I Läroplan för grundsärskolan 2011 har stor förändring skett i förhållande till föregående kursplaner som innehåller religionskunskap. Från att fokus till stor del enbart kretsat kring livsfrågor har studier kring specifika religioner återigen tagit plats i styrdokumenten. Denna studie undersöker hur man inom grundsärskolan arbetar med religionsundervisning, och i hur stor utsträckning eleverna har möjlighet att ta till sig den. Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativ data i form av intervjuer och vägs emot Edwin Cox krav på förmågor som förutsätter religionsstudier. Studien visar på att religionsstudier behöver konkretiseras för att möta de behov elever i grundsärskolan har.

Hur bedrivs religionsundervisningen på skolorna idag? Hur tolkas och förstås religionsundervisningen av eleverna? Kan man arbeta med bibelberättelser, etik- och moralfrågor inom samma arbetsmoment?I vår undersökning ville vi bl.a. se och förstå:hur lärare praktiskt bland elever arbetar med religionsundervisning och med inriktning mot bibelberättelserhur de presenterar och berättar händelserna för elevernavilka motiv de har för undervisningenhur eleverna uppfattade undervisningen och innebörden i berättelsernahur man kan väva samman bibelberättelserna med etik- och moralfrågorna.

Syftet med arbetet är att ge en bild av religionsundervisningen i år 1-3, beträffande innehåll, förekomst av undervisning om"främmande"religioner och lärares inställning till ämnet. Religionsämnets utveckling beskrivs och relevant religionsdidaktisk forskning presenteras. Vidare redovisas en enkätstudie som utförts bland ett antal verksamma lärare, vilka redogör för sin inställning till ämnet, innehåll i undervisningen samt sin inställning till undervisning om"främmande"religioner i år 1-3..

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intresseväckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med både elever och en lärare har synen på religionsundervisning kommit fram. Utifrån olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnå syftet och målen med denna uppsats nämligen att svara på hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man få undervisningen mer närvarande för eleverna. Med närvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har ägnat sig åt studier om religionskunskap engagemang i grundskolan.

Denna uppsats är en studie i huruvida spelfilmer kan sägas vara en pedagogisk metod eller underhållning i religionsundervisning. Uppsatsens syfte är därför att ur både pedagogers och elevers perspektiv beskriva och besvara frågan om film gynnar lärande och undervisning i religionsämnet. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört både en kvalitativ och en kvantitativ studie. Som metod har vi använt oss av intervjuer bland pedagoger och enkät bland elever. Vi har utgått ifrån följande teman: attityd, förväntan, motivation, filmens tillämpning samt filmens fördelar och nackdelar.

Syftet med vår undersökning är att se hur elever i nian vill att deras kommande religionsundervisning på gymnasiet ska se ut, samt undersöka om det skiljer sig något mellan killar och tjejer. Vi besvarar våra frågeställningar genom att dela ut enkäter och intervjua elever i Kalmar. Resultaten vi får fram i vår undersökning är bland annat att tjejer är mer intresserade av religion än killarna, eleverna vill diskutera och påverka sin egen undervisning samt vill läsa om annat än de fem världsreligionerna..

Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa.

En studie om religionsämnets utveckling under 1900-talet genom läroplanerna och en religionsdidaktisk debatt om ämnets vikt och svårigheter. Vidare en empirisk undersökning om vad lärare och elever tycker om ämnet i grundskolan..

Syftet med denna uppsats var:Att planera, genomföra samt utvärdera en alternativ undervisningsmodell i hinduism på gymnasienivå som syftar till att lära av och från religionen snarare än om.Att jämföra denna alternativa undervisningsmodell och sätta den i relation till tidigare och med mer traditionell undervisning av religion på gymnasienivå.Att blicka vidare och se om denna undervisningsmodell eventuellt skulle kunna implementeras även inom andra skolämnen såväl som i övriga kommunikativa och sociala kontexter..

Syftet med studien var att undersöka och lyfta fram elevers inställning och värderingar till religionsundervisning, livsåskådning och religion. Studiedeltagarna bestod utav två klasser på en gymnasieskola i mellersta Sverige, där båda klasserna gick det estetiska programmet. Undersökningen var en enkätstudie som samlades in och analyserades. Resultatet visade att elever på en gymnasieskola inte har en konkret uppfattning kring sin religiösa tillhörighet. Studien visade även att eleverna hade en oklar uppfattning och bild utav Gud. Deltagarna var osäkra på Guds existens men trodde samtidigt att det kunde finnas en högre makt. Studieresultatet visade att en majoritet av studiedeltagarna trodde på ett liv efter detta, så kallad reinkarnation.

Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att få en bred kunskap om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frågeställningar handlar om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av både teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fått utifrån olika böcker om ämnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation på en skola i Malmö kommun.

Elevens ointresse för religionskunskapsämnet är ett känt fenomen som tyder på att det någonstans finns motsättningar. Denna studie syftar till att genom mer kunskap om elevernas intressen inom religionskunskap på gymnasiet skapa bättre förutsättningar att ge en intressant och relevant religionsundervisning till eleverna. Genom en enkätundersökning har elevernas intressen inom religionskunskap kunnat kartläggas för att veta vilket innehåll i undervisningen som de helst föredrar och om det stämmer överens med vad ämnet ska innehålla enligt ämnesplanen samt den undervisning de får. Resultatet visar att elevernas intressen för olika områden inom religionskunskap skiljer sig åt och vår tolkning är därmed att ämnesplanen täcker in elevernas önskemål om innehåll. Däremot tycks det finnas en klyfta mellan eleven och undervisningen, den undervisning som bedrivs förhåller sig inte till elevernas intressen i den mån den bör göra..

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intresseväckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med både elever och en lärare har synen på religionsundervisning kommit fram. Utifrån olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnå syftet och målen med denna uppsats nämligen att svara på hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man få undervisningen mer närvarande för eleverna. Med närvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har ägnat sig åt studier om religionskunskap engagemang i grundskolan.

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intresseväckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med både elever och en lärare har synen på religionsundervisning kommit fram. Utifrån olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnå syftet och målen med denna uppsats nämligen att svara på hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man få undervisningen mer närvarande för eleverna. Med närvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har ägnat sig åt studier om religionskunskap engagemang i grundskolan.

I Läroplan för grundsärskolan 2011 har stor förändring skett i förhållande till föregående kursplaner som innehåller religionskunskap. Från att fokus till stor del enbart kretsat kring livsfrågor har studier kring specifika religioner återigen tagit plats i styrdokumenten. Denna studie undersöker hur man inom grundsärskolan arbetar med religionsundervisning, och i hur stor utsträckning eleverna har möjlighet att ta till sig den. Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativ data i form av intervjuer och vägs emot Edwin Cox krav på förmågor som förutsätter religionsstudier. Studien visar på att religionsstudier behöver konkretiseras för att möta de behov elever i grundsärskolan har.