?n ett egenha?ndligt sammansta?llt s.k.

I denna studie undersöker jag kommunikationen i restaurangbranschen i Stockholm idag (2013) och avgränsar mig till fyra Restauranger i två segment, de etablerade och de nyetablerade, expanderande Restaurangerna. Grunden till uppsatsen är det föränderliga restaurangklimatet i Stockholm stad, och hur restaurangbranschens kommunikation ser ut. Det har det senaste året öppnat fyrahundra procent mer Restauranger än 2000.  Det tycks finnas en kutym att man inte genom klassisk annonsering i tidningarna kommunicerar inom Restauranger av högre kvalitet och ambition. De Restauranger jag har granskat faller alla inom ramen för högkvalitativa Restauranger. Jag ställde mig frågan hur de då kommunicerar ut restaurangens varumärke? Hur de befintliga Restaurangerna skulle klara sig på marknaden och hur arbetet kring kommunikationen ser ut, hur kommunicerar man sitt varumärke? Jag har också frågat om det har skett en förändring i Restaurangernas kommunikation och om det är något man funderar kring. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer och analyserat svaren med hjälp av olika teorier rörande relationsmarknadsföring, Service Management, varumärkeskvalitet och Word-of-Mouth. De slutsatser jag kommit fram till är att Restaurangerna i dagsläget har en större förståelse för att kommunikation och varumärke än innan, samt en förståelse för att man måste arbeta med aktivt och skapa en tydlig restaurangkommunikation.Konkurrensen är hård och det gäller att hänga med i det föränderliga klimatet, att hela tiden vara aktuell.

Den 1 juli 1990 blev det lag på att alla Restauranger i Sverige ska ha ett funge-rande egenkontrollprogram. Utlandsresor och internationell livsmedelshandel har ökat de senaste åren, vilket ger både positiva och negativa effekter. I positiv bemärkelse finns både sociala och ekonomiska fördelar. Tyvärr innebär det dock också att spridningen av sjukdomar i världen ökar.Hygienen på Restauranger är en viktig del i verksamheten och något som borde skötas bättre än vad som görs idag. De gäster som besöker Restauranger har rätt att få veta om deras mat har tillagats under former som är godtagbara under hy-gienisk synpunkt.

Syftet med den här studien är att undersöka vad KRAV vill kommunicera med sitt varumärke och hur mottagarna upplever budskapet. Vi har använt oss utav kvalitativ metod för att samla in primärdata. Intervjuer har utförts med en informatör på organisationen KRAV, samt personer på utvalda KRAV-anslutna Restauranger och storhushåll i Skåne. Sekundärdata har inhämtats i form utav böcker och vetenskapliga artiklar, samt Internet. Vi har kommit fram till att det finns en överensstämmelse, mellan organisationen KRAV och KRAV-anslutna Restauranger och storhushåll, i synsätt, värderingar, samt uppfattningar kring vad varumärket KRAV kommunicerar..

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att utifrån Michelinguidens kriterier undersöka hur Restauranger i Stockholm som har stjärnor i guiden drar nytta av sin ?stjärnstatus? i sina presentationer av Restaurangerna på respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgångspunkterna är visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sägs, både genom text och bild, på respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frågeställningar jag hade och därmed även mot de kriterier Michelinguiden använder sig av i sin bedömning av Restauranger.Slutsats: Respektive Restauranger uttrycker sin ?stjärnstatus? ? men på lite olika sätt. Vissa väljer att göra det mer genom bild och andra genom text.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att utifrån Michelinguidens kriterier undersöka hur Restauranger i Stockholm som har stjärnor i guiden drar nytta av sin ?stjärnstatus? i sina presentationer av Restaurangerna på respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgångspunkterna är visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sägs, både genom text och bild, på respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frågeställningar jag hade och därmed även mot de kriterier Michelinguiden använder sig av i sin bedömning av Restauranger.Slutsats: Respektive Restauranger uttrycker sin ?stjärnstatus? ? men på lite olika sätt. Vissa väljer att göra det mer genom bild och andra genom text.

Denna undersökning hade som syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar köksmästare på Restauranger när de köper fisk i allmänhet och torsk specifikt. Vi ville fånga dessa personers resonemang kring inköp och servering av torsk, samt hur torskdebatten påverkat dem. Med undersökningen ville vi också undersöka hur de ser Restaurangers roll som samhällspåverkare.För att besvara våra frågor använde vi oss av öppna intervjuer med fyra köksmästare på fisk- och skaldjursdominerade Restauranger. Frågorna behandlade deras resonemang omkring fiskinköp, samarbete med leverantörer, torsk som råvara, torskdebattens påverkan på dem och deras syn på miljömärkning av fisk och Restauranger.En del av vad vi fann stämde väl överens med tidigare modeller och undersökningar. Vid fiskinköp var kvalité och pris de faktorer som påverkade köksmästarna mest, men även moral och miljö spelade in.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur utvalda fine dining-Restauranger arbetar med att skapa helhetsupplevelser för gästen. Vidare vill vi om möjlighet ges, även ge rekommendationer till hur andra företag i andra branscher kan arbeta för att tillämpa ett likande framgångsrecept.Uppsatsens syfte har uppfyllts genom tillämpning av en kvalitativ forskningsmetod och användning av en abduktiv ansats, för att kunna förstå och tolka empirin.Vår teoretiska referensram har bestått av grundläggande delar som vi antagit hör till en helhetsupplevelse och som vi kommit fram till att fine dining- Restauranger tillämpar. Vi har inom den teoretiska referensramen haft helhetsupplevelsen i fokus och utgått från att delarna utgör den helhet som blir upplevelsen för gästen. Produkten, servicen, rummet och organisationen är de delarna vi har tagit fram teorier kring och som utgjort grunden för vårt analysarbete. Vi har intervjuat tre restaurangchefer, en köksmästare, två sommelierer och en kökschef fördelade på fine dining- Restauranger i Borgholm, Göteborg, Stockholm och Växjö.

De flesta har vi nog varit på en fullservicerestaurang, en sådan som har serveringspersonal som kommer med menyer när man anländer, som tar beställningen vid borden, som serverar mat och dryck, som kommer med notan vid betalning. I sådana Restauranger måste serveringspersonalen traditionellt sett springa många vändor mellan gäster, kök, bar och kassaterminal.Under projektet har en lösning utvecklats som gör det möjligt för serveringspersonalen att ta gästernas beställningar redan vid borden och därmed spara ett par vändor till kassan. Lösningen består av maskinvara i form av en surfplatta och ett program som fungerar som kassaklient. Programmet förmedlar automatiskt beställningarna till kassasystemet via en trådlös nätverksförbindelse. Användargränssnittet har anpassats särskilt för att användas med pekskärm.Denna uppsats beskriver på vilka grunder valet av maskinvara gjordes och hur utvecklingen av programmet gick till..

Inledning: Allt fler utbildar sig inom restaurangbranschen samtidigt som branschen präglas av dålig lönsamhet. Flera tidigare studier visar dock att utbildad personal kan leda till ökad lönsamhet. Genom att anställa en utbildad sommelier och genom att utbilda personalen i matsalen i produktkunskap, serveringsteknik och försäljningsteknik bör vinförsäljningen öka på restaurangen.Syfte: Att kartlägga svenska Restaurangers användande av sommelierer och utbildning av matsalspersonalen. Studien syftar också till att identifiera restauratörers attityd mot utbildning samt presentera praktiska riktlinjer för utbildning av personal.Metod: Strukturerade telefonintervjuer genomfördes med restauratörer som tilldelats God klass i White Guide. Trettiotvå Restauranger valdes utifrån ett stratifierat slumpmässigt urval.Resultat: Svenska Restauranger har i genomsnitt 50 procent utbildad personal i matsalen.

Kan prioritering av krav på brandsäkerhet bedömas i relation till andra krav på nattklubbar och Restauranger? För att svara på detta har studien som teoretisk utgångspunkt haft Människa-Teknik-Organisation (MTO), ett säkerhetsperspektiv presenterat av Rollenhagen (1997). Studiens syfte var att undersöka huruvida detta systemteoretiskt baserade perspektiv går att tillämpa på den relativa betydelsen av brandskydd i nattklubbar och Restauranger. Tidigare tillämpningsområden har främst varit komplexa system med hög grad av interaktion mellan de mänskliga och tekniska delsystemen. I denna studie består systemet av en samlingslokal i form av nattklubbar och Restauranger.