The intention of this study is to compare difficulties of Swedish Pronunciation of five  second-language learners with Thai as mother tongue. Thereafter make a comparison with previous research in Pronunciation difficulties in people with the same primary language to see if the deviations are similar. I used both recorded material/recordings which I analyzed as well as experiences from Pronunciation training that I observed at SFI. The Pronunciation difficulties were documented and entered in tables. The recordings consist of 25 Swedish words and a text performed by five informants. In my study, you can distinguish a pattern in my five informants Pronunciation difficulties complying with Bannert informants who also have Thai as primary language.

There is a lot of research made on second language (L2) learning (Jesney, 2004). However the relationship between foreign accent, intelligibility and acoustics within Pronunciation tutoring is quite an unresearched area (Thorén, 2008). The aim of the study was to analyze how a course in Swedish Pronunciation affected foreign accent, intelligibility and acoustics among L2-learners of Swedish. A total of 41 people participated in the study: 16 L2-learners, 4 native Swedish speakers consisting a control group and 21 perceptual assessors with Swedish as native language. The L2-learners foreign accent and intelligibility were rated by the listeners before and after a course in Swedish Pronunciation on an eight-point Likert-scale.

Title: Sing in Swedish! The purpose of this study is to find out how songs and singing could complement Swedish second language education. The method I have used to collect information is qualitative interviews with four persons with different professions: a teacher, a choirleader, a singing teacher and a medical doctor and a laryngologist. The study begins with a few thoughts about my interest in the subject, followed by a short overview of other studies and literature that has been published on the subject. The persons I have interviewed has experiences of either singing, use of voice or teaching of the Swedish language. The results of the interviews have been analysed and compared with the literature.

Bakgrunden till denna undersökning är att uttal är en viktig del av språket att behärska, samtidigt som det finns indikationer på att uttalsundervisningen inom Svenska för invandrare (SFI) är eftersatt. Ändå uppnår elever inom SFI ett förståeligt uttal och därför antogs att de använder sig av självstudier i uttal och skulle ha uppfattningar om hur de lärt sig uttal. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera några SFI-elevers uppfattningar av metoder för att lära svenskt uttal, för att ur detta dra slutsatser av didaktisk betydelse för uttalsundervisning inom SFI. Detta undersöktes genom tre forskningsfrågor kring metoder som eleverna uppfattar har hjälpt dem att lära svenskt uttal. Kvalitativa intervjuer med fyra SFI-elever som har gott uttal genomfördes på deras egen skola.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.

There are different ways of developing a second language. The purpose of this qualitative study is to investigate whether and possibly how music, focused on singing, can improve the development of Swedish as a second language. Through interviews with three vocal teachers, from three different schools in Sweden, and observations of one of the vocal teachers, information about how they work and think about the subject has been collected. The vocal teachers teach groups of second language learners by singing songs made especially for second language learning. The vocal teachers consider singing beneficial in the development of the Pronunciation and improvement of the prosody, which affects the students? capacity to sound like a native Swedish speaker.

There are different ways of developing a second language. The purpose of this qualitative study is to investigate whether and possibly how music, focused on singing, can improve the development of Swedish as a second language. Through interviews with three vocal teachers, from three different schools in Sweden, and observations of one of the vocal teachers, information about how they work and think about the subject has been collected. The vocal teachers teach groups of second language learners by singing songs made especially for second language learning. The vocal teachers consider singing beneficial in the development of the Pronunciation and improvement of the prosody, which affects the students? capacity to sound like a native Swedish speaker.

Det finns flera olika varianter på språket engelska. Dessa varianter kommer från både olika geografiska och sociologiska platser. En sådan variant är afrikansk engelska. Engelska blir vanligare och vanligare i Afrika, så olika varianter av afrikansk engelska växer fram hela tiden. För en lärare i engelska är det viktigt att lyfta fram även denna variant av engelska i undervisningen.

In visual programming the developer specifies her code, using visual tools. Within the range of visual programming languages lay icon-based languages, form-based languages, and diagram languages.Mediator is a multimedia authoring tool that allows the user to create interactive CD-ROM presentations, dynamic HTML pages and Flash projects, without any coding or scripting. The user can create interactivity in her project, using event driven and icon-based visual programming, through a ?drag and drop? user interface. This report intends to determine some of the qualifications of a tool of this kind, as well as its limitations.The report is based on a case study, in which a smaller software application was to be updated using Mediator 9.

Title: How do you get a pupil from Year 7-9 in secondary school to communicate in German?  Five high school teachers views on how to develop pupils oral communicative skill within the German language The aim of this essay is to explore Swedish secondary school teachers, from Year 7-9 in the German language, opinions regarding which work models and verbal strategies that are used and taught in order to foster the pupils oral communicative skill in the classroom. To achieve this aim, semi-structured interviews with five teachers are used.The results show that the teachers find that they encourage the pupils to speak German through creating possibilities for them to practise their oral language skills. The teachers also emphasize that they believe that alternating assignments in groups or pairs, where the students get the chance to be creative, activates the pupils to speak German the most. They also express an awareness for the fact that open or information questions encourage the pupils to use their creativity and speak more German.

The study aims to investigate what the iPad in SFI education means for the individual when it comes to becoming literate from having been illiterate. The focus of the study is on reading and writing in combination with individual motivation and opinions on iPad as a teaching tool.The study is based on interviews of three illiterate participants of sfi. The interviews give an idea of the individuals´ attitudes to the iPad and whether they think they learn to read and write with the iPad. The study also discusses what the participants think they cannot learn with the iPad.The study also includes two interviews with teachers, which aims to broaden and nuance pictures of how the iPad works in the classroom. Even the teachers' perceptions of the iPad as a teaching tool are examined.

Syftet med den här studien var att undersöka hur det särskilda läs-, uttals- och skrivstöd fungerar som elever får i en särskild studioverksamhet på en sfi-skola och vad jag som sfilärare kan tänka på för att stödja eleverna så att de når målen. I samband med detta har jag även studerat och jämfört de fyra elevernas texter i tal och skrift samt deras tankar kring att ha "en bra svenska", självförtroende och om acceptans i det svenska samhället.Studien som är en utvärdering av en särskild stödundervisning för elever på en sfi-skola i Sverige visar med hjälp av tester och intervjuer att verksamheten är ett värdefullt komplement till den ordinarie verksamheten. De fyra intervjuade eleverna menar att man lär sig snabbare i "studion"och får mer individuell tid än i den ordinarie undervisningen. Några fonemtest visar att de fyra eleverna nästan halverat sina fel vid det andra testet, medan fyra andra elever, som aldrig har fått särskilt stöd, endast gör en minskning med nio av totalt 90 fel. Eleverna, som har fått stöd, börjar lära sig de svenska språkljuden i tal och skrift men de gör fortfarande många fel.

Den här uppsatsen undersöker möjligheterna för vuxna inlärare med ett redan befäst icke målspråksenligt uttal, att förbättra sitt uttal med hjälp av riktad uttalsträning och ökad språklig medvetenhet. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur samtal som ska tydliggöra svenska språkets karaktärsdrag, gällande uttal och uppbyggnad i kombination med riktad uttalsträning, påverkar inlärarnas förmåga att tillägna sig grunddrag i svensk prosodi. Till grunddragen i svensk prosodi hör betonad och obetonad stavelse, relationen mellan lång och kort vokal och konsonant samt olika intonationsmönster.Studien visar att alla informanter klarade av att uttala alla övningsmeningar med målspråksenligt betonings ? och intonationsmönster i talkör. Studien indikerar vidare att det dock inte var lika lätt att implementera det nya målspråksenliga uttalet i informanternas egenproducerade tal.

Det förekommer mycket forskning kring brytning hos andraspråksinlärare. Många studier använder sig av modersmålstalare som har skattat brytning hos andraspråksinlärare på en Likert-skala (Jesney, 2004). Ett mål med föreliggande studie var att bidra till en ökad insikt om och hur personer med svenska som andraspråk uppfattar utländsk brytning i svenska på samma sätt som en modersmålstalare gör och om det fanns något samband mellan förmågan att uppfatta brytning och förmågan att utrycka sig på svenska.  Djupare analyser gjordes av perception och produktion hos andraspråksinlärare. Designen på studien bestod av tre grupper och omfattade 42 deltagare som representerade 15 språk . Två av grupperna innehöll andraspråksinlärare och den tredje gruppen bestod av modersmålstalare.

I föreliggande single subject designstudie har tre personer med thai som modersmål och svenska som andraspråk tränats specifikt i svenskt uttal. Syftet med föreliggande studie var därför att utforma samt genomföra en uttalsintervention vilken delades in i en suprasegmentell och en segmentell modul. Syftet var vidare att undersöka hur suprasegmentella och segmentella förändringar i uttalet påverkade uttalets förståelighet. Uttalsträningen utfördes 14 gånger under en fem-veckors period. Interventionen delades upp i två moduler, en med suprasegmentellt fokus (B1) och en med segmentellt fokus (B2).