Vattenfrågor är ett av de mest reglerade rättsområdena inom EU och den mest omfattande lagstiftningen som sätter upp regler kring miljökvalitetsnormer är Ramvattendirektivet. I Sverige regleras normerna bland annat i miljöbalkens 5 kap som innehåller de grundläggande bestämmelserna. I uppsatsen framkommer att det råder viss osäkerhet kring miljökvalitetsnormer och vilken betydelse de har samt vilka normer som ska gälla för vatten. Denna osäkerhet beskrivs utifrån förarbeten och rapporter som tar upp problemet. Nationellt är det regeringen som beslutar vilka miljökvalitetsnormer som ska gälla vid sidan av de som satts upp av EU.

Syftet med uppsatsen var att undersöka implementeringen av Ramvattendirektivet i den svenska lagstiftningen. Utgångspunkten har varit att studera myndighetsorganisationen och hur deras ansvar och samarbete ser ut. Jag har för genomförandet av uppsatsen använt mig av traditionell rättsdogmatisk metod. Resultatet av uppsatsen har visat att arbetet med Ramvattendirektivet är omfattande och kräver en god och strukturerad myndighetsorganisation för ett gott genomförande. Ett flertal myndigheter är involverade i genomförandet och samverkan är ett av nyckelorden för att uppfyllande av direktivet ska vara möjligt.

Det mest kända och omtalade sjukdomsutbrottet av cryptosporidium är den som inträffade i Milwaukee år 2003 då ca 400 000 personer insjuknade.[1]Cryptosporidium-utbrottet i Östersund vid årsskiftet 2010/11 har i sig klassificerats som Europas största utbrott av vattenburen smitta i modern tid. Dricksvatten är ett utav våra viktigaste livsmedel där vatten även är ett utav EU:s mest reglerade områden. Ändå har vattenrelaterade sjukdomsutbrott av den omfattning som den i Östersund kunnat ske. Detta ifrågasätter såväl den svenska, som den EU-rättsliga vattenrättsregleringen, dagens reningsteknik samt vattenproducenternas och myndigheternas kontroll och tillsynsansvar..

Uppsatsen har syftat till att undersöka den praktiska hanteringen av dagvattenfrågor i förhållande till den rättsliga regleringen av dessa frågor, med utgångspunkt från tre viktiga aktörer inom Lule älvs vattenområde: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, Luleå kommun och SSAB Tunnplåt AB. Undersökningen har genomförts genom att vi har intervjuat representanter för respektive aktör och sedan bearbetat materialet för vårt syfte. Utöver intervjuerna har vi använt oss av lagtext, förarbeten, doktrin, rapporter och utredningar från myndigheter samt universitetspublikationer. Resultatet har visat att kunskapen om och medvetenheten kring dagvattenfrågor är skiftande hos de olika aktörerna, men gemensamt för samtliga aktörer är dock dels att de inte ser dagvattenfrågorna som något trängande problem att komma till rätta med i nuläget och dels att dagvattenfrågorna generellt har låg prioritet i de olika verksamheterna. Brister i lagstiftningen tillsammans med en svag nationell styrning samt osäkerhet kring ansvarsfördelning och befogenheter i vattenförvaltningen, innebär att det praktiska genomförandet av Ramvattendirektivet försvåras, samtidigt som hänsynen till dagvattenproblematiken och dess inverkan på möjligheterna att nå kvalitetskraven för Bottenvikens vattendistrikt är praktiskt taget obefintlig idag..

The pupose of this study is to qualitatively study how teachers at a high school work with the schools demokratic mission under the management by objectives and what the policy document says and how the students can partcipate in different issues. My question fomulations are: What does it say in the governing documents about schools democratic mission and student influence? How do teachers concretely work to implement the values of democracy and student influence? How can the class councils used as part of the school's democratic mission? The theoretical frame of the study is about the school democracy mission and the possibilities and limits.  Futhermore a brief review of the fundamental values of the school are presented, followed by how the democratic process works.I used the qualitative analysis in order to find a lot of information about a small amount. Its strength is to convey a lot of information about a small number of observations and if the material is small in size.

Uppsatsen syftar till att granska den svenska och EG-rättsliga lagstiftningen av relevans för dagvatten, för att utreda om det finns ett rättsligt system som garanterar en effektiv hantering av dagvattenfrågor. Granskningen har genomförts via att studera naturvetenskapligt material rörande dagvatten och dess miljöpåverkan, relevant lagstiftning på dagvattenområdet samt övriga rättskällor, rapporter och examensarbeten. Resultat visade att det finns ett rättsligt system för att hantera dagvattenfrågor i svensk rätt. Specifika krav gällande dagvatten framkom, både i EG-rättslig och i svensk lagstiftning. Positivt var även att samtliga verksamheter som ger upphov till dagvatten räknas som miljöfarliga och i många fall även omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt, samt att dagvattenfrågor faktiskt ofta regleras genom villkor vid prövning om tillstånd till miljöfarlig verksamhet.

According to the Water Framework Directive of the European Union, macrophytes should be used as indicators in the ecological and environmental monitoring of lakes. In the member state Sweden the Environmental Protection Agency has elaborated assessment criteria for determining lake status based on macrophytes. The main focus of this thesis is to evaluate the efficiency of the assessment criteria for macrophytes. In addition the concordance between the ecological status classes of the four quality factors included was analysed.The assessment criteria for macrophytes are based on the total phosphorus preference of the respective species. The focus is thus mainly on the nutrient level of the investigated lakes and the environmental problem monitored is eutrophication.

EU:s ramdirektiv för vatten trädde i kraft i december år 2000 och syftar till att för framtiden skapa en gemensam vattenpolitik i EU. Direktivets överordnade mål är att uppnå en tillfredsställande miljökvalitet i samtliga naturliga ytvatten i Europa. Kraftigt påverkade vatten ska endast nå upp till ett bästa möjliga tillstånd där mänsklig verksamhet fortfarande tillåts. I Sverige leds vattenförvaltningen av den nybildade Vattenmyndigheten. Direktivet, dess förarbeten och implementering i Sverige undersöks i examensarbetet. De flesta vattenförekomster i direkt anslutning till vattenkraftanläggningar har preliminärt klassificerats som kraftigt modifierade och omfattas då av de mindre ambitiösa miljömålen.

EU:s ramdirektiv för vatten trädde i kraft i december år 2000 och syftar till att för framtiden skapa en gemensam vattenpolitik i EU. Direktivets överordnade mål är att uppnå en tillfredsställande miljökvalitet i samtliga naturliga ytvatten i Europa. Kraftigt påverkade vatten ska endast nå upp till ett bästa möjliga tillstånd där mänsklig verksamhet fortfarande tillåts. I Sverige leds vattenförvaltningen av den nybildade Vattenmyndigheten. Direktivet, dess förarbeten och implementering i Sverige undersöks i examensarbetet.