Psykologi är ett ämnesområde som hittar nya tillämpningsområden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte är att förstå hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in på hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur Psykologer kan hitta en vetenskaplig ingång i att arbeta med friska människors behov av växt och utveckling. Intervjuer utfördes med åtta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching är ett mångfacetterat område, där utbildningar och branschstandard fortfarande är fragmenterat och svårt att få en överblick över. Coacher som inte är Psykologer eller beteendevetare använder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk.

Studiens syfte var att undersöka hur Psykologer upplever, påverkas av och hanterar sitt psykoterapeutiska arbete med barn som lider av trauma. Nio Psykologer som arbetat i minst tre år med barn och traumabehandlingar intervjuades. Tematisk analys gjordes och huvudresultaten som identifierades var att Psykologerna upplevde arbetet som det bästa arbetet de hade haft samtidigt som det var det mest energikrävande de hade gjort. Det mest energikrävande var samverkan med andra aktörer och när barnen fortfarande for illa. Det var viktigt att sätta gränser gentemot arbetet och ha balans i sin empati.

Personer med könsöverskridande beteende är en grupp med större risk för psykisk ohälsa jämfört med resten av befolkningen. Ett professionellt bemötande är en viktig del av behandlingsprocessen och påverkar terapeutiskt utfall. Tidigare forskning visar brister i kontakten mellan vårdpersonal och personer med könsöverskridande beteende. Det saknas dock studier som fokuserar på Psykologer och deras arbete med denna klientgrupp. Syftet med föreliggande studie är att undersöka Psykologers upplevelse av klienter med könsöverskridande beteende.

Psykologer och barn- och ungdomspsykiatrin kan förstås som delar av de professioner och institutioner som i Sverige är med och formar föräldraskapets innehåll och utformning. Syftet med studien var att undersöka hur Psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige konstruerar kön och etnicitet/ras i relation till föräldraskap samt att undersöka vilken funktion konstruktionerna har för att upprätthålla eller utmana hegemoniska konstruktioner av kön och etnicitet/ras. Tio Psykologer verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades och materialet analyserades med metoden kritisk diskurspsykologi.Resultatet visade att Psykologer konstruerar kön som att moderskap består av självklar och nödvändig närvaro och faderskap av valbar, positiv och kompletterande närvaro. Moderskap konstrueras vidare som tillgänglighet och omsorgsfullhet, och som en möjlig orsak till barnets problem eller psykiska ohälsa. Psykologerna konstruerar även föräldrarnas kön heteronormativt samt konstruerar kön relaterat till föräldraskap som könsneutralt.

Sexualitet är en viktig del av varje människas liv. För ungdomar utgör sexualiteten en tydlig del i vuxenblivandet och i skapandet av en identitet. Då sexologi saknas som ämne på psykologutbildningen och utifrån mitt intresse för ungdomar aktualiserades frågeställningen för denna undersökning - hur talar Psykologer som jobbar inom BUP om sexualitet med ungdomar i terapi? En kvalitativ intervjustudie med nio Psykologer genomfördes och analyserades enligt tematisk metod. Svaren visade att de flesta intervjuade Psykologerna känner en osäkerhet kring att prata om sexualitet.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få kunskap om hur Psykologer som jobbar terapeutiskt uppfattar och talar om när ämnet sexualitet kommer upp i terapeutiska samtal. Den valda metoden var diskursanalys som bygger på ett socialkonstruktionistiskt synsätt. Det innebär ett fokus på det talade ordet i interaktion och kunskap ses som socialt konstruerad och kontextbunden. Åtta Psykologer intervjuades i vardera en timme och inspelningarna transkriberades för analys. Resultaten visar att Psykologerna hade svårt att definiera sexualitet och uttryckte en vaghet i formuleringar kring begreppet.

Existerande skolstrider, överlappande skolteorier samt vetskapen att erfarna Psykologer arbetade integrativt var anledningarna till att Örebro Universitet, 2002, startade ett Psykologprogram med integrativ psykoterapiinriktning. Den grupp som examinerats från programmet har ännu inte studerats utifrån hur de beskriver sitt arbetssätt, deras föreställningar om psykoterapiintegration och hindrande faktorer för integration av terapiskolor samt hur de tolkar evidensbegreppet. Studien är en tvärsnitts enkätstudie med kvantitativa och kvalitativa frågor som syftar till att besvara dessa frågeställningar. Ett tillgänglighetsurval resulterade i 70 stycken deltagare. Deltagarna anger sitt arbetsätt som i huvudsak integrativt.

Den här undersökningen är en beskrivning av hur erfarna Psykologer på mottagningar inom den öppna barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm använder den statistikblankett som ska fyllas i för varje ny patient. För att undersöka hur behandlarna uppfattar statistikblanketten genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju Psykologer. Som analysmetod användes en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att behandlarna upplever att det är svårt att utifrån statistikblanketten ge en rättvis bild av patienterna och av det arbete som bedrivs. Behandlarna anser att dokumentation är viktigt men deras tyngsta kritik mot statistikblanketten är att den brister i validitet och reliabilitet.

Det inträffar omkring 17 000 självmordsförsök i Sverige per år och hälften av dessa leder till psykiatrisk vård. Suicidriskbedömningar görs i psykiatrisk öppenvård av bland annat Psykologer. Genom fem intervjuer undersökte vi ett i stort sett outforskat område: hur Psykologer inom psykiatrisk öppenvård upplevde sitt arbete med suicidnära patienter. Vi använde tematisk analys för att analysera materialet vilket resulterade i två huvudteman: Att jobba på gränsen ? med undertemana Mellan liv och död, Mellan arbete och fritid och Mellan att vara psykolog och människa ? respektive Att balansera mellan acceptans och intervention ? med undertemana Förr eller senare så händer det samt Resurser och coping.

I arbetet undersöks Psykologers erfarenheter av hur psykisk ohälsa hos andra generationens flyktingar kan relateras till deras föräldrars exilproblematik och hur föräldrarnas exilproblematik blir relevant i psykoterapin med deras barn. Studien bygger på sex intervjuer med Psykologer med erfarenhet av psykoterapeutiskt arbete med ungdomar som själva är födda i Sverige, men vars föräldrar är flyktingar. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Enligt de intervjuade Psykologernas erfarenhet kan flera aspekter av föräldrarnas exil komma att påverka ungdomarnas psykiska ohälsa och detta kan visa sig hos ungdomarna i form av en identitetsproblematik, svårhanterliga känslor och en bristande framtidstro. Konsekvenserna för psykoterapin beskrivs i termer av svårigheter att skapa allians samt behov av mer öppenhet och flexibilitet i förhållande till metod..

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur kliniska Psykologer uppfattar och förhåller sig till sexmissbruk i klinisk verksamhet. Sex Psykologer, med erfarenhet inom missbruksvården deltog i intervjuer och resultatet analyserades utifrån IPA. Fyra teman framkom: sexmissbrukets osynlighet, sexmissbruk som ett sökande, ytterligheter och sexmissbrukets komplexitet. Sexmissbruk betraktades som ett komplext fenomen, var i det ryms många ytterligheter. Det upplevdes som osynligt i utbildningen, kliniken och samhället och beskrevs som ett sökande eller självskadebeteende hos individen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Psykologer upplever sin könstillhörighet i klientmötet. Sammantaget har tio Psykologer (fem kvinnor och fem män) intervjuats med avseende på hur de upplever sin könstillhörighet och vilka erfarenheter de har av dess betydelse i olika situationer i klientarbetet. De kvalitativa intervjuerna har analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (IPA). I resultatet framkommer att Psykologernas könstillhörighet upplevs ha betydelse i klientmötet och då särskilt i kontaktens inledande skede. Könstillhörigheten visar sig också ha betydelse i arbetet utanför terapirummet, i förhållande till kollegor och till de organisationer där Psykologerna är verksamma.

Bemötandet är centralt i det psykologiska arbetet. Syftet för denna studie var att undersöka på vilket sätt som Psykologer och patienter inom psykiatrisk öppenvård beskrev bemötande i samband med utredning och återkoppling av utredning och diagnos. Den teoretiska ramen utgick ifrån holistisk-interaktionistisk teori, komplexitetsteori och resiliensbegreppet. Studien var en kvalitativ intervjustudie där 21 djupintervjuer genomfördes, fördelade över två grupper bestående av Psykologer respektive patienter. Urvalet var strategiskt och grupperna var icke-matchade.

Studien syftade till att undersöka hur Psykologer upplever skapandet av sin profession under den praktiska tjänstgöringsperioden. Vi använde oss av grundad teori som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 14 Psykologer och fann ett antal centrala teman som var återkommande i intervjuberättelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen påverkade den egna processen i att bli psykolog. Datamaterialet genererade en teori som visar hur psykologen under PTP-året är en del i ett möte och interaktion med organisation, erfarenheter, utveckling och den egna individen.

Stressrelaterad ohälsa hos Psykologer är ett stort problem och kvinnor drabbas i större utsträckning än män. När upplevda krav överstiger förmåga under en längre oavbruten tid kan stressrelaterad ohälsa uppstå. Stress kan förklaras på olika sätt: på individ- eller organisationsnivå, som en konflikt mellan arbete och familj eller som en konsekvens av ojämställdhet. I denna studie undersöktes hur kvinnliga Psykologer som varit sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa beskrev orsaker till sin stress. Intervjudeltagarna kom från hela Sverige och hade under sjukskrivningstillfället anställning inom primär- eller sekundärvård.