Syfte:Undersöka vilka möjligheter som finns, för projekteringsledaren, att optimera tidplaneringen i Projekteringsskedet och på så sätt dra större fördel av att arbeta med BIM. Frågeställningar:Hur ser det planerade och faktiska aktivitetsflödet, eventuellt även informationsflödet, ut i några av WSP Managements redan utförda BIM-projekt? Vilka åsikter har olika roller i projekten om detta?Vilka problemområden upplever projekteringsledare att det finns i Projekteringsskedet i ett BIM-projekt? Finns tendenser till flaskhalsar i vissa projekteringsfaser?Vilka tankar finns i branschen när det gäller möjligheten att tidplanera bättre i Projekteringsskedet för att kunna dra större fördel av BIM?Går det att förena tidplanering av Projekteringsskedet i BIM-projekt med andra redan inarbetade metoder? Metod:Insamlandet av fakta till detta examensarbete har skett genom en induktiv litteraturstudie samt intervjuer av kvalitativt slag. Slutsatser:De resultat som framkommit under examensarbetets gång tyder på att optimerad tidplanering av Projekteringsskedet i ett BIM-projekt gör att det går att dra större fördel av att arbeta med BIM. Flera av de problem och flaskhalsar som nämns i intervjuerna visar att dessa kan förhindras med bättre tidplanering. Framförallt är det förarbetet, där nytta, mål och BIM-användning identifieras som framhävs som viktigt. Andra förutsättningar som nämns är högre engagemang från projekteringsledaren, att denne bör komma in i ett tidigt skede i projektet och bör samarbeta med någon som har stor kunskap och erfarenhet av BIM. Tidplanen för Projekteringsskedet i ett BIM-projekt skiljer sigfrån dagens tidplan på så sätt att det ärinformationsleveranserna som kommer styra hur de olikaaktiviteterna planeras istället för de handlingar som skapasidag. Samma metoder och program som används idag kananvändas för tidplanering av ett BIM-projekt.

Denna rapport redovisar möjligheterna till en förbättrad installationssamordning genom att utveckla en beskedstidplan. Rapporten behandlar problem inom installationssamordning i Projekteringsskedet av ett byggnadsprojekt. Arbetet är utfört på uppdrag av teknikkonsultföretaget ÅF.Det har sedan länge funnits stora problem inom installationssamordningen. Utmaningar som finns i branschen är bland annat bristande kommunikation, vilket kan leda till kollisioner, förseningar och i slutändan extra kostnader. Den bristande kommunikationen handlar delvis om avsaknad av besked från beställare eller andra projektörer om beslut som måste tas.

Den svenska byggbranschen står i nuläget inför en stor teknisk förändring, införandet av Bygg-informationsmodeller(BIM)/Virtual Design and Construction (VDC) i stor skala. Branschens olika aktörer ser olika vinster med implementeringen som kommer påverka hela byggprocessen, från projektering till förvaltning. Denna studie fokuserar på organisation och process i Projekteringsskedet och grundar sig på en fallstudie av Veidekke Entreprenad AB. Företaget har implementerat VDC i delar av organisationen och i nuläget, efter lyckade pilotprojekt, utvidgas satsningen och implementering görs i större skala. Studiens syfte är att kartlägga Veidekkes VDC-mål och strategier, för att därefter studera process och organisation i projekteringsfasen och hur de bör utvecklas för att skapa goda förutsättningar för att VDC-målen ska kunna uppfyllas.

I detta arbete har kraven för miljöcertifieringarna BREEAM och Miljöbyggnad granskats och sammanställts med lösningsförslag i syfte att användas underprojekteringsfasen vid framtagning av byggprojekt på Sesam Arkitektkontor AB. Det är framförallt de energibesparande åtgärderna som framarbetats då dessa varit extra efterfrågade från beställaren av projektet. Båda certifieringssystemen är väldigt omfattande, med en tydlig målsättning inom energi, miljö och inomhusklimat. Beskrivningarna av systemen innehåller tabeller som tydliggör kraven för att uppnå en viss certifieringsnivå. Inledande i rapporten, beskrivs övergripande de olika certifieringssystemen med tillhörande tabeller där krav för respektive system finns specificerat. Fullständig certifiering enligt systemen kan endast uppnås på färdig byggnad. Det arbete som presenteras i rapporten är framtagna till användning i projektering av byggnader.En plan för att nå de energimål som ställs, presenteras i den manual som utgör produkten av arbetet.

Den här C-uppsatsen har gått ut på att göra en processkartläggning på återuppbyggnaden av Vivallaskolans bollhall som har brunnit ner under slutet av oktober 2010. Utifrån processkartläggningen har det gjorts analyser och observationer på aktivitetsflödet. Där framgår det vad som har gått bra och mindre bra. Till det som har gått mindre bra har förslag till lösningar tagits fram. I dessa lösningar ingår metoderna: PDCA (s.21), BIM (s.21) och Ishikawadiagram (s.21), som tydligt visar förbättringsåtgärder.Processkartläggningen och lösningsförslagen har tagits fram utifrån observationer i form av besök på arbetsplatsen samt läsning av litteratur och elektroniska källor.

A clean and affordable energy source for cooking is deficient in developing countries. People rely on fuels that contribute to environmental, social and health problems.Biogas is an alternative energy source and an increased investment in small-scale biogas production can in several developing countries be found. Several projects have started to use the technology in developing countries because of the benefits with biogas. Some cases in the establishment of biogas plants have succeeded and some have not. The study is a literature review supplemented by two field studies.

Program- och projekterings anatomi? en studie av byggprogrammets program- och projekteringsskedeStudien belyser och lyfter upp byggnadsprocessens, idag kanske viktigaste fråga, nämligen industrialiseringen av byggprocessen och de möjligheter som följer med det nya sättet att föra en byggprocess. Studien omfattar program- och Projekteringsskedet och dess syfte är med andra ord ett försök att skapa en mer förädlad byggprocess, att kunna identifiera olika störningsmoment under dessa två skeden, samt att minimera och om möjligt eliminera störningsmomenten i dessa med hjälp av fungerande informationsteknik.I samarbete med Peab i Helsingborg har vi gjort en enkätundersökning på två referensobjekt, Polishuset samt Tingshuset, utifrån vilken vi tagit reda på vilken ställning de olika aktörerna har gentemot byggprocessen och varandra, samt var, varför och vilka störningsmoment som uppstod i byggprocessen.Resultatet visade närmast likadana faktorer hos de olika aktörerna och exempel på detta är att:? hälften av aktörerna önskar bli inkopplade i ett tidigare skede av processen? det uppstod störningsmoment mellan de olika aktörerna? störningsmomenten orsakades oftast av dålig planering och tidsbrist? utveckling/förbättring borde göras inom kommunikationen mellan parterna och inom informationsteknologinVidare beskriver studien utformningen av standardiserade byggsystem och tekniskt plattformstänkande samt montagebyggande med högförädlade komponenter, där vi kom fram att Peab har långsiktiga planer och att företaget inom en kort framtid kommer att vara ledande inom området.Studien sammanfattar slutligen de faktorer som tros behövas för att en industriell byggprocess skall lyckas i framtiden..

Som en del i Umeåprojektet är entreprenad 7 en förbindelse mellan E12 och Hissjövägen. Entreprenaden är lokaliserad i ett jordbruksområde som till viss del består av 6-14 meter mäktig sulfidlera. Området omfattas dessutom av en undre akvifär som bidrar till artesiskt vatten.I Projekteringsskedet beräknades sättningarna med hjälp av programvaran GeoSuite settlement, dock visade sättningsuppföljningen på mycket större sättningar än beräknat. Denna studie undersöker troliga orsaker till dessa skillnader samt utvärderar om programvaran PLAXIS 2D ger andra resultat gentemot det endimensionella sättningsprogrammet GeoSuite settlement. Undersökningen utfördes genom beräkningar i både GeoSuite settlement och PLAXIS 2D för tre sektioner med vardera två olika jordprofiler med skilda jordegenskaper.

I takt med att pocket park som begrepp blivit allt populärare att använda i samma mening som modern stadsutveckling och förtätning av stadskärnan, har det också väckt vårt intresse att utreda vad begreppet verkligen innebär. Att begreppet pocket park är i ropet finns det ingen tvekan om. Stora städer som New York, London och Köpenhamn har med pocket park i sina stadsplanerings- och utvecklingsprogram. I Sverige är det fortfarande ett relativt okänt begrepp. I dagsläget finns det ingen generellt accepterad beskrivning för hur en pocket park ska se ut, hur stor till ytan den bör vara eller vilka beståndsdelar som ska finnas med. Vill vi undersöka vad begreppet pocket park innebär och hur vi i framtiden kan bygga bra och funktionella pocket parks i staden. Vi har som mål att identifiera och bryta ner begreppet pocket park och undersöka vilka beståndsdelar och funktioner som är mer betydelsefulla än andra i en pocket park? Processen startar med en litteraturstudie som sedan ska ligga till grund för en analys som belyser vilka de viktiga beståndsdelarna och funktionerna är för en pocket park.

Fel som uppstår i ett byggprojekt leder ofta till merkostnader och ett felfritt projekt är näst intill omöjligt att uppnå. Däremot kan man försöka minska risken för att fel uppstår genom god planering. Projekteringsfasen i ett byggprojekt är en mycket viktig del av projektet, det är där man kommer fram till hur byggnationen ska genomföras.Oftast är det oklart var felen startar men enligt analyserna som gjorts av Sveriges Byggindustrier, FoU-Väst och Chalmers under 1994-1996 har det visat sig att felen oftast har sina rötter redan i starten hos beställare, projektörer, materialleverantörer och utförare. Uppstår det ett fel i början följer det med under hela processen, projekteraren kontrollerar inte om arkitekten eller konstruktören har gjort fel utan bygger bara på. (Josephson & Hammarlund 1996).

Arbetets syfte är att undersöka hur man kan planera och utforma en hållbar dagvattenhantering på förorenad mark utifrån området Kopparlunden i Västerås. I Kopparlunden planeras en utveckling till en blandad stadsdel präglad av hållbara lösningar där dagvattenhantering blir en betydande del. Hållbar dagvattenhantering är en viktig del i klimatanpassningen av stadsmiljön men också för att minska föroreningsbelastningen på sjöar och vattendrag. Öppna dagvattenlösningar använder naturens principer för att fördröja och rena dagvattnet så nära källan som möjligt, ofta genom infiltration. Genomtänkta och platsanpassade öppna lösningar kan skapa mervärden i stadsmiljön, till exempel biologiska, estetiska och upplevelsemässiga.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

Byggbranschen befinner sig mitt i ett paradigmskifte ? detta i samband med att BIM kommer att ersätta de traditionella arbetsmetoderna inom byggprocessen. BIM, även kallat objektsbaserad informationshantering, används idag till 3D-projektering, visualisering och samordning. Dock utnyttjas inte BIM till sin fulla potential.Förändringar sker även beträffande miljöaspekter inom byggsektorn. Miljökrav är inte längre enbart lagstadgade, utan kommer även från fastighetsägarna själva.

Initiativet till detta projekt togs av Tekniska förvaltningen eftersom de kände att det fanns oklarheter med gränsdragningarna och anvisningarna i de tidiga skedena av byggnadsprocessen. På grund av detta har man upplevt svårigheter att säkerställa kvaliteten i byggnadsprocessen. Rapporten belyser tre viktiga punkter för att uppnå rätt kvalitet, nämligen: · Påbörja på rätt sätt · Skapa bättre förutsättningar<br> · Kontrollera resultatet mot kraven Huvudsyftet med rapporten är att beskriva hur Tekniska förvaltningen, genom ett utförligt förstudiearbete och ett välgenomarbetat programskede kan säkerställa kvaliteten i hela byggnadsprocessen. Dessutom belyser rapporten var man ska göra sin kvalitetssäkring och varför man ska göra det i detta skede. Målet med examensarbetet är att identifiera de problem som organisationen har i det nuvarande arbete samt att undersöka hur andra aktörer arbetar i byggnadsprocessen.

Utformningen och projekteringen av offentliga miljöer har länge haft visuella intryck som utgångspunkt och fokus. Den fortlöpande urbaniseringen och förtätningen av städer leder till högre krav på offentliga platsers funktion och utnyttjandegrad. Fler människor ska kunna använda och dra nytta av allt färre områden. Det leder till att utformningen av urbana miljöer blir en mångfacetterad uppgift. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka val som kan göras i Projekteringsskedet för att bättre hantera den högre ljudbilden och därmed utveckla en hållbar stadsmiljö. Fokus kommer att ligga på att arbeta med enklare förändringar som kan arbetas in i projekteringsprocessen.