I den här uppsatsen har nu gällande lag för svenska samer behandlats, rennäringslagen 1971:437. För att få en sammanhängande bild på dagens rättsläge återfinns en historisk tillbakablick i uppsatsen där framväxten av dagens lagstiftning har tydliggjorts. Syftet med uppsatsen var att redogöra för dagens rättsläge och lagens framtidsutsikter samt att belysa de större problem och intressekonflikter rennäringslagen konfronteras med. Eftersom förslaget till en ny lag delvis bygger på International Labour Organization, ILO, konventionen nr 169, om urbefolkningar i självstyrande länder, var en del av syftet också att få insikt i vad konvntionen står för. Den empiriska delen av uppsatsen består av telefonintervjuer med olika parter som berörs av rennäringslagen.

I de norra delarna av Sverige bedrivs skogsbruk och rennäring på samma marker. Detta kan i flera fallleda till intressekonflikter. Marklavar är en viktig del av renarnas vinterfoder. Mycket marklav förstörs vid slutavverkning, både av maskinerna vid avverkningstillfället och senare vid markberedningen. Den återstående laven täcks delvis av avverkningsrester och är därför inte tillgänglig för renbete.