Sök:

Sökresultat:

3 Uppsatser om Proteinrening - Sida 1 av 1

Smarta val av metall?kelatorkomplex optimerar proteinrening med IMAC

På beställning av GE Healthcare AB har en sammanställning gjorts över interaktionen mellan metalljoner och kelatorer samt metalljoner och proteiner vid immobiliserad metalljonsaffinitetskromatografi (IMAC). Kelatorer är kemiska föreningar som kan användas för att binda metalljoner. Denna sammanställning kan användas som en vägledning för optimering av IMAC.Det är ett vedertaget faktum att bindningsstyrkan mellan metalljoner och proteiner, bland annat, beror på hur många bindningsställen på metalljonen som finns kvar för proteiner att binda till. Desto fler bindningsställen kelatorn upptar på metalljonen, desto svagare blir interaktionen med proteinet. Denna sammanställning är begränsad till ett antal metalljoner, som till exempel Cu2+, Ni2+, Co2+, Zn2+ och Fe3+, och kelatorerna ?Iminodiacetic acid? (IDA), ?tris(2-aminoethyl)amine? (TREN), ?1,4,7-triazacyclononane? (tacn), ?tris(carboxymethyl)ethylenediamine? (TED) och ?nitrilotriacetic acid? (NTA).Några intressanta skillnader i bindningsstyrkan mellan ett antal intermediära metalljoner, kopplade till en kelator, och proteiner har framkommit i denna studie.

Utveckling av reningsmetod för cytokrom c-Id1 från Ideonella dechloratans

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma från Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid låga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gång. Till de inledande experimenten användes flow-through fraktioner från rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes på periplasma från I.

Utformning av produktionslayout vid GE Healthcare i Umeå

Projektet har bedrivits på GE Healthcares fabrik i Umeå där system för främst Proteinrening/kromatografi tillverkas. Fabriken monterar en rad olika modeller tillverkningsmetoden är i första hand manuell montering. Syftet med examensarbetet är att kartlägga och optimera produktionsflöden i fabriken samt ta fram förslag på ny produktionslayout för hela fabriken samt en mer detaljerad layout för produktionsgruppen StandardÄKTA. Projektet har bedrivits enligt principen för Ranhagens (1995) projektspiral där samtliga faser arbetas igenom ett antal gånger men fokus flyttas för varje varv. Vidare har stort fokus legat på beskrivningen av nuläget, noggranna tidsstudier har utförts vilket både gav underlag för analyser såväl som skapade en större förståelse för arbetet och var den största utvecklingspotentialen finns.