??He who makes a beast of himself gets rid of the pain of being a man.? ? Dr. Johnson? . Så inleder den amerikanske journalisten Hunter S Thompson sin mycket speciella roman Fear and Loathing in Las Vegas ? a Savage Journey to the Heart of the American Dream (1972).

Uppsatsen har syftet att besvara huvudfrågan: Hur betraktar nutida psykoanalytiker och psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter förhållandet mellan värderingar och psykoterapi / Psykoanalys och hur ser de på sin behandlarroll utifrån detta?För att ta reda på hur nutida teoretiker besvarar denna fråga gjordes en begränsad litteraturstudie. Med hjälp av ett frågeformulär undersöktes också hur ett femtiotal svenska praktiker - psykoanalytiker och psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter - förhåller sig till frågan om värderingar och inflytande i psykoterapi.Resultatet av litteraturgenomgången visar att en problematisering av det psykoanalytiska neutralitetsidealets objektivistiska utgångspunkt ägt rum bland teoretiker inom fältet och att dessa på olika sätt försöker hantera inkongruensen mellan den traditionella behandlingssynen och nutida kunskapsteori. Psykoanalytikerns kunskapsanspråk i behandlingen problematiseras och den psykoterapeutiska relationen - som nu betraktas som behandlingens kurativa inslag - tenderar att uppfattas konstruktivistiskt. Hos flera av de teoretiker som ingått i litteraturstudien kan man också skönja en tendens mot att omformulera behandlarens roll i mer pedagogiska termer.

I den här uppsatsen analyseras Nawal El Saadawis roman Den stulna romanen ur ett psykoanalytiskt perspektiv, inspirerat av Sigmund Freuds Psykoanalys. Syftet med analysen är att nå djupare förståelse för romanen genom att analysera huvudkaraktärerna Bodour och Zakariyas personligheter. Genom detta perspektiv försöker vi fastställa huruvida Bodour och Zakariya lider av neuroser eller inte, och vad dessa i så fall kan bero på. Som inspiration inför analysarbetet har vi även tagit del av Diana Royers och Georges Tarabishis omfattande analyser av El Saadawis tidigare verk. Genom hermeneutisk metod och närläsning har vi läst och tolkat innehållet i Den stulna romanen med freudianskt inspirerade ögon.

The gender theory of Judith Butler is based on both philosophical and psychoanalytic notions of the self. Although greatly inspired by both early and contemporary psychoanalytic thinking, Butler has also questioned some of its core notions such as the meaning of gender complementarity and conceptions of desire. In a dialogue in Studies in Gender and Sexuality she discusses these and other theoretical and ethical issues with the influential psychoanalyst and gender theorist Jessica Benjamin. The exchange is a unique example of an attempt at dialogue and theoretical reflection between a prominent contemporary gender theorist and psychoanalyst. It reveals disagreements and theoretical difficulties I will show to be directly attributable to radical differences between Butler's and Benjamin's conceptions of the self.

Syftet med uppsatsen är att undersöka diskurserna kring ett antal bostadskvarter isödra Gårda i Göteborg. Utsagorna som utgör diskurserna är hämtade frånkommunala politiker, boende, media samt Göteborg stads stadsarkitekt.Genom en kvalitativ metod intervjuar uppsatsförfattarna åtta politiker från Göteborgsbyggnadsnämnd och fastighetsnämnd, en boende i södra Gårda samt Göteborgs stadsstadsarkitekt. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av teori och tidigareforskning. De teoretiska referensramar som används är identitet, makt, Psykoanalys,gentrifiering och diskursanalys. Den tidigare forskningen behandlar bostadspolitik,boendestandard, gentrifiering och social polarisering.I analysen redogörs för de fyra diskurser som urskiljs: Bevarandediskursen,rivningsdiskursen, den sociala diskursen om bostadens värde och den materielladiskursen om bostadens värde.

I min uppsats vill jag inbjuda till en alternativ tolkning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom (1901). Syftet med uppsatsen är att ge förståelse för Martin Bircks karaktär och handlande genom att belysa den centrala relationen mellan Martin och modern. För att analysera Martins psykologi ställs hans gestalt mot den historiska samtidens uppfattningar om psykologi. Jag har även använt mig av ett psykoanalytiskt angreppssätt, framför allt grundat på Sigmund Freuds idéer, vilket fungerar både som litterär teori och metod.I min undersökning har jag funnit att Martin är en neurotisk person som lider av många av de psykiska problem som var vanliga runt 1900-talets sekelskifte, så som neurasteni. Jag har i enlighet med freudiansk Psykoanalys tolkat Martins neuros som grundad i en inre konflikt mellan detet och överjaget.

I ett försök att låta Psykoanalysen tala med poststrukturalistiskateoribildningar undersöker uppsatsen hur det går att förstå fenomensom kroppslighet, begär och subjektion. Uppsatsen försöker skapaaffiniteter och synteser mellan de inom svensk genusvetenskap oftaignorerade delarna av Judith Butlers Psykoanalys och teoretiker sombland annat Julia Kristeva, Jacques Lacan, Sigmund Freud ochJacques Derrida. Genom att låta den freudianska och butlerianskatermen melankoli stå i dialog med Kristevas teori om abjektionenoch Derridas différance-begrepp görs en teoretisk ansats attanalysera ätstörningsproblematikens omedvetna struktur i denmanliga homosexuella subjektspositionen. Uppsatsen argumenterarför behovet av Psykoanalysen inom genusvetenskaplig teori för attkunna blottlägga de dolda subjektiverande processer som via enheterosexistisk diskurs skrivs in starkare och mer våldsamt i vissapsyken än andra. Uppsatsen försöker visa på hur den ätstördakroppen hos bögen som subjekt framträder som något förfrämligatoch abjektalt med ursprung i melankoliska heterosexistiskaintrojiceringar i jaget och begäret.

In Peter Weiss debut Fra?n o? till o? (1947) the ?I? travels from island to island as a castaway. The island here can signify, or work as a synecdoche for exile and the feeling of isolation that exile often induces. But the movement from island to island also implies a restless state: Peter Weiss shifting from painting to writing to filmmaking and theatre, from German to Swedish and then back to German. The years during exile and the years that followed the exile until his breakthrough in Germany with Schatten des ko?rpers des Ku?tchens (1960), Abschied von den Eltern (1961) and Fluchtpunkt (1962), were the formative years of Peter Weiss authorship.

I uppsatsen analyseras filmerna Thriller ? en grym film och Exponerad utifrån feministisk teoribildning. Analysen utgår ifrån Laura Mulveys ?Visuell lust och narrativ film? och de freudianska analysverktyg vilka artikeln erbjuder. Dessa ställs vidare emot ytterligare feministisk forskning vilken möjliggör en diskussion kring den psykoanalytiska feministiska filmteorins trovärdighet..

Gränsland is a poetry collection by the poet Eva Sjödin. One distinct theme among others in Gränsland is repulsion and attraction, disgust and fascination in interaction. There is also a direction inwards and towards something. This essay is an attempt to analyse this theme. I will apply Julia Kristevas theory on abjection, a theory that explains these contradictory feelings and movements of the subject.

Undersöker hur den berättartekniska strukturen i John Fowles roman The French Lieutenant's Woman skapar en interaktion mellan läsare och text. Syftet är att diskutera hur detta bidrar till det didaktiska budskap som romanen tycks formulera.Uppsatsen använder Shoshana Felmans teorier om överföring mellan läsare och text och Wolfgang Isers begrepp "den implicita läsaren" som verktyg för analysen..

I denna uppsats analyseras Gillian Dysons performancekonstverk Sine ur ett psykoanalytiskt och feministiskt perspektiv. Upplägget för uppsatsen följer Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmodell för att tydliggöra de olika skikt som står att finna i verket. Till skillnad från konstnärens beskrivning av verket som ett minne från sin barndom, anser jag det finnas aspekter i det som talar om såväl Dysons som andra kvinnliga konstnärers roll i konstvärlden. Även användandet av kvinnokroppen i konst och som förmedling av konst diskuteras..

There are differences today amongst psychoanalysts regarding if psychoanalysis should limit itself to being exclusively a hermeneutic discipline or if psychoanalysis should find points of contact with neurobiology. The purpose of this essay is to touch upon the larger issue that creates the different points of view: Can psychoanalysis become enriched by finding points of contact with neurobiology, and should psychoanalysis be regarded as belonging to a broader scientific field than being exclusively a human science? The question at issue is: Can modern neurobiology contribute to a development of the psychoanalytic concepts; compulsion to repeat, transference/countertransference and talking cure? The method used is a literature study. The result shows that: Freud?s theories regarding traumatic compulsion to repeat can be linked with LeDoux?s theory of "emotional memory".

En jämförande analys av Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Edgar Allan Poes "Det skvallrande hjärtat", ur ett psykoanalytiskt och strukturalistiskt perspektiv. Båda verken utgår ifrån en huvudkaraktär och ett mord som de begår. Jag har valt att, utifrån ett strukturalistiskt perspektiv, försöka tillämpa detektivstrukturen och se hur författarna förhåller sig till den. Jämför även huvudkaraktärernas beteende före, under och efter morden ur ett psykoanalytiskt perspektiv för att kolla på skillnader och likheter..

Based on hermeneutic tradition, the goal of this thesis is to further my understanding of what the concept of resistance means in a psychoanalytical context today, primarily within clinical practice. My methodology has been to seek an understanding of the concept of resistance by reading excerpts from the original texts of Sigmund Freud, as well as conducting interviews with practicing psychoanalysts that focus on how they relate to the notion of resistance. The idea was to then present my understanding of these sources in relation to one another. The results suggest that an understanding of the concept of resistance in a clinical context is highlighted by a dichotomy between theory and practice..