Kandidatarbetet förtätningsargument är en jämförande studie mellan Karlskrona, Lund och Helsingborg kommuns översiktsplaner. Där har argumenten som berör förtätning granskats med hjälp av innehållsanalys och komparativ metod. Syftet med kandidatarbetet är att belysa tendenser som finns inom den kommunala planeringsretoriken som handlar om förtätning. Arbetet syftar även till att tydliggöra skillnader och eller likheter mellan kommuners argument för förtätning. I kandidatarbetet granskas vilka kategorier av förtätningsargument som används i kommuners översiktsplaner och hur förhållandet ser ut mellan argumenten för förtätning respektive mot förtätning.

Kandidatarbetet förtätningsargument är en jämförande studie mellan Karlskrona, Lund och Helsingborg kommuns översiktsplaner. Där har argumenten som berör förtätning granskats med hjälp av innehållsanalys och komparativ metod. Syftet med kandidatarbetet är att belysa tendenser som finns inom den kommunala planeringsretoriken som handlar om förtätning. Arbetet syftar även till att tydliggöra skillnader och eller likheter mellan kommuners argument för förtätning. I kandidatarbetet granskas vilka kategorier av förtätningsargument som används i kommuners översiktsplaner och hur förhållandet ser ut mellan argumenten för förtätning respektive mot förtätning. Nuvarande argumentering för förtätning i översiktsplanerna jämförs med Johan Rådbergs definition av de tidigare stadsbyggnadsdoktrinerna, Regularism, trädgårdsstaden och funktionalism.

Målet med denna essä är att tyda den inverkan stadsbyggnadsideologier och typologier har haft och har på det offentliga rummet. Dessutom vill vi försöka reda ut hur vi som [blivande] landskapsarkitekter använder oss av dessa ideologier och typologier i vår egen gestaltning.Avstampet tas i en kvalitativ dokumentanalys där vi försöker sammanfatta och beskriva de stadsbyggnadsideologier som har haft störst betydelse för hur våra offentliga rum i, framförallt, europeiska städer ser ut.För att fördjupa förståelsen och uppnå en 1+1=3 effekt har vi valt att komplettera den mer beskrivande delen med en utforskande del i vilken vi i skissform sammanfattar ideologiernas principer. Metoden tycker vi stämmer bra överens med att vi de tre första åren ofta fått höra hur viktigt det är för förståelsen av en plats delar och helhet, att analysera platsen genom skissande.Till sist tar vi ett omvänt angreppssätt och söker med utgångspunkt i en egen design se spår av historiska principer och ideologier. För att göra jämförelsen mera överblickbar har vi använt en och samma plats till samtliga skisser.Slutsatsen blir att vi själva tar stor hänsyn till de principer som konstaterats fungera och att detta till stor del beror på att de teorier som lanseras idag har just detta angreppssätt, att samla bra erfarenheter och göra dem ännu bättre..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka stadsbyggnadsideal som har format Linköping under historiens gång samt att studera de ideal som präglar planering och utbyggnad av staden idag. Med hjälp av en litteraturgenomgång tas utgångspunkten i 1800-talets Europa och i de trender som däri-från format våra städer. Det empiriska material som ligger till grund för studierna av Linköpings stadsbyggnadsideal idag är i första hand hämtat från Linköpings kommuns egna hemsidor men det har också gjorts en kvalitativ intervju med ordförande i Linköpings stadsbyggnadsnämnd. För att få en bred bild av vilka ideal som förekommer har förutom Linköpings översiktliga planer också tre specifika projekt studerats. De tre projekten är Övre Vasastaden som är ett centrumnära ombygg-nadsprojekt, Djurgården som är en nybyggnation mer perifert och närmare naturen samt Linköpings-Bo2016 som är ett visionsfyllt projekt med slutpunkt i en bomässa 2016.Resultatet av litteraturgenomgången visar på att tre dominerande doktriner har präglat stadsbygg-nationen i Europa från 1800-talet till idag.