Under examensarbetet på Luftfartsverket i Norrköping har beräkningar, mätningar och teoretiska analyser gjorts på parallella seriesystem. Detta har givit kunskap om kablarnas uppbyggnad och användning samt induktiva kopplingen mellan de parallella kablarna. All nödvändiga fakta bygger på mina observationer och anteckningar från dessa beräkningar och teoretiska analyser. Utifrån teoretiska analyser och Maxwellsekvationer skall flera frågeställningar besvaras under förutsättningen att undersöka de för- och nackdelar som skärmade kablar ger gentemot oskärmade kablar i ett personsäkerhetsperspektiv och med avseende på störningskänslighet. Kalkyler har tagits ifrån olika litteratur, vilket har resulterat till olika uträkningar på skärmade kablar och oskärmade kablar.

Förstärkning av betongkonstruktioner är ständigt aktuellt runtom i världen. Orsakerna varierar och är många till antalet. Behovet av en snabb, effektiv och relativt billig metod för att förstärka konstruktionerna är synnerligen uppenbar. I föreliggande arbete har försök med kolfiberförstärkta betongbalkar utsatta för tvärkraft genomförts. Ett syfte med arbetet har varit att undersöka om kolfiber är ett lämpligt material för att förstärka betongbalkar med avseende på tvärkraftskapacitet.

I januari 2010 trädde europeiska konstruktionsstandarder i kraft i Sverige, vilket ersätter de föregående brostandarderna Bro 2004 och BV Bro, utgåva 9, för järnvägsbroar. Detta för med sig förändringar av regler beträffande beräkning av de krafter som påverkar brobrokonstruktionen orsakat av acceleration och bromsning. EN 1991-2, som styr trafiklaster på järnvägsbroar enligt de europeiska konstruktionsstandarderna, ger olika metoder för att beakta den samverkan som uppstår mellan spår och broöverbyggnad då accelerations- och bromskrafter verkar på rälerna. Detta examensarbete har initierats i syfte att klargöra metodernas användningsområde, hur de skall användas samt för- och nackdelar med respektive metod. De metoder som ges består av en generell metod samt två förenklade metoder som gäller under olika förutsättningar.

Sveriges avloppsledningsnät förnyas och utvidgas kontinuerligt. Idag finns ett flertal datorprogram för hydraulisk modellering av flöden och uppdämningsnivåer i spill- och dagvattennät. Modellerna kan även användas som planeringsverktyg för att bedöma effekter av planerade åtgärder samt för uppföljning av utförda åtgärder. Vid uppbyggnaden av en modell krävs beräkningsresultat från en hydrologisk avrinningsmodell som indata. Det största arbetet vid modelluppbyggandet ligger just i beskrivningen av hydrologin.