Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers syn på och hur de arbetar med rim och Ramsor för barns språkutveckling. För detta syfte har följande frågeställningar formulerats: - Vilka metoder använder de intervjuade pedagogerna för att träna barns språk? - Vilka syften med och åsikter om rim och Ramsor har de intervjuade pedagogerna? - Hur och när använder de intervjuade pedagogerna rim och Ramsor i verksamheten? För att nå syftet med studien genomfördes en kvalitativ intervjustudie på två förskolor där tre pedagoger på respektive förskola intervjuades. Det gjordes även en mindre observation på respektive förskola. Tidigare forskningen ger olika signaler angående rim och Ramsors betydelse för barns språkutveckling och ökade språkmedvetenhet men är alla eniga om dess möjlighet till lustfylld aktivitet för barn. Resultatet visade en stor skillnad vad gäller förskolornas användning av rim och Ramsor. På den ena förskolan använde sig pedagogerna av rim och Ramsor frekvent och säger sig ha gjort så under alla år.

Vår uppsats ger inblick i hur några förskollärare, lärare och en specialpedagog beskriver sitt medvetna arbete för att främja elevers språkliga medvetenhet, och hur barn agerar/reagerar vid ett pedagogiskt strukturerat arbete med rim, Ramsor och andra språklekar. Vi har besökt två skolor, en mångkulturell och en icke mångkulturell skola. I undersökningen har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv och använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet stöds av intervjuer och observationer, tillsammans med aktuell forskning. Resultatet av undersökningarna visar att de intervjuade pedagogerna beskrev att de arbetade medvetet för att främja den språkliga medvetenheten med hjälp av rim, Ramsor och andra språklekar.

Denna uppsats tar en närmare titt på sångens inverkan på andraspråkinlärning och hur sånger/Ramsor eventuellt påverkar inläraren i en positiv bemärkelse. Utgångspunkten är unga vuxna som har relativ kort vistelsetid i Sverige och som studerar på ett introduktionsprogram i Västerbotten. Studien, som är kvalitativ, genomfördes på en skola i Västerbotten. Informanterna arbetade djupgående med tre sånger och tre Ramsor. Arbetet skedde framförallt på lektionerna i svenska som andraspråk (sva) men även på musiklektionerna.

Examensarbetets syfte är att belysa och analysera hur pedagoger arbetar med språkstimulering i förskolan. Vi presenterar vad tidigare forskning inom området språkstimulering belyser som viktigt vid barnens tidiga språk och skriftmöte. Om barnen får chansen att på ett utvecklande sätt delta i rim och Ramsor samt samtala om texter har de, enligt forskningen, en större chans att lära sig läsa och skriva. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har vi undersökt hur förskolan förhåller sig gentemot rådande forskning kring språk-stimulering. Vi kommer att redovisa hur respondenterna redogör för hur de arbetar med språkstimulering i verksamheten och vilka metoder pedagogerna berättar att de arbetar utifrån.

I undersökningen ställs frågan - kan rim, Ramsor, sånger och rollekar underlätta inlärningen av engelska? Barn kan lära sig använda dessa hjälpmedel i tidiga år. Vilken betydelse kan de ha som övningsinslag för undervisningen i engelska i skrift och tal? Flera forskare menar att utvecklingen av talet stimuleras. Barnen får större förmåga att uttala svåra ljud om de används i ett rytmiskt och melodiskt sammanhang.

Bakgrund: Den forskning som presenteras visar hur lärare kan stimulera barns språkutveckling genom olika verktyg, såsom sagor, högläsning, rim och Ramsor, lek och språklekar. Även kommunikation och begreppet språklig medvetenhet beskrivs.Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera lärarnas syn på språklig stimulansi förskola och förskoleklass. Syftet är att undersöka hur lärarna menar att de arbetar medspråklig stimulans, för att barns språkutveckling ska gynnas.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet har varit self report.14 stycken pedagoger har intervjuats via self report i två olika kommuner både ifrån förskola/förskoleklass. Syftet har inte varit att jämföra de båda verksamheterna utan bara se vilken bredd av syn det finns på språkstimulering, samt vilka metoder de arbetar med för att språkutvecklingen ska gynnas.Resultat: I self reporterna skriver lärarna att allt de gör hela dagarna stimulerar barnsspråkutveckling.

I detta arbete har jag undersökt om begreppet arbetsminnet har förankrat sig hos matematiklärare samt om och hur de arbetar med minnesträning för kunskapsutveckling hos elever. I den empiriska studien har jag intervjuat sex lärare, från runt om i Sverige, som arbetar med matematik i de lägre årskurserna. Dessa lärare har i sin tur olika examensår och olika utbildning från olika universitet och högskolor. I litteraturgenomgången framgår det att arbetsminnet inte bara är viktigt för elevers matematiska förmåga utan för deras skolframgång som helhet. Arbetsminnets olika komponenter samarbetar således inte bara för att koncentration och uppmärksamhet ska riktas åt rätt håll utan även för att kunskap ska kunna lagras i långtidsminnet.

Studiens syfte är att undersöka några förskollärares syn på att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har använts. Resultatet visar att bland samtliga pedagoger finns en hög medvetenhet på vad de ska göra för att stärka och stimulera barns språkutveckling i tidig ålder. För att stärka och stimulera barns språkutveckling läggs stor vikt vid användning av bland annat rim och Ramsor, lek, högläsning, sång, berättande, sagoläsning och användning av ipad..

Syftet med det här examensarbetet är att få kunskap om hur pedagogerna inom förskolan arbetar med språkutveckling. Vi har inriktat oss på barn med utlänsk bakgrund i förskolan. Informanterna svarade att de bland annat använder sagoläsning, teckenstöd, konkret material i sitt arbete med flerspråkiga barn. På våra frågor vad gäller deras arbetssätt. Det visade sig att pedagogerna stimulerar barnen i deras språkutveckling genom att använda olika arbetsmetoder som t.ex.

Syftet med vår studie var att diskutera innebörder av de olika utgångspunkter som tidig läs- och skrivlärande ger för barnens fortsatta läs- och skrivutveckling. För att få en förståelse för detta, intervjuade vi ett antal förskollärare och en specialpedagog som alla var verksamma i förskolan. Fokus låg vid deras beskrivning av hur de arbetar samt hur de motiverar sitt arbete med barns tidiga läs- och skrivlärande.Resultatet visade att de arbetade med språkljudslekar, rim, Ramsor och högläsning. Resultatet visade också hur viktigt det vardagliga samtalet är för barnens tidiga läs- och skrivlärande.Motivationen grundade sig på den utveckling de kunde se hos barnen och att barnen tyckte att aktiviteterna var roliga. Deras arbete gav barnen en förförståelse och ett intresse för det skrivna språket..

I denna uppsats har vi undersökt pedagogers erfarenheter gällande arbetet med TSS i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur TSS används i förskolorna och om det är en metod som passar alla barn, utifrån syftet och undersökningsgruppen föll metodvalet på den kvalitativa intervjun. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade goda erfarenheter inom arbetet med TSS. Metoden används dagligen men främst under samlingar och vid matsituationerna. Ett gemensamt mönster hos pedagogerna är att bild, rim, Ramsor, sagor och sång används som hjälpmedel i arbetet med TSS.

Vårt syfte med arbetet var att undersöka med vilka metoder pedagoger arbetar för att främja barns talspråksutveckling. Detta har skett med hjälp av två kvalitativa metoder -observation samt intervju. Vi har intervjuat tre pedagoger samt observerat dem i olika lärandesituationer.De resultat som undersökningen har visat är att man använder sig av bland annat sång, rim, Ramsor och samtal för att främja talspråksutvecklingen. En pedagog ansåg att det var viktigt att främja talspråksutveckling med bakgrund i att barnens verbala språkbruk är sämre idag än för tio år sedan. Forskningsbakgrunden vilar på Säljös teori om ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs teorier om utvecklingszoner.Ämnesord: Förskola, metoder, pedagog, samtal, språkutveckling, sociokulturellt perspektiv, utvecklingszoner .

I detta utvecklingsarbete har vi valt att fokusera på språkstimulering i förskolan. Vårt mål var att barnen skulle utveckla medvetenhet om språkets form genom att använda oss av rim och Ramsor. Arbetet med rim i varierande former är bra enligt tidigare forskning, då det bidrar till ett lustfyllt lärande och utvecklat den språkliga medvetenheten. Vi har genomgående i detta arbete valt att göra aktiviteterna konkret genom att använda oss av bilder och föremål, då barngruppen har varit flerspråkig. Vi genomförde åtta aktiviteter tillsammans med en grupp på tio barn, och alla aktiviteter observerades genom videofilmning.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt sätt att arbeta med den språkliga medvetenheten i förskolan och att undersöka vilka faktorer som påverkar deras arbete. Vi anser att denna undersökning är viktigt för att klarlägga hur förskollärare ser på språkutveckling och hur de anser sig arbeta med detta inom förskolan. Vi valde att genomföra sex intervjuer med förskollärare verksamma på två olika förskolor inom samma tätort. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kunna sammanställas och analyseras i förhållande till våra frågeställningar och litteraturen. I resultatet framkom det bland annat att rim och Ramsor, begrepp och upprepningar och sång är något som förskollärarna arbetar medvetet med för att främja barnens utveckling av den språkliga medvetenheten..

I den här studien har jag undersökt hur förskollärare kan använda musik som ett pedagogiskt verktyg i barnens språkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan språk och musik. Jag har undersökt fem förskollärares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollärare som arbetar mycket med musik tillsammans med barn. Resultatet visar att musik och språk har mycket gemensamt, båda innehåller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. Förskollärare använder musik, sång, rytm, rim och Ramsor för att stimulera barnens språkutveckling.