Sök:

Sökresultat:

15 Uppsatser om Protektionism - Sida 1 av 1

Svenska konsumenters attityd till import : En empirisk studie av konsumentetnocentrism i Sverige

SAMMANFATTNINGTitel:Svenska konsumenters attityd till import - En empirisk studie av konsumentetnocentrism iSverigeNivå:Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi: MarknadsföringFörfattare:Sofia Ahlström & Niklas WangsellHandledare:Jonas KågströmDatum:2013 - JanuariSyfte:Syftet med detta examensarbete är att analysera hur stor grad av konsumentetnocentrism densvenske konsumenten uppvisar. Detta gör vi med hjälp av Shimp & Sharmas (1987) skalaconsumerethnocentric tendencies scale(hädanefter CETSCALE) samt tidigare beprövade undervariabler.Syftet är även att analysera hur undervariablerna samt vår egen variabel, grön Protektionism, kanförfina CETSCALE. Förhoppningen är att resultatet ska ge företag en fördel avseendemarknadsföring på den svenska marknaden.Metod:Med utgångspunkt i tidigare forskning konstruerades en enkät med 24 frågor. Utifrån ettslumpmässigt sannolikhetsurval fick var femte person på Gävles tågstation en förfrågan om attsvara på enkäten. Totalt samlades 123 enkäter in och ett bortfall på 48 stycken registrerades.

Den trojanska hästen i WTO - En fallstudie av EU: s roll i Doharundan

Doharundan inleddes på initiativ av EU i samband med ministerkonferensen i Doha 2001. Utvecklingen i rundan har varit begränsad, främst på grund av EU: s roll som försvare av egna intressen. Unionens roll har lett till framsteg på många områden. EU har i rollen som ledare varit pådrivande för en ny och ambitiös runda samt gång på gång förmått övriga parter att återkomma till förhandlingsbordet. Dock har ett försvar av unionens jordbrukspolitik orsakat en rollkonflikt i EU.

Ekonomisk nationalism i globaliseringens tidevarv : En studie av den svenska handelspolitiken 1995-2007

Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förståelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartläggs såväl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utsträckning den nationella identiteten har präglat svenska makthavares sätt att argumentera då handelspolitiska frågor har diskuterats. Det valda sättet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder på att det går att påvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sätt att argumentera..

Made in... Sweden? : Ursprungsregler som handelshinder

Denna uppsats har fo?r avsikt att na?rmare underso?ka hur ursprungsregler inom det multilaterala handelssystemet a?r utformade, hur de tilla?mpas och om de kan ta?nkas anva?ndas pa? ett protektionistisk eller diskriminerande sa?tt och da?rfo?r utgo?ra handelshinder. Det har under arbetets ga?ng visat sig att det finns bela?gg fo?r att ursprungsreglerna a?r mycket komplexa och sva?rhanterliga i ma?nga avseenden och att de administrativa procedurerna kring ursprungsregler a?r kunskapskra?vande, tidskra?vande och kostsamma. Att la?nder sja?lva ges mo?jligheten att utforma ursprungsregler medfo?r ocksa? risker fo?r att reglerna anva?nds pa? ett protektionistiskt sa?tt a?ven om de la?nder som antagit WTO:s avtal om ursprungsregler underkastat sig att respektera och fo?lja de grundla?ggande riktlinjer och principer som avtalet om ursprungsregler bygger pa?.

EU:s Handelspolicy : Liberalism eller Merkantilism?

Uppsatsen syfte är att ta reda på ifall den Europeiska Unionens (EU) handelspolicy för den interna respektive den externa marknaden följer den liberala retoriken som förs av unionen. Det är en komparativ fallstudie som använder sig av idealtyper för att ge en nyanserad bild av unionens handelspolicy. Det teoretiska ramverket som används för att framställa dessa idealtyper är merkantilism samt liberalism. Idealtyperna appliceras sedan på de två fallen. Fokus för studien ligger på tiden mellan Lissabonfördraget och 2012 innan den senaste utvidgningen till 28 medlemsstater ägde rum.

Svenskt tullskydd. En studie av svensk protektionism under trettiotalet.

This paper attempts to study the Swedish tariffs during the interwar period in order to asses the level of protectionism in Swedish tariff policy during the period. It is foremost the nominal tariffs that are studied, however an estimate of the effective rate of protection of the tariffs is also calculated for a number of goods. In order to asses the level of protectionism, the Swedish tariffs are also compared with Finnish tariff levels during the interwar period.The sample of Swedish tariffs that have been studied in this paper include the fifteen most important kinds of import goods and the fifteen most important kinds of export goods. The nominal tariff of each kind of goods have been weighted by their share of the total import value.The Swedish specific tariffs did not change much during the interwar period except for a few goods such as petroleum, coffee and automobiles. The fluctuation in nominal tariffs were in most cases the result of the steep fall in prices during the period.

Handel och protektionism : En spelteoretisk analys av ståltvisten mellan EU och USA 2001-2003

Uppsatsen syfte är att med hjälp av spelteori strukturera och analysera det strategiska spelet bakom USA och EU:s protektionistiska agerade i den handelstvist rörande stål som ägde rum 2001-2003. Med det som bakgrund vill uppsatsen visa på vilka alternativa val aktörerna kunde ha gjort och slutligen föreslå förändringar för att öka incitamenten för aktörerna att bevara ett handelssamarbete. Uppsatsen fann med stöd av spelteori och grundläggande handelsteori att aktörerna agerade rationellt i spelets alla sekvenser och att avvikelsen från samarbetsstrategin i huvudsak berodde på det politiska spelet som ägde rum i USA och de preferenser det republikanska partiet och Bush-administrationen hade. EU spelade under konfliktens gång en strategi som tillät en återgång till samarbetet snart efter det att USA tog bort sina tullar. För att öka aktörers incitament att bevara handelssamarbeten bör WTO:s roll stärkas, lobbying regleras och konsumenternas inflytande stärkas.

Den svenska genealogiska rörelsens historiedidaktiska förevändningar under 1900-talets första hälft

Uppsatsen handhar de svenska genealogiska rörelsernas framväxt under första hälften av 1900-talet, i en tid då modernister kom att stå mot traditionalister, masskultur och industrialism mot 'den lilla idyllen' och 'humanismen', framstegstänkande mot undergångsstämning. I tiden som (i varje fall inom kulturdebatten) kom att präglas av vacklande ovisshet och desorientering i brottet mellan det gamla och det nya, försöker i uppsatsen undersökas hur man inom genealogiska sammanslutningar och till dessa relaterade organisationer sökte orientera eller förhålla sig till de olika tidsdimensionerna (eller historien om man så vill), hur man kom att identifiera sig antingen med eller mot det förgångna respektive framtiden. Det centrala är vilka frågor som man inom de genealogiska skrifterna/trycken/böckerna ansåg vara viktigt och stå på spel i berättelsen om den tidens samhälle, om vilka idéer rörelserna genomsyrades av, vilka fenomen i historien som man ansåg vara viktiga att artikulera och lyfta fram och i så fall varför. Kort och gott: de genealogiska rörelsernas historiedidaktiska förevändningar under 1900-talets första hälft..

Frihandeln - endast ett spel för galleriet?

During the summer of 2005 more than 80 million articles of clothing from China, were being held in European harbours. This was a consequence of a striking increase of imported textile and clothing articles from China since the turn of the year, which was the time when all quantitative restrictions were extincted on these products. To protect its own market, the EU therefore reintroduced import quotes in the beginning of the summer. China?s accession agreement to the WTO comprehends a number of unique provisional regulations which are exceptional for the country and in conjunction with clauses and exceptions within the GATT and WTO these regulations enabled new restrictions on the trade with textiles and clothings.

Svenska folkets egendom - Utförselregleringens historiska grund och förändring i förhållande till dagens kulturpolitiska mål

Denna uppsats rör sig inom fältet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar på svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremål genom tiderna. Utgångspunkten ligger i 2014 års omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mångfaldsmål. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, är tänkt att läsas mot bakgrund av de inledande bestämmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila på ålderdomliga nationalistiska värdegrunder, uppstod frågan ifall det fanns en diskrepans i förhållande till de nya målen.För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förändring från 1920-talet och framåt och sätter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mål och kulturvård i dagens samhälle. Motiv till utförselreglering men också vilka föremålstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jämförts kvalitativt.

En komparativ studie av svensk och lettisk arbetslagstiftning i skuggan av Laval-målet

After the last European Union expansion the east European countries became members of the European Union. This meant that they would become apart of the Schengen agreement and that they would be able to travel, live and work anywhere in Europe. This came as a shock tothe Scandinavian trade unions that were worried that work migration would escalate, and that it would lead to social dumping, which would make the working conditions worse for the native workers. .The Swedish labour market is build up by the principal of negotiations. The evolution of the labour laws comes from the rules and regulations of collective agreements.The Lex Britannia principal was made to regulate the working conditions for guest workers in Sweden, by making it possible for trade unions to take industrial action against foreign companies to make them sign a Swedish collective agreement.Even though Swedish labour law includes an obligation to maintain industrial peace it is not valid for foreign companies.

Svensk handelspolitik i den rådande etanoldiskussionen : En studie av centrala aktörers argumentation år 2006

Debatten om hur oljan skall ersättas i Sverige till år 2020 pågår. Ett diskuterat alternativ är etanol, vars förbrukning förväntas öka. Sveriges etanolproduktion är beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt är Sveriges handelspolitiska utgångspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa på en inhemsk produktion av etanol måste man gå emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel.

Piraterna i Mittens Rike : Hur kan svenska företag i Kina skydda sig mot piratkopiering?

OECD uppger att handeln med piratkopierade varor uppgick till 200 miljarder USD under bara år 2005, samtidigt menar de att den verkliga siffran troligtvis är betydligt högre. Asien bedöms av OECD vara den största källan till piratkopierade varor, och Kina är världsetta. Samtidigt ökar antalet svenska företag i Kina explosionsartat. Under 2007 etablerades ett svenskt företag var fjärde dag i Kina.Syftet med uppsatsen är att analysera hur svenska företag i Kina kan skydda sig mot piratkopiering. Syftet är således även att diskutera de olika möjligheter och hinder företagen står inför.Uppsatsen är hermeneutiskt skriven med ett kvalitativt angreppssätt.

Ersättningsansvaret vid lastning och lossning. Föremål för sjörättslig protektionism eller miljörättslig innovation?

I den här uppsatsen diskuteras gränsdragning mellan de ersättningsrättsliga systemen inom sjörätten och miljörätten. Huvudsakligen handlar det om reglerna för vissa miljöskador i 32 kap. miljöbalken kan användas då utsläpp av en farlig substans har skett när fartyget ligger till kaj vid lastning eller lossning. En uppdelning har gjorts mellan sådana substanser som är specialreglerade i sjölagen, nämligen beständiga mineraloljor, och andra farliga substanser som är oreglerade. I uppsatsen diskuteras de olika regelverken rörande ansvarsgrund, tillämpningsområde, ansvarssubjekt, ersättningsgilla skador samt möjligheten till begränsning av ansvaret.

Är WTO:s sanktionssystem effektivt med hänsyn till handelskonflikterna mellan EU och USA?

Dagens internationella handelspolitik har kommit att präglas starkt av idén om global frihandel och protektionistiskt tänkande har därmed övergivits. Möjligheten att ställa upp regler för internationell handel beror till stor på de grundläggande regler som folkrätten ställer upp, såsom staters suveränitet och principen om statsansvar. WTO:s regelsystem har kommit att bli ett världsomfattande regelverk för internationell handel och detta regelverks sanktionssystem bygger på att stater gemensamt agerar, genom så kallade retaliationsåtgärder, för att avkräva stater som begår avtalsbrott dess statsansvar. Det finns en möjlighet för stater att erbjuda varandra kompensation. Denna möjlighet är emellertid endast tillfällig och helt och hållet frivillig.