Uppsatsen beskriver hur undersköterskor i hemvården ser på sig själv som yrkesarbetande undersköterskor samt varför de har valt att arbeta inom detta yrke. Deras uppfattning av deras arbete utifrån yrkets status i samhället, maktupplevelse på arbetsplatsen samt hur de klassdefinierar sitt yrke. Detta jämförs med godtagbara teorier om Respektabilitet och klassteori byggd på maktupplevelser.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att belysa den resa ett antal studenter med utländsk bakgrund har gjort när de har valt att läsa på lärarutbildningen samt vad som bidrog till att dessa lärarstudenter valde att utbilda sig till lärare. Begreppet resa i den här uppsatsen är metaforiskt och beskriver den kronologiska tidsprocess dessa studenter har tagit sig igenom från barndomen till tidigt vuxenliv. Jag har utgått från ett tidsperspektiv delat på tre episoder: Då som syftar till hur lärarstudenterna ser på den egna uppväxten i Sverige samt erfarenheterna från tidigare skolgång, Nu under pågående högskolestudier med allt vad det innebär att axla lärarrollen och slutligen Sedan med betoning på vilka förväntningar och förhoppningar dessa lärarstudenter bär med sig in i framtiden som blivande lärare. För att ta reda på det, har jag använt mig av en kvalitativ forskningsgrund med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Den empiriska insamlingen har tolkats inom ramen för teoretikerna Pierre Bourdieu och hans teorier om kapital, habitus och fält samt Beverly Skeggs begrepp Respektabilitet.

Ambitionen med uppsatsen är att medvetandegöra läsare om konsumtionskulturen och hur den kan påverka individers identitet. Forskning visar på att vi lever i en konsumtionskultur som påverkar människors identitet och vilka sociala konsekvenser detta kan skapa. Syftet är således att öka förståelse för hur studenter upplever konsumtionskulturen. Studien är av en kvalitativ art med hermeneutik som metodansats och har genomförts med stöd av åtta intervjuer av studenteter på Högskolan i Halmstad. Empirin har tolkats utifrån teorier om konsumtionssamhället (Bauman), interaktion (Goffman) samt Respektabilitet och kapital (Skeggs & Bourdieu).

Arbetets centrala frågeställning är varför människor i Sverige idag fortfarande väljer att gifta sig, trots att de lever i ett samhälle där samboförhållanden är så accepterade, samt vilka eventuella skillnader det finns mellan män och kvinnor i denna fråga. Frågan undersöks med hjälp av två kvalitativa metoder. Dels genom en observation av ett Internetbaserat diskussionsforum med bröllopsinriktning, och dels genom intervjuer med två par som nyligen gift sig. Undersökningarna inriktade sig på dels människornas känslor, tankar och åsikter om bröllop och äktenskap, men också hur de själva valt att utforma sitt bröllop. Resultaten av undersökningen visar att ett bröllop kan ha väldigt många funktioner samtidigt, och att brudparen utformar sitt bröllop efter vilka vinster de eftersöker.

Enligt statistik föreligger det en högre frekvens av tonårsfödslar i detta specifika brukssamhälle i jämförelse med en närliggande mellanstorstad.  Det existerar ofta en speciell bruksanda i brukssamhällen där arbete många gånger föredras framför utbildning. Uppmuntrar denna mentalitet till att skaffa barn i ung ålder och vilken betydelse och påverkan har mödrarnas ålder vid barnafödande? Skapar tonårsmammorna sin identitet genom att reproducera mödrarnas livsstil? För att ta reda på detta har fem tonårsmammor blivit intervjuade och fått lämna sin livsberättelse. Intervjufrågorna var uppdelade i tematisk ordning för att få en följsam berättelse. En professionell person som är anställd i en stödgrupp på orten har blivit intervjuad för att få en nyanserad bild av tonårsmammornas situation.

Vår studie behandlar fenomenet föräldraråd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat på pedagogers och föräldrars upplevelser av föräldraråd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar också till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt och i sådana fall på vilket sätt. Vi har antagit en fenomenologisk utgångspunkt där man fokuserar andra människors upplevelser av deras omvärld och använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av föräldraråd är. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre föräldrar på en förskola.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vad begreppet arbetsnarkomani innebär för den enskilde arbetsnarkomanen och orsakerna till varför de arbetar så mycket som de gör, samt om de är villiga att ändra sina arbetsmönster. Vi har även undersökt arbetsnarkomanens egna upplevelser av hur överdrivet arbete påverkar dennes arbets- vardags- och familjeliv. Uppsatsens grundtanke är att belysa informanternas egna definitioner av vad arbetsnarkomani innebär för dem själva samt undersöka om de upplever att det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner. Vi har valt att definiera en arbetsnarkoman som någon som arbetar utöver det ?normala?, dvs.

Prostitution har varit ett ständigt aktuellt ämne sedan sexköpslagen kom 1999. Vi har velat undersöka vad diskursen fri vilja inom prostitutionsdebatten innebär. Vi har valt ut teman för att kunna analysera hur diskursen fri vilja framkommer i debatten. Vårt syfte är att undersöka vad som inryms i diskursen fri vilja och vilka feministiska ståndpunkter som ger diskursen dess olika innebörder. Vi har genomfört en diskursanalys på tre böcker, utvalda för att representera de olika poler vi anser oss se i debatten.

Syftet med denna undersökning var att se hur personer med utländskbakgrund har lyckats få arbete inom sin utbildning; om de har stött på någramotgångar och hur de i så fall lyckats bemästra dem och hur de anser attderas väg till anställning har sett ut. Vi har genom kvalitativ metod utfört 10intervjuer med 5 kvinnor och 5 män. Vi har huvudsakligen koncentrerat osspå deras uppväxt, utbildning, anställning och deras uppfattning omfrämlingsfientliga attityder. Resultatet visade att det inte var en så rak vägtill anställning som vi först antog. Det främsta hindret visade sig varasaknaden av ett kontaktnät och arbetsgivarnas attityder till anställning avpersoner med utländsk bakgrund.

Den här studien undersöker med hjälp av diskurspsykologiska verktyg hur samspelet mellan klass, Respektabilitet och känslor konstrueras i ett diskursivt sammanhang. Det diskursiva sammanhanget behandlar kategorin prekariatet. Mot bakgrund av Guy Standings teori om prekariatet som en klass i vardande tillsammans med ett nyanserat och kulturellt förhållningssätt till klass undersöks hur prekariatets medlemmar konstruerar klass och sina identiteter genom rättfärdigande presentationer av anständighet och känslor. Genom att konceptualisera klass som något som konstrueras i diskursiva sammanhang så argumenterar jag för att det diskurspsykologiska angreppssättet kan bidra till nya insikter för att nå en djupare förståelse av social klass i allmänhet och prekariatet och dess medlemmar i synnerhet. Resultatet av analysen visar att konstruktioner av den prekära identiteten och livsstilen i prekariatet kännetecknas genom uttalanden om otrygga anställningsvillkor och otrygga livsbetingelser..

Detta är en studie vars syfte är att undersöka vilka attityder ett urval aerobicstränande kvinnor har till sin egen träning samt att utforska vilken femininitet de konstruerar genom och i sin träning. Studien har sin grund i sex kvalitativa intervjuer med frekvent aerobicstränande kvinnor. De teoretiska utgångspunkterna har utgått ifrån de starkast lysande teman som framgått i kvinnornas berättelser, vilka är femininitet, normalitet och disciplinering. Teoretiker som används är Judith Butler, Michel Foucault och Beverly Skeggs. Studiens analys visar att det finns en överbyggande disciplineringsgrund när det kommer till syn på kropp och träning.

Fokuseringen på sexuella kränkningar som riktar sig mot tjejer i skolan, både i massmedia och i samhälls diskussioner, har gjort könshierarkin mellan elever i skolan synlig. Ett av de mest använda förolämpningarna i omlopp är ordet hora. Då jag tror att användandet av ord som hora är mer komplex än bilden som ges i media, väljer jag att undersöka användandet av ordet utifrån Bourdieus teori om symboliskt våld och Skeggs teori om Respektabilitet. Syftet med min uppsats är att se om ett ord som hora, som länge förknippats med en förolämpning mot en kvinna, kan få en betydelse som associeras med något positivt. Min uppsats visar att ord som hora inte alltid uppfattas som kränkande, och att även tjejer använder ord som hora.

Detta examensarbete är en fallstudie i hur kvinnliga klienter som söker vård för substansmissbruk upplever mötet med vården och socialtjänsten. Den utgår från djupintervjuer med fyra kvinnor som har haft missbruk och beroendeproblem. Vad som särskiljer dessa kvinnor är att de faller utanför ramarna av den traditionella bilden av den kvinnliga missbrukaren. Det finns ingen social utsatthet i form av våld, bostadslöshet, arbetslöshet eller prostitution som annars brukar vara närvarande. Samtliga av mina informanter är välanpassade och högst kompetenta samhällsmedborgare med arbete, akademisk utbildning, egna företag och bostad.

The decisions for investment are forward-looking and the base of a long-term strategy. The research within investment have focused on diverse formulas which are used in financial assessment, which also should be complemented with qualitative evaluation. Consequently, the focus should not only be on the execution of the formulas. Less time have been spent on research concerning what actually initiates the investment proposals and affects the decision-making. This will be highlighted in this essay.

The decisions for investment are forward-looking and the base of a long-term strategy. The research within investment have focused on diverse formulas which are used in financial assessment, which also should be complemented with qualitative evaluation. Consequently, the focus should not only be on the execution of the formulas. Less time have been spent on research concerning what actually initiates the investment proposals and affects the decision-making. This will be highlighted in this essay.