Denna uppsats behandlar roller, social Responsivitet och reflexivitet. Undersökningen gäller utmattning eller utbrändhet. Syftet med uppsatsen är att belysa processer som orsakat detta tillstånd men också bidragit till återhämtning. Informanters livshistorier används för att visa historik och situation för drabbade men också sätt att komma vidare. Beskrivningen sker utifrån möjliga sociologiska teorier vilka samtidigt utgör förklaringsmodeller.

Arbetets syfte är att fördjupa förståelsen för vad ett socialt kunskaps- och lärandebegrepp är och vilka konsekvenser det kan få för utformningen av undervisningen. Arbetet utgår ifrån Johan Asplunds begrepp om social Responsivitet och dess betydelse för en social förståelse av kunskap och lärande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala Responsivitet ges genom den förmedlade förståelsen av kunskaps- och lärandebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn på begreppen.

Vi har valt att i vår uppsats studera en specifik säljargrupp på ett företag. Detta genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 8 säljare. Bilden som vi först hade av en säljare var en person med stor social kompetens, vassa argument som fick kunden på fall direkt. Därför vill vi inrikta oss på och försöka förklara den socialpsykologiska aspekten i det aktuella fenomenet kopplat till den säljargrupp vi fått tillgång till. Förståelsen får vi genom att använda oss av olika teorier, vilka är: Asplunds sociala Responsivitet, Vrooms motivationsteori, Allvin et al.

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten är att skapa en förståelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lärare och elever. Ansatsen som används för att undersöka syftet är kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. Två klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lärare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social Responsivitet är studiens viktigaste teoretiska utgångspunkter (Asplund 1987, Säljö 2000, 2005).

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten är att skapa en förståelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lärare och elever. Ansatsen som används för att undersöka syftet är kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. Två klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lärare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social Responsivitet är studiens viktigaste teoretiska utgångspunkter (Asplund 1987, Säljö 2000, 2005).

Målet med examensarbetet är att utveckla en marknadsplatsapplikation för Android. Marknadsplatsapplikationen ska tillhandahålla funktioner för att ge användaren förutsättningar att hitta och ladda ner applikationer över Internet ifrån marknadsplatsens serversida. Marknadsplatsapplikationen kommer likt en tunn klient vara helt beroende av innehåll från en serversida. Vid examensarbetets utförande existerade dock ingen serversida då denna ännu inte var färdigutvecklad.För att utveckla marknadsplatsapplikationen utan närvaron av en serversida, implementerades en emulerad serversida som utåt sett hade funktionaliteten av en framtida serversida. En mjukvaruarkitektur implementerades bestående av tre lager: användargränsnitt (GUI), kärnfunktionalitet (Core) och webbkommunikation (WebCom).

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur kvinnor på kvinnodominerade arbetsplatser upplever kritik. Studien kommer att vara en fältstudie vari man granskar kvinnor som är verksamma inom förskolan, då tidigare forskning visat på en klar majoritet av kvinnor inom denna yrkeskår.Avsikten med studien är inte att uppnå någon objektiv sanning av verkligheten, dock avser denna studie tolka eventuella fenomen som rör ämnet, samt skapa en förståelse för individens syn på begreppet.Informanterna har valts ut strategiskt, vidare präglas informanternas deltagande av självselektion. Man kommer inte att ta hänsyn till andra variabler än kön vad gäller urvalet.Teorier som studien vilar på är den symboliska interaktionismen där bland annat dess syn på rationalitet behandlas. Vidare tas Johan Asplunds teori om social Responsivitet i beaktning och avslutningsvis Erving Goffmans teori om identitetsskapande.De slutsatser som kan dras i och med denna studie är att relationerna mellan individerna i en grupp verkar ha stor betydelse för hur man upplever kritik. För att undvika missförstånd kring det valda ämnet verkar allmän mening råda att "definitionen av situationen" är något man bör ta i beaktande, detta då kritik till en början upplevs som någonting negativt..

Den frågeställning som har väglett denna uppsats handlar om betydelsen av den enskilde personens handlande på en arbetsplats och vilka de sociala konsekvenserna blir. Det huvudsakliga syftet är att skapa bredare förståelse för hur personer kan bidra till att skapa destruktiva och konstruktiva konflikter på arbetsplatser. Studiens empiri har genererats genom en kvalitativ inriktning och består av elva tematiska intervjuer från en analysenhet: Arbetsförmedlingen. Intervjuerna konstruerades utifrån vår egen förförståelse om konflikter som destruktiva och därför söktes respondenter med mer arbetslivserfarenhet. Empirin har analyserats inom ramen för organisationskulturen, med hjälp av Johan Asplunds begrepp social Responsivitet och asocial responslöshet, Thomas Scheffs hänsynsemotionssystem och Barbro Lennéer Axelssons förhandlingskommunikation.

Den aktuella uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex kvinnor i varierandeålder som varav fem arbetar i offentliga tjänstesektorn, Högskolan i Jönköping och JönköpingsKommun och en i privata tjänstesektorn. Vad som utöver detta förenar dessa kvinnor är derasbrinnande engagemang i sitt arbete. Utifrån den av intervjupersonerna lämnade empiriskainformation analyseras begreppen infostress och identitet utifrån en organisations aspekt. Analysentar sin utgångspunkt i framförallt Asplunds teori om social Responsivitet och hur denna ligger tillgrund för att individen drabbas av utbrändhet. Jag har också använd mig av Gidens begrepp omrutiniseringen av vardagen för att analysera hur det här begreppet bidrar till skapandet avsammanhållen identitet.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face på raster där den bärbara datorn finns med. Syftet är att undersöka hur den bärbara datorn påverkar interaktionen mellan eleverna på raster. Mina frågeställningar är hur och när elever är socialt responsiva respektive asocialt responslösa på raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har använt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Jag intervjuade fem elever i årskurs ett på en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfällen. Studien visar att den egna datorn både kan ses som en tillgång och hinder på raster för elever på gymnasiet vid interaktion.

Människan är en sällskaplig varelse. Att samtala är för henne en lika självklar handling som den vid närmare granskning är komplex. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt imänniskans sällskaplighet analysera ett organisatoriskt samtal.Den övergripande frågeställningen lyder: Hur kan organisatoriska samtal förstås medavseende på den socialt responsiva individen? De teoretiska perspektiven utgörs avsocialpsykologiska teorier vilka tar hänsyn till individens sociala behov. Johan Asplunds teori om den socialt responsiva individen är central.

Vänskapsrelationer inom arbetslivet är ett utbrett fenomen, men för att utföra ett arbete korrekt är dessa relationer inte nödvändiga. Därför syftar denna studie att öka förståelsen för sociala relationers betydelse på arbetsplatser och varför vänskap uppkommer i en liten arbetsgrupp på ett fastighetsbolag i Sydsverige. Studien analyserar också varför vänskapen uppkommer genom att undersöka vad vänskapen har för betydelse för arbetstagarnas välbefinnande, arbetsförmåga och formella roller.Studien är kvalitativ och sex intervjuer samt två deltagande observationer har genomförts i den undersökta arbetsgruppen. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är hermeneutiken, vilket innebär att den är baserad på informanternas subjektiva upplevelser och därefter tolkningarna av dem. Fastighetsbolaget där materialinsamlingen utfördes har en struktur som kan liknas vid en pyramid med en topp och en bas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur timanställda inom äldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen är att genererar en förståelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anställning i ett emotionellt arbete. Studien baseras på 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa är intervjuer med timanställda, entillsvidareanställd samt en områdeschef inom äldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjälp av socialpsykologiska teorier så som Asplunds teori om social Responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv på den nya arbetsmarknaden..

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social Responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur timanställda inom äldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen är att genererar en förståelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anställning i ett emotionellt arbete. Studien baseras på 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa är intervjuer med timanställda, entillsvidareanställd samt en områdeschef inom äldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjälp av socialpsykologiska teorier så som Asplunds teori om social Responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv på den nya arbetsmarknaden..