Jag har genom en kvantitativ enkätundersökning tagit reda på muslimska ungdomars Religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet teoretiska perspektiv har presenterat begreppen religion och Religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet teoretiska perspektiv. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa.

Studiens syfte är att undersöka de faktorer som har format prästers och pastorers Religiositet samt att testa om socialiseringsteorin och deprivationsteorin kan appliceras på studiens empiri. För att få svar på frågeställningarna har jag valt att använda mig av kvalitativ metod i form av intervjuer med två pastorer och fyra präster. De sex intervjuerna transkriberades för att sedan lyfta fram gemensamma mönster och teman. Resultatet visar att orsakerna till informanternas Religiositet kan vara socialisation, ekonomiska förhållanden, trakasserier, ensamhet, värderingar, känsla av meningsfullhet samt psykisk och/eller fysisk obalans. Slutsatsen av studien är att orsakerna till informanternas Religiositet är mångfacetterade men också likartade i vissa sammanhang.

Sverige är ett exceptionellt fall av sekularisering på både samhälls- och individnivå. Samtidigt har immigrationen delvis förändrat det demografiska landskapet för Religiositet då utrikesfödda i regel är mer religiösa än inrikesfödda samt oftare tillhör en annan religion. Syftet med denna uppsats är att beskriva utrikesföddas Religiositet i Sverige med särskild fokus på vistelsetidens och religionstillhörighetens betydelse. Inom religionssociologin antar den så kallade moderniseringsteorin att ju mer sekulariserat ett samhälle är, desto mer sekulariserade är dess medlemmar. Variationen i Religiositet inom samhället beror på socialisering och upplevelser av otrygghet.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan Dark Triad (de mörkapersonlighetsdragen Machiavellism, narcissism och psykopati), Sociosexuell orientering(beteende, attityd och lust till att medverka i tillfälliga sexuella relationer) samt Religiositet.En korrelationsanalys utfördes för att undersöka sambanden mellan variablerna och enmodererande multipel regressionsanalys (MMR) utfördes för att undersöka om Religiositetmodererade effekten av Dark Triad på sociosexuell orientering. Deltagarna bestod avamerikaner (N =309) som svarade på en webbenkät via Amazon Mechanical Turk (MTurk)vilken innehöll Dark Triad Dirty Dozen (DTDD) och the Revised Sociosexual OrientationInventory (SOI-R), dessutom angav de religionstillhörighet/ingen religionstillhörighet.Dark Triad hade ett positivt samband med sociosexuell orientering, men inget sambandmed Religiositet. Sociosexuell orientering hade ett negativt samband med Religiositet.Religiositet modererade inte effekten av Dark Triad på sociosexuell orientering. Resultatenbekräftar delvis tidigare forskning. Trots att Religiositet inte modererade effekten av DarkTriad på sociosexuell orientering, borde detta förhållande undersökas vidare eftersom ingentidigare forskning gjorts på området..

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros.1 Jung och Frankl pratar båda två om Religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan..

Ämnet religionskunskap har genomgått en omfattande förändring från den tiden då det kallades kristendomskunskap. Skolan skall idag verka på ett icke-konfessionellt vis. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärarens Religiositet påverkar denne i undervisningen av de fem världsreligionerna.För att besvara denna fråga har jag begagnat mig av en enkätundersökning som kommer att ligga till grund för fördjupande intervjuseminarier kring frågan. Sammanfattningsvis påvisar både enkätundersökningen samt intervjuseminarierna att eleverna som deltagit i undersökningen anser att lärarens Religiositet inverkar på undervisningen av de fem världsreligionerna.De anser att om läraren lyckas använde sin Religiositet för att skapa engagemang för ämnet leder detta till att Religiositeten har en positiv inverkan på undervisningen. Om läraren däremot söker influera elever för att övertyga dem om sanningen i dennes egen religiösa åskådning anser de att detta påverkar undervisningen på ett negativt vis..

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgått i att undersöka svenska elevers Religiositet.  Frågor som berörts är huruvida elever är religiösa eller icke-religiösa, samt hur de ser på sin egen Religiositet. Uppsatsen har sökt att ta reda på om socialt bakomliggande faktorer kan påverka elevers Religiositet. Uppsatsen har även ämnat ta reda på hur elever ser på skolans religionsundervisning i förhållande till sin egen Religiositet eller icke-Religiositet. Dessa frågeställningar har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som gjorts i tre stycken 7-9 klasser i Kalmar stad. Studien visar att en majoritet av eleverna inte tror på någon sorts högre makt eller personlig Gud.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i högstadieungdomars relation till sin Religiositet och livsfrågor, samt studera vilken betydelse detta kan ha för deras identitetsskapande. För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning i årskurs nio. Vi har utfört undersökningarna i en klass i en storstad och i en klass i en mindre ort. Vi har valt ett kontextuellt perspektiv för att undersöka om och vad som skiljer samt förenar eleverna åt när det gäller synen på sin Religiositet och livsfrågor. Detta beroende på om man går i en skola i en mindre ort eller i en skola i en storstad.

This is a study concern high school student?s view of religion and their religiosity. I dispensed a questionnaire to 124 high school students studying comparative religion in a large high school in Sweden, with the students from different socio-economic backgrounds. The result I came up with is that traditional religion activities have decreased, religion has not disappeared but taken other shapes than before. And I also came up to with the result that more than half of them who answered the survey likes the subject and there are tendencies by them who doesn?t like the high school subject religion that they live in a non-religious family.The study concerns following aspects: sociology, youth, human needs, religion, spirituality and individualization..

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad som karakteriserar Religiositeten i Sverige, vilka prioriteringar som görs i religionsundervisningen samt hur undervisningen i religion överensstämmer med Religiositeten i samhället. För att besvara vår frågeställning utförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex religionskunskapslärare i gymnasiet. För att på ett tydligare sätt belysa intervjusvaren har vi använt oss av litteratur som först och främst beskriver Religiositeten i samhället samt litteratur som på ett kritiskt sätt granskar religionsundervisningen. Utifrån litteraturen kan vi utläsa att kristendomen tappar sitt fotfäste i samhället och att allt fler söker sig till nyandliga rörelser. I undervisningen prioriterar lärarna världsreligionerna eftersom det står i kursplanen och då eleverna i viss mån förväntar sig det.

Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk Religiositet påverkar hälsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion från en annan. Hälsa definieras med hjälp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hälsa är psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstånd av fullständigt fysiskt,Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett måttligt samband med bättre hälsa där religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ påverkan på hälsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem.

BakgrundMänniskors trosföreställningar, Religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta Religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och Religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat.

BakgrundMänniskors trosföreställningar, Religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta Religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och Religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat.

BakgrundMänniskors trosföreställningar, Religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta Religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och Religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat.

Syftet med uppsatsen i sin helhet a?r att diskutera och analysera ma?ns och kvinnors syn pa? religion och om de sja?lva ser sig som religio?sa. Arbetet syftar ocksa? att med hja?lp av genusteori fo?rso?ka fo?rsta? och diskutera ma?n och kvinnors bena?genhet till Religiositet. Vidare diskuteras ocksa? individens bena?genhet att anva?nda religio?s coping i kris.