Stämmer det att ju högre Resilience (återhämtningsförmåga) en individ har och ju mera av positiva känslor, desto större livsmening har hon också? Resilience är att vid psykologisk stress tillfälligt kunna gå ifrån sin vanliga nivå för självkontroll och när stressmomentet försvunnit återgå dit igen. En enkätundersökning har gjorts med 39 deltagare där variablerna Resilience, positiva känslor och livsmening undersökts. Resultatet visar att både Resilience och positiva känslor är positivt relaterade till livsmening. Full mediering visas för positiva känslor vilket innebär att de är en av flera möjliga mekanismer i processen mellan Resilience och livsmening.

Begreppen Resilience och maskrosbarn behandlar båda ämnet motståndskraft. Resilience är ett vedertaget vetenskapligt begrepp, medan maskrosbarn är ett populärvetenskapligt. Uppsatsen syftar till att uppmärksamma parallleller mellan begreppen, utifrån en metod influerad av komparativ analys och begreppsanalys. Den jämförande analysen har utgått ifrån en sammanställning av fakta, byggd på en litteraturöversikt. Studien har med framgång kunnat belysa begreppens närbesläktade innehåll.

Since the beginning of 2007 Stockholm Resilience Centre has produced scientifictransdisciplinary research in the subjects of sustainability and Resilience. There is a highambition to communicate the results of the research to key stakeholders. One of the targetgroups is policy makers, because the mission identifies this group as important when reachingfor the main goal (vision) of the research institute. The media of choice is an e-newsletterwith the latest Resilience research produced within Stockholm Resilience Centre. It is at thesame time an opportunity to bring forth the organisations objective connected with the vision.The newsletter is studied in the light of marketing communication with the purpose to clarifythe needs of policy makers, examine the limits and possibilities of the media and theorganisational aspects with the intention to give guidelines concerning the development of thenewsletter.

The main purpose of this study was to examine how people who have felt mentally bad, describe their subjective experience of what leads to a mental well-being. The overall research questions were; how does the individual define mental well-being, how does the individual describe the turning-point during her tough period, and in what way does the individual consider that her own effort has influenced her well-being? In order to answer these questions, qualitative research interviews were conducted with persons who?ve felt mentally bad and who?ve got some kind of professional help, and who think that they have a mental well-being today. The empirical material was analyzed from a theoretical Resilience perspective. The study?s result showed first of all, that there are different ways to define well-being.

Antalet ensamkommande barn ökar, både i Sverige och i övriga Europa. Trots det finns det inga tydliga riktlinjer för hur arbetet med barn som fått permanent uppehållstillstånd ska se ut. Tidigare forskning tar upp Resilience som en viktig aspekt i samband med ensamkommande barn. Teorin Resilience handlar om förmågan att återhämta sig och att man når ett tillfredsställande resultat trots erfarenheter av situationer som innebär en risk att utveckla psykosociala problem. Vårt syfte med uppsatsen var därför att undersöka om personalens arbete leder till att öka barnens Resilience. För att studera detta ville vi ta reda på vilka egenskaper hos barnen som personalen ser som viktiga för en sund utveckling och hur personalen stöttar dem att tillvarata sin inre styrka.

Stämmer det att ?ett gott skratt förlänger livet?? Påverkar individens positiva känslor så som glädje individens hälsa?Syftet med studien var att undersöka om det fanns samband mellan individens förmåga av Resilience (motståndskraft), upplevelser av arbetsstress samt affekt och om det fanns skillnader mellan affektiva profiler i individens förmåga av Resilience och upplevelser av arbetsstress.Tidigare forskningar visar att positiva känslor har ett samband med individens bemästrings strategier i samband med upplevelser av stress. Forskningen visar också att individer med en personlighet som karaktäriseras av optimism har en förmåga att bredda sitt kognitiva spektrum av lösningar i samband med utsatthet för negativ stimuli. Vilket gör det möjligt för individen att hantera kraven som ställs idag på arbetsmarknaden. Individer däremot med en hög neurotisk personlighet har mindre förmåga av Resilience vilket innebär att de får större svårigheter att hantera negativa stimuli som exempelvis kommer ifrån en kravfylldarbetssituation.

Vi ville med den här kvalitativa uppsatsen belysa komplexiteten som det innebär att bli ofrivilliga pappa. Beskedet att de ska bli fäder verkar undantagslöst inledas med en kris. Vi har intervjuat fem ofrivilliga pappor som fått beskriva sitt faderskap och hur de hanterat krisen och det fortsatta livet. Vi har med hjälp av kristeorin analyserat och presenterat dessa mäns berättelser och upplevelser, och hjälp av copingteori och begreppet Resilience analyserat deras strategier för att hantera sitt ofrivilliga faderskap. Från vår empiri kunde vi urskilja en stark korrelation mellan kvaliteten eller graden i respektive mans Resilience (motståndskraft) och att den är avgörande för vilka copingstrategier han använde sig av.

The worsening of psychical health issues among young people has widely been discussed over the last few years. Research shows for example that 9% of girls at the age of 16-24 reported anxiety problems in 1989 while 16 years later, in 2005, the same number was 30%. The purpose of this essay was to study and analyze psychiatrists', psychologists' and counselors' view on the Resilience and risk factors for youth depression (age 16-24). Beside this, our aim was to study their view on the influence of family environment on treatment and recovery. Data were collected with qualitative interviews with eight informants within the psychiatric care.

The aim of this study is to examine which factors in the receiving-country that have had an influence on three now adult unaccompanied refugee children. The method used in the study is qualitative interviews with the three above-mentioned participants. The results show that some factors are perceived as helpful, having a positive influence on the participants life while other factors are perceived as worsening, having a negative influence on their life. Depending on the context some factors such as age, the Swedish language and housing arrangements have had both positive and negative influences on their life. Positive factors are among other things: access to good treatment and support, help with processing trauma and bad mental health, help with understanding coherence, access to a social network, family reunification, Resilience and other internal factors.

Antalet ensamkommande barn ökar, både i Sverige och i övriga Europa. Trots det finns det inga tydliga riktlinjer för hur arbetet med barn som fått permanent uppehållstillstånd ska se ut. Tidigare forskning tar upp Resilience som en viktig aspekt i samband med ensamkommande barn. Teorin Resilience handlar om förmågan att återhämta sig och att man når ett tillfredsställande resultat trots erfarenheter av situationer som innebär en risk att utveckla psykosociala problem. Vårt syfte med uppsatsen var därför att undersöka om personalens arbete leder till att öka barnens Resilience. För att studera detta ville vi ta reda på vilka egenskaper hos barnen som personalen ser som viktiga för en sund utveckling och hur personalen stöttar dem att tillvarata sin inre styrka.

In 1992, the European Union began institutionalizing the cooperation against terrorism within the EU structure. Since then, this cooperation has gone through a number of changes. From a historical institutionalistic point of departure we explain these changes by identifying sources of institutional Resilience and institutional change. Based on these results, we were able to pose hypotheses of when and what category of change was most likely to take place.The results show that the cooperation against terrorism within the EU was most likely to remain stable because of strong sources of institutional Resilience. If change would occur through an increase in the sources of institutional change, it was most likely to be of a less extensive category.

Psykosocial motståndskraft (?Resilience?) innebär att klara sig bra i samband med motgång. Det är viktigt att främja detta i unga år då utvecklingskaskader (kedjereaktioner) som följd av olika upplevelser kan påverka resten av livet. Syftet med denna studie var att undersöka hur motståndskraft uppfattas och hur det främjas i det dagliga arbetet i förskolan. Sju intervjuer med förskolepersonal genomfördes och analyserades och resultatet tyder på att begreppet i sig inte är känt men att många delar av det appliceras.

As the past century?s technological development has progressed the Swedish boreal forests have transformed into dense, highly productive, homogenous and coniferous forests. The area around Saxdalen in Ludvika municipality has long been dominated forests which have been heavily worked since the 18th century. There are in Ludvika 119 000 hectares of productive forest land. Around 70 percent are owned by forest companies and 20 by private forest owners.

Studies have shown that young people in residential care homes tend to be low achievers in school and are at high risk of entering adulthood with a low level of education. This group has also shown tendency to adverse psychosocial outcomes. The aim with this study is to reach an understanding of how teenagers and young adults view themselves and their future, what ambitions they have in life and how they see their opportunities to realize their goals. The study is based on a qualitative method and was conducted with semi structured personal interviews with five youngsters 15-21 years old in two different residential care homes. The theoretical viewpoints have been based on E.H Erikson?s theory about identity as well as the theory about Resilience.The result of this study indicates that the persons we have interviewed have expressed difficulties in describing themselves.

Trafikledare arbetar dygnet runt, året runt för att planera tågtrafiken i Sverige.  De ser till att tågen förs fram säkert på ett riskfritt sätt men även att det är säkert för de som arbetar längs spåren (Roth m.fl., 1999; Trafikledare, 2012). Det är ett komplext arbete med höga krav på trafikledarna. Denna studie undersöker vilka yttre intressenter och faktorer som påverkar trafikledarna, på driftledningscentralen i Hallsberg, främst i störda lägen. Studien har sin grund i teoriramverket Resilience, där man undersöker hur operatörer arbetar under normala förhållanden i säkerhetskritiska system.