Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga hur ljus upplevs och påverkar kor i olika livsstadier. I dagsläget finns det företag som har rekommendationer för ljusanvändning ute på marknaden, dock behöver forskningsunderlaget kompletteras. Den allmänna tillämpningen är att producenterna låter belysningen vara tänd i ladugårdarna under stora delar av dygnet för att få en ökad mjölkproduktion. Men det har visat sig att behovet varierar med kons olika utvecklingsstadier. Baserat på idag kända kunskaper är rekommendationen att växande kvigor ska ha en lång ljusperiod.

I denna litteraturstudie undersöks det populära örtpreparatet munkpeppar och dess användningsområden inom hästvärlden. Idag administreras munkpeppar till problemston hos vilka det sägs minska brunstbeteende. Det försäljs även till hästägare vars hästar lider av Cushing's sjukdom där växten påstås lindra symptomen. Munkpeppar har i in vitro försök visats ha dopaminerg, opioidagonistisk och viss östrogen effekt. Det är den dopaminerga effekten i adenohypofysen man vill åt vid behandling av problemston och hästar med Cushing's sjukdom.

Under puberteten börjar hundens juver att utvecklas. Detta kräver närvaro av ett flertal olika hormoner, exempelvis östrogen, progesteron, Prolaktin och tillväxthormon (GH). Men även tillväxtfaktorer så som insulinlik tillväxtfaktor 1 (IGF-1) och epidermal growth factor (EGF) krävs. Samma hormoner och tillväxtfaktorer kan leda till juverhyperplasi och medföra en ökad risk för juvertumörer. Juvertumörer är en av de vanligaste tumörtyperna hos tikar och representerar ungefär 70 % av alla cancerfall. Den typiska patientbilden är en äldre, okastrerad tik eller en tik som blivit kastrerad senare i livet.

The purpose of this review was to study the cow eye physiology, focusing on how it registers light, and to see how light affects the cow?s milk yield. It has been showed in studies that more hours of light per day (16 hours of light a day) as opposed to about 9-12 hours of light a day, increases milk yield for dairy cows. This review contains suggestions on how this is connected with the physiology of the eye. Vision is an important sense for many mammals, and is used to check out the animals surroundings. Sensor cells in the eyeball help in turning photons from the light into signals to the brain.

Råmjölk karakteriseras av högt proteininnehåll i form av immunoglobuliner samt låg fett- och kolhydrathalt jämfört med vanlig mjölk. Vid 24 timmar efter påbörjad grisning har Prolaktin- och kortikoidnivåerna hos suggorna ökat och då sjunker proteinhalten i råmjölken, immunoglobulin-halten minskar och kaseinhalten ökar. Samtidigt ökar mjölkutsöndringen och även fett- och kolhydratshalten ökar jämfört med halten som uppmättes direkt efter påbörjad grisning. Näringsämnena syntetiseras från suggans blod via epitelceller i alveolerna till mjölkkomponenter och kan därmed överföra näringsämnen och antikroppar till smågrisen via råmjölken. Ju fler antigener suggan har utsatts för ju mer antikroppar förvärvar smågrisen via råmjölken och får därmed ett bredare immunförsvar.

Tikens skendräktighet kan ställa till med mycket problem för djurägaren och även förvirring hos hunden. Många ser kastrering som en lösning på problemet men det kan i sin tur ge biverkningar. Därför undersöks i denna uppsats vad man idag vet om skendräktighet, varför bara vissa tikar visar de typiska skendräktighetssymptomen och vad man potentiellt skulle kunna göra för att minska dessa i framtiden. Frågan belyses utifrån hundens specifika fysiologi, hormonerna, ursprunget från vargen, och vad användning av denna kunskap kan leda till i framtiden. Hunden har, oavsett dräktighet eller ej, alltid en kvarstående gulkropp efter östrus. Detta ger förhöjda progesteronnivåer vilket kan leda till symptom som, bobygge, mjölkbildning och modersbeteende.