Sök:

Sökresultat:

19 Uppsatser om Recensenter - Sida 1 av 2

Musikkritikens genus : En studie av skivrecensioner i svensk dagspress

Denna uppsats undersöker jämställdheten inom musikkritiken, i Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. I en kvantitativ undersökning har vi räknat hur många musikrecensioner i dessa tidningar som är skrivna av kvinnor respektive män under 2010, genom att studera innehållet i alla tidningar under en vecka per månad. Vi har även undersökt huruvida recensentens kön påverkar om denne skriver om manliga eller kvinnliga artister. Undersökningen består totalt av 626 recensioner.Skillnaden mellan antalet recensioner skrivna av män och kvinnor är stor. På varje recension skriven av en kvinna går det fyra skrivna av män.

Sociala nätverk och recensioner av restaurangverksamhet

Restauranger recenseras hela tiden. Inte bara från tidningar utan också från sociala nätverk. De sociala nätverken har utvecklats en hel del vilket gjort det lättare för användare att dela med sig av personliga tankar och erfarenheter från restauranger dem besökt. Men det är inte bara de sociala nätverken som kan påverka människors val av restaurang. Göteborgs- Posten är en etablerad dagstidning som når ut till över 541 000 personer Varje vecka recenseras restauranger inom Göteborgsområdet av GP.

Klassiker "i Musses pigga kakform" : En studie om recensenters mottagande av fyra Disneyfilmer baserade på sagor och romaner

Den här studien undersöker hur Recensenter jämför Disneyfilmen med förlagan, hur de jämför med andra Disneyfilmer, hur stor kunskap de har om förlagan och egna tolkningar de gör av filmernas teman och budskap..

Västerländska recensenter - en studie om mottagandet av Åsne Seierstads kontroversiella litteratur

Min uppsats handlar om mottagandet i media av Åsne Seierstads två böcker, Bokhandlaren i Kabul (2002) och Med ryggen mot världen ? Serbiska porträtt (2004). Jag har gjort en receptionsanalys där jag använt recensioner från olika media som material. Min teoretiska utgångspunkt är från ett västerländskt perspektiv och har stämt väl med mitt resultat av undersökningen..

Auteurparadoxen : En uppsats om remakes

En uppsats som via bland annat diskursanalys försöker ta reda på varför det är så starka känslor och åsikter i ämnet remakes, eller nyinspelningar av gamla filmer. Uppsatsen tar reda på vilka mönster som finns i diskursen och följer dessa spår i ett försök att analysera just varför det är så pass starka åsikter som vädras exempelvis på internetforum och som dessutom underbyggs av kända Recensenter. Uppsatsen försöker även svara på frågor som exempelvis varför är vissa remakes mer okej än andra, vad är det egentligen som irriterar med remakes och hur hänger alla dessa remaketankar egentligen ihop..

Pockar på din uppmärksamhet : En studie av recensionscitat på pocketböckers omslag

Citat från bokrecensioner används på omslagen till pocketböcker för att övertala till läsning av dessa. En journalistisk produkt utnyttjas alltså i ett senare skede för kommersiella syften. Recensenten kan därmed sägas ha förlorat kontrollen över sin text och därmed kan det uppstå en konflikt mellan journalistiska ideal och kommersiella krafter. Det blir då intressant att undersöka hur användandet ser ut och hur upphovsmännen till den journalistiska produkten resonerar kring fenomenet. Syftet med undersökningen är således att undersöka hur journalistiskt material - i form av citat från recensioner ? används i kommersiellt syfte på pocketböckers omslag, samt hur ett antal Recensenter ser på detta..

Searching for Sugar Man. En studie av autenticitet och reception

Malik Bendjelloul vann en Oscar 2013 med dokumentärfilmen Searching for Sugar Man. Det varSveriges första Oscar för en dokumentärfilm sedan Arne Sucksdorff belönades för Människor i stad1949. Searching for Sugar Man handlar om den amerikanske musikern Sixto Rodriguez somspåddes en lysande karriär i början av 1970-talet. I Sverige har filmen hyllats i medierna. Vissakritiker har dock ställt frågan om det går att välja bort vad som inte passar in i en dokumentär.Malik Bendjelloul har i filmen gjort valet att inte nämna Sixto Rodriguez karriär i Australien ibörjan av 1980-talet.I uppsatsen studeras hur filmen förhåller sig formmässigt och ämnesmässigt tilldokumentärfilmshistorien samt om dess uppbyggnad är påverkad av den klassiska Hollywoodfilmen.En studie görs också över hur synen på autenticitet inom dokumentärfilmen kommer tilluttryck hos Recensenter och filmforskare.

Motivation till idrott och hälsa : En intervjuundersökning om elevers motivation i år 9

Uppsatsen tar upp hur Giacomettis konst blev uppmärksammad i Sverige på en av de första utställningarna som gjordes med hans konst på Moderna Museet i Stockholm år 1977. Undersökningens tar upp hur Giacometti togs emot som konstnär av konstvetare och tidningsRecensenter och hur de reagerade på konsten. Vidare följer en undersökning av Giacomettis egna texter.I undersökningens början beskrivs relationen mellan Giacometti och Jean Genet. Genet har skrivit omfattande texter om konstnären och spenderade mycket tid med denne. Därefter följer tre analyser av olika verk av skulptören.

Receptionen av Giacomettis skulpturer : i samband med utställningen på Moderna Museet 1977

Uppsatsen tar upp hur Giacomettis konst blev uppmärksammad i Sverige på en av de första utställningarna som gjordes med hans konst på Moderna Museet i Stockholm år 1977. Undersökningens tar upp hur Giacometti togs emot som konstnär av konstvetare och tidningsRecensenter och hur de reagerade på konsten. Vidare följer en undersökning av Giacomettis egna texter.I undersökningens början beskrivs relationen mellan Giacometti och Jean Genet. Genet har skrivit omfattande texter om konstnären och spenderade mycket tid med denne. Därefter följer tre analyser av olika verk av skulptören.

Halmstadgruppen

Halmstadgruppen blev mycket omskriven i tidningarna och bara det att gruppen bestod av en skara konstnärer som hade gått samman gällande stilriktning och gemensamma utställningar bidrog säkert en hel del till uppmärksamheten. Dessutom följde Halmstadgruppen det som var på ?modet? i Paris konstliv. Det var något som blev väldigt tydligt i och med att Halmstadgruppen ställde ut på Galerie Modern i Stockholm 1931, samtidigt som det öppnades en utställning med fransk konst på Nationalmuseum i Stockholm. När Halmstadgruppen dessutom ställde ut på Galerie Modern i Stockholm 1932 anordnade Nationalmuseum i Stockholm en surrealistutställning, vilket väckte en debatt om Halmstadgruppen i flera tidningar.

Mellanlitteratur på bibliotek och i recensioner

This thesis investigates the reception of middle literature novels among critics in Swedish newspapers and at Swedish libraries. Works by three authors were chosen as representatives for middle literature: Helen Fielding, Nick Hornby and Tony Parsons. The investigation is based on interviews with librarians at the Gothenburg City Library, the total purchased number of books at public libraries in Sweden and analysis of Swedish newspaper reviews. The result is compared with theories by literary sociologists as Jofrid Karner Smidt, Janice Radway, Erland Munch-Petersen and Staffan Bergsten among others. It was found out that literary scientists and critics had a different way of looking at middle literature.

Elektroniska spel i tidningsfältet : En studie av recensenters förhållningssätt till dator- och TV-spel

This paper considers the roles of critics, newspapers and magazines, in the process ofdescribing computer games and video games as either technical objects or products intendedfor entertainment.The making and ?using? of computer games and videogames originates in small groups ofpeople possessing a lot of knowledge in computers, during a time when these kinds of deviceswere very expensive. But now, the gaming culture has grown and almost anyone in oursociety can own and play a video game. For that reason, one could ask the questions ?are thegames and the people who plays them still parts of a ?technical culture??? and ?do we needsome kind of prior knowledge to fully understand the videogame critics??The critics represent ?the official idea? of what a videogame is, how it works and if it is worthplaying.

Selma Lagerlöf i den kommunalpolitiska verkligheten i Östra Ämtervik

Kultfilmsfankulturen uppstod i början av 1980-talet. Den baseras på en misstänksamhet mot den föreställda mainstreampubliken. Kultfilmerna betraktas av fansen med allt från förakt till dyrkan. Utifrån Sarah Thorntons mer kritiska perspektiv på subkulturer har forskare som Mark Jancovich, Joanne Hollows och Jacinda Reed visat hur kultfilmsfankulturen är en klass-och könsbunden (maskulin) konstruktion och att både ?kult? och ?mainstream? är begrepp som konstrueras inom själva subkulturen.På internet finns en uppsjö av sajter som inriktar sig på att recensera kultfilmer.

Virtuella distinktioner : en studie av kultfilmsfankultur på internet

Kultfilmsfankulturen uppstod i början av 1980-talet. Den baseras på en misstänksamhet mot den föreställda mainstreampubliken. Kultfilmerna betraktas av fansen med allt från förakt till dyrkan. Utifrån Sarah Thorntons mer kritiska perspektiv på subkulturer har forskare som Mark Jancovich, Joanne Hollows och Jacinda Reed visat hur kultfilmsfankulturen är en klass-och könsbunden (maskulin) konstruktion och att både ?kult? och ?mainstream? är begrepp som konstrueras inom själva subkulturen.På internet finns en uppsjö av sajter som inriktar sig på att recensera kultfilmer.

Scarlett Johansson : en studie i förhållandet mellan filmskådespelare och åskådare

Filmen är ett medium som knyter samman filmskapare, filmskådespelare, medier och åskådare med varandra i intrikata relationer. Filmbolag producerar och auteurer skapar filmer, skådespelare medverkar i filmerna, medierna marknadsför såväl filmerna som filmskådespelarna och åskådare ser filmerna. Filmskaparen behöver åskådare för att kunna tjäna pengar eller bli omtalad, och behöver filmskådespelare för att få åskådare till sin film. Filmskådespelaren i sin tur behöver åskådare för att bli berömd men det kräver att det finns en film som åskådarna kan se. Skådespelaren är således beroende av det finns filmskapare.Åskådaren behöver filmskapare för att kunna se film men frågan är vad åskådaren behöver filmskådespelare till? Det är idag fullt möjligt att göra filmer utan skådespelare som fysiska aktörer på filmduken.

1 Nästa sida ->