Syftet med denna studie är att undersöka om lärares skriftliga Respons är formativ i svenskämnet och hur den formuleras i några klasser på en högstadieskola. Undersökningen har genomförts med utgångspunkt i en innehållsanalys av åtta Responstexter från fem olika lärare. Analysen delades in i fyra kategorier: kommunikativt orienterade, texttypsorienterade, skolnormsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Resultatet visar att lärarna ger Respons på sådant som hör till kommunikativt orienterade, texttypsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Utifrån detta kan man dra slutsatserna att lärarna i sin skriftliga Respons har fokus på flera olika aspekter i sin skriftliga Respons och denna anpassas efter elevtext och uppgift.

Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, syftar till att lyfta fram den beprövade erfarenhet som sex lärare från ungdomsskolan har från sitt arbete med muntlig framställning och den Respons de ger eleverna på framställningen. Svårigheten med att ge Respons ligger oftast i att som lyssnare upptäcka allt fler språkliga uttrycksformer på olika nivåer i innehåll och form i det som framförs. All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan användas både som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lärare och elev. I retoriken finns det metaspråk man ofta saknar när man skall kommunicera muntlighet..

Analys av värsta fallets Respons tid av CAN meddelanden..

Vårt syfte var att undersöka hur lärare och blivande lärare analyserar och bedömer en elevtext från skolår 2. Vidare ville vi undersöka vilken handledning och Respons dessa ville ge eleven. Undersökningen grundade sig på 24 enkäter och 4 intervjuer som tog upp stavningsförmåga, användning av skiljetecken, meningsbyggnad, textens längd och sammanhang i texten. Dessa aspekter har berörts genom att lärarna och de blivande lärarna har fått göra iakttagelser och bedömningar av elevtexten. De har också fått redovisa vilken handledning och Respons de vill ge till eleven.

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående Respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om Respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att Respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarRespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om Respons kan indikera att Responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Studien syftar till att undersöka hur fyra svensklärare arbetar med skriftlig Respons, vilka effekter den har på elevers skrivutveckling samt hur eleverna beskriver sina upplevelser av att motta Respons. En kvalitativ metod har använts genom att fyra svensklärare på högstadiet har intervjuats. Därefter gjordes gruppintervjuer med fyra av respektive lärarrespondents elever. Intervjuerna analyserades och data kategoriserades i syfte att få svar på studiens frågeställningar, vilka är:? Vad beskriver lärarna att de fokuserar på i den skriftliga Respons de ger till eleverna, på vilket sätt ger de Respons och varför?? Vilka effekter beskriver lärarna att deras skriftliga Respons har på elevernas skrivutveckling?? Hur beskriver eleverna sina upplevelser kring den Respons de ges på sina skriftliga framställningar?Resultatet visar att lärarna arbetar med tre typer av Respons: slutkommentarer, matriser och markeringar i elevtexten.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärarens skriftliga Respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lärare tänker kring skriftlig Respons. För att finna svar har vi valt att använda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av två fallstudier i två olika utbildningsmiljöer. Undersökningen består av sammanlagt sex elevintervjuer, två lärarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkätundersökning.Båda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebär att intervjua en lärare och tre elever vardera samt genomföra en enkätundersökning. Undersökningen visar att eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lärarResponsen som positiv.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärares skriftliga Respons är formativ i svenskämnet och hur den formuleras i några klasser på en högstadieskola. Undersökningen har genomförts med utgångspunkt i en innehållsanalys av åtta Responstexter från fem olika lärare. Analysen delades in i fyra kategorier: kommunikativt orienterade, texttypsorienterade, skolnormsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Resultatet visar att lärarna ger Respons på sådant som hör till kommunikativt orienterade, texttypsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Utifrån detta kan man dra slutsatserna att lärarna i sin skriftliga Respons har fokus på flera olika aspekter i sin skriftliga Respons och denna anpassas efter elevtext och uppgift.

Detta är ett projekt som diskuterar och framställer en arkitektur för dynamisk dialog i dataspel. Den är skapad för att kunna ge mer spelarinteraktion i datarollspel i form av större frihet när det gäller hur en spelare vill spela sin karaktär samtidigt som den även ska ge bättre Respons från NPC:er, just i ämnet dialoger. Beroende på vad och, framför allt, hur du som spelare säger något ska du få olika känslomässiga Respons från dem. De ska kunna bli irriterade, hata, gilla och älska dig, med mera, samtidigt som de även ska kunna bli rädda för dig. Utöver detta har de även försetts med individuella minnen som tillåter dem att komma ihåg vad du har sagt och hur många gånger du har sagt det, vilket i sin tur tillåter att du får olika Respons ju fler gånger du säger samma sak..

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående Respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om Respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att Respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarRespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om Respons kan indikera att Responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Jag vill med denna uppsats undersöka vilket inflytande emotikoner har på läsare av elektronisk post meddelande. Totalt fanns det 39 deltagare som fick bedöma tonen i de fyra e-postmeddelanden varav två med emotikoner och två utan emotikoner. Hypotesen är att emotikoner kommer att generera en större afektiv Respons hos den som läser e-postmeddelanden än vad meddelanden utan emotikoner gör. E-postmeddelanden innehållande emotikoner genererade inte större affektiv Respons än de utan emotikoner..

I dagens skolforskning talas om skrivprocess och om att vara medveten om hela skrivandets förlopp, från första utkastet till den färdiga produkten. I kursplanen för svenska står att ett av de viktigaste uppdragen är att skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmåga kring skrivande, både genom att lära sig bearbeta sina texter men också genom att ta del av vad andra har att säga om texten. Det vill säga, både utvecklas i sin skrivprocess och sitt Responsgivande och - tagande.Den här uppsatsens syfte var att studera en del av interaktionen mellan lärare och elev, närmare bestämt den Respons som lärare ger elever på deras skrivna texter i ämnet svenska samt hur eleverna uppfattar denna Respons. Eftersom Responsen är en del av arbetet med elevers skrivutveckling har vi även valt att studera hur lärare tänker kring och arbetar med detta. Som metod har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer.

Syftet med föreliggande arbete är att få en inblick i hur svenskläraren kan och bör arbeta med Respons på elevers sakprosetexter i svenskämnet för att eleven ska ha så stor nytta av Responsen som möjligt. Förutom en överblick av den forskning som gjorts i ämnet har en enkätundersökning om gymnasieelevers uppfattning, tankar och känslor i ämnet sammanställts. Resultaten pekar bl.a. på att eleverna har en alltför stor fokusering på formsidorna av språket som skulle kunna avhjälpas med mer kommentarer på innehållet..

Alla elever bör få samma chans att lyckas i skolan, det är viktigt att skapa positiva förväntningar i syfte att skapa motivation hos våra elever. Positiva förväntingar på livet, sig själv och dem man möter är en förutsättning för att utvecklas och må väl som människa. Det handlar om människans frihet att få växa upp, trygg i den man är och utvecklas till, skolan har här ett stort ansvar att låta barn och ungdomar växa upp  i en värld där positiva förväntningar råder och en tro på allt fantastiskt som livet har att erbjuda. Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares uppfattningar kring förväntningar. Ett annat syfte är att synliggöra hur förväntningar kan komma till uttryck genom den Respons och återkoppling som lärare ger elever och och kanske bidra till fortsatta pedagogiska diskussioner kring formativ bedömning i den verksamhet jag arbetar.    För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av observationer och  samtal genomförts och som ett komplement har en textanalys utförts. I en kvalitativ forskningsmetod utgår man ifrån att verkligheten är subjektiv och tolkas med hjälp känslor, tankar och uppfattningar. Resultatet visar att elevers och lärare uppfattningar kan se likvärdiga ut när man definierar innebörden av begreppen Respons och återkoppling, med det finns också skillnader.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur tre professionella skribenter, alla reportrar på Läns-tidningen Södertälje, har upplevt att ge Respons på varandras texter och få Respons på sina egna. TextResponsen har omfattat de tre aspekterna formalia, språk och disposition.De frågeställningar jag ställt upp för min undersökning är: Vad har reportrarna för bakgrund och hur ser deras skrivprocess ut före textResponsarbetet? Vilka förväntningar har reportrarna inför textResponsarbetet? Hur uppfattar reportrarna textResponsarbetet? Upplever reportrarna att deras skrivprocess påverkats av textResponsarbetet och i så fall på vilket sätt?Jag har använt mig av en kvalitativ metod i min undersökning. Genom två intervjuer med varje reporter, en före och en efter textResponsarbetet, har jag fått ovanstående frågor besvarade. Min analysmetod är etnografisk, då jag observerat deltagarna under intervjuerna och därefter analyserat deras svar utifrån tidigare forskning.Intervjuerna visar att reportrarna före textResponsarbetet hade väl utvecklade sätt att lägga upp skrivarbetet.