Att elever lär med hjälp av dem som kommit längre i utvecklingen än dem själva finns det omfattande forskning om  och även att Responsarbete mllan elever borde ge ett positivt resultat i elevers skrivande. I den litteratur vi läst på Lärarprogrammet märker man att lärare, lärarutbildare oc forskare ställer sig positiva till Responsarbete som en del i elevernas skrivprocess och utveckling.Jag vill med denna undersökning ta reda på vad eleverna själva anser om att använda sig av Responsarbete som en del av skrivprocessen genom att använda mig av elevenkäter där eleverna får motivera sina svar.  Genom att intevjua två lärare har jag också försökt ta reda på om deras tankar överensstämmer med elevernas. Att använda metodtriangulering i denna undersökning ger mig djupare svar än att endast ha enkäter.Undersökningen visar at de allra flesta elever i år 1 och i år 3, både i studieförberedande och i yrkesförberedande gymnasieprogram, har en positiv inställning till Responsarbete. I svaren till både elevenkäten och lärarintervjuerna framkommer även att elever och lärare har liknande motiveringar till sina positiva attityder. I elevsvaren finns en skillnad mellan pojkar och flickor.

Om dom skrattar åt mig kan jag skratta åt dom är en kvalitativ studie där arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning. Resultatet visar att muntlig framställning i skolan upplevs som jobbigt och svårt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ändå på en positiv inställning till muntlig framställning och vill fortsätta att öva och genomföra muntliga framföranden samt få ytterligare undervisning i hur muntlig framställning genomförs på bästa sätt. Vad som är avgörande för genomförandet av de muntliga framställningarna är att eleven känner trygghet och säkerhet i gruppen som ska lyssna.

Högre studier kräver hög textkompetens och god skriftspråklig förmåga, men många studenter har svårt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades därför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan få genom ett processorienterat skrivande som inkluderar Responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lärarrespons och slutligen på vilket sätt texterna förändras efter bearbetning. Frågeställningarna besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, nämligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande läraren och textanalyser. För de sistnämnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Högre studier kräver hög textkompetens och god skriftspråklig förmåga, men många studenter har svårt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades därför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan få genom ett processorienterat skrivande som inkluderar Responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lärarrespons och slutligen på vilket sätt texterna förändras efter bearbetning. Frågeställningarna besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, nämligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande läraren och textanalyser. För de sistnämnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Detta är en kvalitativ studie där tolv kursansvariga högskolelärare inom Lärarprogrammet vid Linköpings universitet intervjuats. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om kursvärdering och dess betydelse för högskolelärarens arbete. Studiens fokus är kursvärdering i praktiken, kursvärderingens påverkan på kursutveckling samt kursvärderingens betydelse för kvalitetsarbete inom utbildning. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades genom kvalitativ analys av meningsinnehållet. Informanterna beskrev sitt arbete med kursvärdering, från förberedelse, planering, genomförande, uppföljning, återkoppling till arbetet med kursutveckling samt hur de uppfattade kursvärderingens betydelse för arbetet med kvalitet samt påverkan på studentinflytandet.