Vi som har författat detta arbete har riktat in oss på motivation till sjöss. Vad det är somlockar folk att gå till sjöss och hur upplever de aktiva sjömännen sin tillvaro ombord.Vi har gjort litteraturstudier för att samla in nödvändig fakta om motivation och livsstilar.Vi har även skickat enkäter till Rederier för att se vad dom anser om utveklingen till sjöss.Vi har använt oss av en kvantitativ metod med enkät frågor riktade till aktiva sjömän,elever som utbildar sig på gymnasienivå till motorman/matros och Rederier.I våran studie kom vi fram till att lönen anses vara ett problem när man skall rekryterapersonal till svenska Rederier. Den största faktorn som lockar människor till sjömansyrketär det fördelaktiga avlösningssystemet samt den långa sammanhängande ledigheten.För att få svenska sjömän att stanna kvar inom svensk sjöfart så måste näringen ansträngasig mer för att finna lösningar på problemet med att sjömän söker jobb på utländskaRederier..

Pirater är ett ämne som berör många med anknytning till sjöfarten. Det har tagits upp en del i media under de senaste åren då det har skickats ner militära fartyg till Adenviken för att bekämpa pirater.Syftet med undersökningen är att få fram vad Svenska Rederier vidtar för åtgärder för att motverka piratattacker. Följer Rederierna de gällande riktlinjer som finns? För att få svar på frågeställningen har vi använt oss av en kvalitativ metod. Den information som är till grund för resultatet har samlats in från fyra olika personer som ansvarat för säkerheten på respektive rederis fartyg.

Sammanfattning Efter utförd praktik på fartyg ansåg vi att det övades för lite på HLR, hjärt- och lungräddning, och D-HLR, hjärt- och lungräddning med hjärtstartare, samt att det inte fanns hjärtstartare ombord på alla fartyg.Syftet med detta examensarbete är att undersöka de riktlinjer som finns för utrustningskrav på hjärtstartare ombord på svenska, norska och danska fartyg med fokus på Sverige och svenska Rederier.Metoden genomfördes genom en kvantitativ metod där ett frågeformulär skickades ut via e-mail till samtliga Rederier registrerade som medlemmar i Sveriges Redareförening.  Ett annat frågeformulär skickades till de skandinaviska sjöfartsverken, innehållande kvalitativa frågeställningar. I studien utfördes även kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgår att 17 av de 22 Rederier som vi fick svar av hade hjärtstartare ombord i sina fartyg, och ungefär hälften hade haft en incident ombord. Det framgår även i vår studie att det inte finns några krav gällande hjärtstartare och utbildning nationellt, såväl som internationellt..

Sammanfattning Efter utförd praktik på fartyg ansåg vi att det övades för lite på HLR, hjärt- och lungräddning, och D-HLR, hjärt- och lungräddning med hjärtstartare, samt att det inte fanns hjärtstartare ombord på alla fartyg.Syftet med detta examensarbete är att undersöka de riktlinjer som finns för utrustningskrav på hjärtstartare ombord på svenska, norska och danska fartyg med fokus på Sverige och svenska Rederier.Metoden genomfördes genom en kvantitativ metod där ett frågeformulär skickades ut via e-mail till samtliga Rederier registrerade som medlemmar i Sveriges Redareförening.  Ett annat frågeformulär skickades till de skandinaviska sjöfartsverken, innehållande kvalitativa frågeställningar. I studien utfördes även kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgår att 17 av de 22 Rederier som vi fick svar av hade hjärtstartare ombord i sina fartyg, och ungefär hälften hade haft en incident ombord. Det framgår även i vår studie att det inte finns några krav gällande hjärtstartare och utbildning nationellt, såväl som internationellt..

Denna studie handlade om att undersöka vilka energireducerande metoder som åtta svenska Rederier inom linjetrafiken har valt att tillämpa ombord på sina fartyg. Detta för att kunna ge en bild om vilka eventuellt nya system och metoder framtida sjömän står inför. Metoden som användes var genom ett utskickat frågeformulär där berörda Rederier kunde svara på frågor angående deras energibesparingar. Även Rederiernas hemsidor undersöktes för att kunna få en djupare insikt om vilka energibesparande metoder Rederierna använde sig av. Sedan söktes vidare information om dessa energibesparande metoder för att kunna ge en beskriva dem.

Bakgrund och problem: Behovet av harmonisering på redovisningsområdet har lett till attinternationella normbildande organ har fått en större betydelse. IASB är en sådan organisationvars normer och regleringar är numer obligatoriska för noterade bolag inom EU.Medlemsländerna i EU kommer att ha nytta av denna harmonisering genom att exempelvisstandarder som behandlar värdeförändringar på materiella anläggningstillgångar är enhetliga.Materiella anläggningstillgångar behandlas omfattande bland annat i IAS 16( MateriellaAnläggningstillgångar) och IAS 36 (Nedskrivningar) . Materiella anläggningstillgångar utgören omfattande del av tillgångsmassan i svenska rederiföretag. Den nuvarande oron på denfinansiella marknaden har lett till prisjusteringar för många former av placeringar. Det ställerfrågan om hur den kommer att avspeglas i Rederiernas redovisning, med andra ord omnedskrivningsbehov kommer att föreligga.Syfte: Uppsatsens syfte är att bidra till mer förståelse om vilka utmaningar som svenskanoterade Rederier möter i tillämpningen av IAS 36 vid en lågkonjunktur.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på (IFRS) ? IAS 36 Nedskrivningar och vi undersökerföljaktligen endast svenska noterade Rederier.

Bakgrund: Den senaste tiden har sjöfartsnäringen upplevt en positiv utveckling som lett till att viljan att expandera för existerande Rederier såväl som intresset för nystarter har ökat. Efterfrågan på kapital i branschen har varit stor, något som redan ursprungligen utgör ett problem då branschen är mycket kapitalintensiv och även de små investeringarna värdemässigt är stora. Syfte: Studiens syfte är att visa på möjligheter och problem gällande kapitalanskaffning för små och medelstora svenska Rederier, både ur Rederiernas och finansiärernas synvinkel. Genom att göra problematiken mer allmän och lyfta fram påverkansfaktorer skapar undersökningen ett underlag för en ökad förståelse för branschens karaktäristik. Genomförande: Studien är baserad på nio personliga intervjuer med representanter från både redarnas och finansiärernas sida.

Detta uppdragsbaserade arbete är en del av ett stort projekt som Göteborgs Hamn AB driver, vars syfte är att förnya det nuvarande brandskyddet i Energihamnen och även möta framtida krav. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka förväntningar personal vid Rederier och fartygsbefäl som regelbundet anlöper Energihamnen har på Göteborgs Hamn AB:s brandskyddsutrustning och brandberedskapsplaner. Vidare undersöktes vilken brandskyddsutrustning några av de tankfartyg som regelbundet anlöper Energihamnen har ombord, även vilka krav som ligger till grund för den utrustningen. För att få svar på ovanstående syfte kombinerades intervjuer med personal vid tre rederikontor och fem fartygsbefäl från samma Rederier med en litteraturstudie. Litteraturstudien består av en sammanställning av de regelverk som ställer specifika krav och rekommendationer för det brandskydd som ska finnas ombord på tankfartyg.

I början av 1970-talet stod den svenska sjöfarten på sin topp, men efter 1973 och fram till i slutet av 1900-talet kännetecknas de svenska Rederierna av tillbakagång. Å andra sidan har Sveriges grannland Danmark upplevt enorm tillväxt inom den nationella sjöfartsindustrin. Denna skillnad har uppstått mellan de båda nationerna trots att Sverige och Danmark generellt sett torde ha liknande grundförutsättningar för att konkurrera på den internationella sjöfartsmarknaden. Baserat på relationen mellan handel och handelsflotta hade den svenskkontrollerade handelsflottan kunnat vara 2,5 gånger större än vad den är idag om Sverige genomgått samma utveckling som Danmark.Uppsatsen ämnar, att utifrån ett företagsperspektiv, analysera och utvärdera skillnader mellan svenska och danska Rederier. Syftet är att utifrån analysen hitta nyckelfaktorer som lett till den svenska handelssjöfartens försvagning.Uppsatsen utgår delvis från en kvantitativ förundersökning i enkätform som används för att få fram ett antal problemfaktorer för svensk handelssjöfart.

Syftet med det här arbetet var att kartlägga rekryteringsprocessen i svenska Rederier och bemanningsbolag av maskinbefäl. För att ta reda på detta skickades det ut ett antal enkäter till personalrekryterarna i respektive rederi/bemanningsbolag. Studien är en kvantitativ undersökning för att få in ett så stort underlag som möjligt och därefter kunna få fram ett trovärdigt resultat. Resultatet blev att rekryteringsprocessen har påverkats av utflaggningen av fartygen och då framför allt för juniorbefälen. Det som personalrekryterarna ansåg som mest betydelsefullt vid nyrekrytering av maskinbefäl är rekommendationer från redan anställda i rederiet/bemanningsbolaget och fullständig sjöingenjörsexamen.

Bakgrund och problem Mot bakgrund av den tilltagande globaliseringen ökar efterfrågan på transport ständigt. Eftersom sjöfarten idag svarar för 90 % av världens transporter är det centralt att se över vilka möjligheter som finns att minska utsläppen av koldioxid, svavel- och kväveoxider. Vidare undersöks även vilka åtgärder Rederierna idag vidtar samt vilka åtgärder som kommer att utvecklas i framtiden.Metod I arbetsprocessen har forskaren använt sig av en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Sekundärdata har samlats in genom litteratur och vetenskapliga artiklar. Primärdata har insamlats genom intervjuer med miljöansvariga respondenter på fem olika Rederier.Teoretiskt Ramverk Presentation av utsläppsgaser och effekten de har på miljön, vidare presenteras även vad som finns lagstiftat kring utsläpp av dessa avgaser.

Arbetet behandlade vilka konsekvenser inom driften (ekonomiska kostnader och teknologi) som Rederier kommer att drabbas av när IMO:s barlastkonvention träder i kraft då barlastvattnet måste renas innan inträde i Östersjön. Arbetets syfte var att få fram vilka konsekvenser det blir för Rederier när IMO:s barlastkonvention träder i kraft. Resultatet skulle jämföra skillnaden mellan lag och rekommendation då Helsingforskonventionens rekommendationer baseras på IMO:s barlastkonventions krav. En kvalitativ metod valdes för att komma fram till resultatet, i form av en öppen intervjustudie, där fyra olika företag har intervjuats. Syftet med intervjuerna var att se ifall de följde Helsingforskonventionens rekommendationer och vilka konsekvenser det skulle innebära och skulle komma att krävas då Barlastkonventionen träder i kraft.

Trots att isen lagt sig på Bottenhavet avstannar inte handeln med de norrländska hamnarna. Många av de fartyg som anlöper dessa hamnar har som primär överlevnadsfarkost en frifallslivbåt, en typ av livbåt som av experter har blivit utdömda som värdelösa i samband med is. Även fartygens sekundära överlevnadssystem, som består av uppblåsbara flottar, har blivit kritiserat. Syftet med detta arbete var att undersöka vad svenska Rederier med fartyg som bär denna typ av livbåt har för beredskap inför en eventuell nödsituation i isen. Undersökningen har grundats på en kvalitativ intervjustudie med representanter från tre svenska Rederier som bedriver vintersjöfart. Studien har visat på stora skillnader mellan de olika Rederierna gällande rutiner för att operera i is.

Legionellabakterien orsakar den så kallade legionärssjukan vilken är en form av lunginflammation med hög dödlighet. Bakterien lever i färskvatten och finns naturligt i våra sjöar och vattendrag. Enligt Smittskyddsinstitutet trivs Legionellabakterien i temperaturintervallet 20°C till 42°C med en optimal tillväxt vid 35°C, bakterien lever dock redan från 0°C. Vi har i denna undersökning försökt utreda om legionella kan vara en risk ombord i fartyg. Eftersom tester för förekomsten av legionellabakterier inte ingår i de krav som ställs på dricksvattenkvaliteten ombord, har vi kontaktat fem Rederier för att fråga om de har utfört några utökade tester där legionella ingår.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka betygens betydelse som merit när man somsjökaptensstudent ska söka jobb som juniorstyrman efter examen från sjöbefälsskolan. Dettaundersöktes genom att intervjua de personalansvariga på fyra svenska Rederier för att höra derasåsikter om skolbetyg som merit då de rekryterar juniorbefäl till sina fartyg. För att skaffa oss endjupare bakgrundsförståelse i ämnet så sökte vi efter tidigare liknande studier. Vi fann två tidigareexamensarbeten som behandlar ämnet rekrytering av sjöbefäl men inget av dem berör skolbetygen.Skolbetyg är något som berör alla sjöbefälsstudenter mer eller mindre och det var därför relevant ochaktuellt att genomföra en studie på detta. Resultatet av denna studie kan inte generaliseras ochappliceras på alla svenska Rederier då vi endast hörde fyra Rederiers åsikter.