Hur destinationer arbetar med utveckling och marknadsföring för att attrahera turister är två välutforskade områden. Att se på destinationers utveckling och marknadsföring ur ett Resebolags perspektiv är idag outforskat. Eftersom det är Resebolagen som tillhandahåller resor till turisten anser vi att detta perspektiv är av största intresse att behandla. Vad krävs då för att en destination ska vara intressant ur Resebolagens perspektiv? Hur betydande är egentligen platsens arbete med destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring för Resebolagens val? Vi ställer oss också frågan vad det är som påverkar en destinations popularitet och hur det kommer sig att Resebolagen väljer vissa destinationer framför andra? Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka aspekter som påverkar Resebolags lokaliseringsbeslut.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om den image som ett Resebolag vill skapa med hjälp av platsmarknadsföring uppfattas av resenärerna.Frågeställning: Hur marknadsför Resebolag ett specifikt resmål? Hur uppfattar resenärer platsmarknadsföringen av ett specifikt resmål? Varför väljer Resebolag att ha en hållbar inriktning?Metod: I föreliggande studie har insamlingen av det empiriska materialet gjorts via kvalitativa metoder, en semistrukturerad telefonintervju med Apollos Marknadsföringsansvarige och tre stycken gruppintervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagare, som motsvarar Apollos kunder.Teoretisk referensram: Studien har utgått från teorier och tidigare forskning som gjorts kring Platsmarknadsföring, imageskapande åt en destination, hållbar turismutveckling samt olika marknadsföringsstrategier.Sammanfattad slutsats: Utifrån min undersökning av ett Resebolags marknadsföringsstrategi åt ett specifikt resmål som har tolkats av resenärer kan ett konstaterande göras att effekten av marknadsföringen genomgående mottogs positivt av resenären dock inte inom området hållbar turismutveckling. Min slutsats av undersökningen visar att Apollos främsta utmaning är att konkretisera sitt ansvar av en hållbar utveckling av resmålet Tobago..

Nordkorea är en unik turistdestination och ett ovanligt resmål. Människor reser inte på egna villkor inom landet utan måste följa resprogram. Medias negativa bild av Nordkorea kan bidra till att människor kan uppfatta landet som ett farligt och riskfyllt resmål. Trots strikta reseprogram och negativ bild i media förekommer turism till Nordkorea.  Syftet med studien är att ge en redogörelse av anledningar till vad som lockar turister att åka till Nordkorea, med fokus på turister som varit i Nordkorea samt Resebolag som förmedlar resor till Nordkorea. Studien utgår från en induktiv ansats och en kvalitativ metod.

Syfte:Syftet med den här uppsatsen är att skapa förståelse för hur kulturstyrningen som Resebolagen använder sig av under rekryteringsprocessen kan påverka reseledarens motivation till yrket, samt identifiering till organisationen.Metodik:I denna uppsats har en flerfallstudie använts som forskningsstrategi med en abduktiv forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med respondenter som genomgått en rekryteringsprocess för någon av de bolag vi undersökt.Slutsats:Studiens resultat har visat hur kulturstyrning fungerar inom den branschs rekryteringsprocesser som studien undersökt. Kulturstyrning kan leda till stark organisationsidentitet vilket också påverkar motivation till att prestera inom organisationen..

Syftet med vår forskning är att undersöka varför inte fler företag inom resebranschen i Sverige har valt att rikta mer av sin marknadskommunikation till, och valt att fokusera mer på 50+ marknaden, trots att mycket fakta belyser segmentets attraktivitet. Vi har valt en deduktiv undersökningsansats och en kvalitativ forskningsmetod. Telefon- och mailintervjuer ligger till grund för vår insamling av empirin.De teoretiska aspekter som vi valt är orsaker till ignorans av 50+marknaden, image, universell design, kognitiv ålder, kommunikationsteori och age cohort. Dessa har i avsikt att hjälpa oss tolka det empiriska materialet. Vi har valt att intervjua en kommunikationsdirektör och marknadschefer på ledande svenska Resebolag, grundaren och delägaren av Senioragency Stockholm samt en framtida entreprenör i resebranschen.

Syftet med denna uppsats är att understryka barnens betydelse i familjens beslutsfattande, samt att erbjuda riktlinjer för hur företag kan nå detta sekundära segment. För att belysa detta resonemang har vi valt att studera resebranschen, en bransch där barn inte kan verka själva. Vår hypotes är att barn, i vissa familjer, deltar i den köpprocess som föregår valet av resemål. Vi har i huvudsak använt oss av litteraturstudier men även utfört en empirisk undersökning som grundar sig i intervjuer med barn, 3-10 år gamla. Vi anser att barn påverkar sina föräldrars konsumtion och de bör således vara en viktig måltavla för marknadsföring även för produkter, som inte är direkt ämnade för dem.

Inledning: All inclusive är ett koncept som på senaste år blivit mycket populärt och många Resebolag erbjuder idag resor med All inclusive. Men det finns också en del negativa aspekter till dessa resor och de handlar bland annat om påverkan på miljön, den lokala turistnäringen och hur villkoren är för de anställda på hotellen med All inclusive.Syfte: Syftet med studien är att undersöka All inclusive och dess påverkan på olika parter så som gästen, personalen, Resebolagen och lokala näringsidkare. Frågeställningen som ställts är hur de olika aktörerna upplever All inclusive i förhållande till den lokala turistnäringen, ekonomi, arbetskraft och påverkan på miljön.Metod/material: I studien tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för att samla material till att besvara studiens syfte. Intervjuerna gjordes med sex stycken personer, varav två gäster som bodde på All inclusive, en vanlig gäst samt en reseledare, en lokal restaurangägare och en lokal guide. Intervjuerna tog plats i Turkiet och Egypten.Resultat: Resultaten visar att aktörerna upplever och påverkas olika av All inclusive.

Forskning påvisar att upplevelser och aktiviteter ökar markant inom turismnäringen. Jag finner det därför intressant att undersöka mötesdestinationer utifrån ett upplevelseperspektiv. Syftet med uppsatsen är att studera hur en attraktiv mötesdestination kan skapas och utvecklas med hjälp av upplevelseindustrin och upplevelseproduktion. För att uppfylla syftet och forskningsfrågorna har en fallstudie med personliga intervjuer genomförts på tre mötesdestinationer. Intervjuer har gjorts med aktörer inom mötesindustrin i Luleå samt en jämförande studie med mötesdestinationerna Gotland och Norrköping.

Bakgrunden till den här uppsatsen är den senaste tidens oroligheter i världen, terrorattacker och naturkatastrofer som tsunamin. Dessa skapar rädsla hos människor och det minskar benägenheten att resa. Det drabbar Resebolagen då de på grund av detta förlorar kunder. Vi har haft frågeställningen: ?hur planerar och hanterar resebranschen risk och osäkerhet?.