Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka projektbaserad undervisning ur ett elevperspektiv. Jag har gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio elever på en gymnasieskola om deras syn på arbetssättet som man använder där, nämligen Projektbaserat och ämnesintegrerat. Teorin är att arbetssättet är elevaktivt och verklighetsnära. Jag ville undersöka om eleverna uppfattar det på det sättet. Mina forskningsfrågor har varit: ? Hur uppfattar eleverna att arbeta ämnesintegrerat i projektform? ? Hur menar eleverna att arbetssättet påverkar deras lärande? Eleverna uppfattar arbetet i projektform som ett roligt och stimulerande arbetssätt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kunskapsmässiga skillnader inom ett avgränsat avsnitt inom Naturkunskap A mellan två grupper av gymnasieelever som undervisades utefter olika pedagogiska synsätt. Vidare undersöktes elevernas egna reflektioner kring sitt lärande och vilka övriga färdigheter de upplevde sig ha utvecklat och om det framkom någon skillnad mellan grupperna. Metoden för studien var att dela upp eleverna i grupper varav en undervisades genom katederundervisning och en arbetade Projektbaserat och ämnesintegrerat. Enkäter genomfördes för att belysa vilka förkunskaper som fanns initialt och sedan för att undersöka hur kunskapsutvecklingen såg ut ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Intervjuer med ett urval av eleverna genomfördes också för att få information om elevernas upplevelser av sitt eget lärande samt vilka färdigheter de ansåg sig ha utvecklat.

Arbetet beskriver mediepedagogik på djupet, vad den består av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlärningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in på Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lärare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lärande i centrum. Eleverna arbetar mestadels både ämnes- och åldersintegrerat i grupper. De får ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lärarna agerar likt bistående handledare och ger dem hjälp och vägledning om det behövs.

Studien är en kvalitativ intervjustudie som baseras på fyra intervjuer med pedagoger som arbetar på en nyöppnad Reggio Emiliainspirerad förskola. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv där människors upplevelser sätts i centrum för att kunna urskilja gemensamma drag och mönster.  Efter andra världskriget växte Reggio Emiliafilosofin fram i norra Italien under ledning av Loris Malaguzzi. Denna filosofi introducerades i Sverige i början av 1980-talet av Anna Barsotti och Karin Wallin. Reggio Emiliafilosofin talar om de tre pedagogerna ? de vuxna, barnen och miljön, som alla samspelar och påverkar varandra.

Det multiprojektbaserade arbetssättet blir en allt mer vanlig syn inom moderna organisationer. Antalet projekt som genomförs inom en och samma organisation har ökat lavinartat de senaste åren, och därtill kommer problemet att planera för alla de resurser som delar sin tid mellan flertalet projekt. Studien tar sin utgångspunkt i en antagelse om att det finns ett behov av ett IT-stöd för resursplanering i de organisationer som bygger till största delen av sin verksamhet utefter det projektbaserade arbetssättet. Studien tar även sin utgångspunkt i att de som bedriver största delen av sin verksamhet Projektbaserat har problem att planera sina resurser, och att konflikter och svårigheter i planeringen ofta uppstår. Med anledning av det multiprojektbaserade synsättet är det viktigt att ha en fungerande resursplanering för att planera resursernas tid i de olika projekten. Inom många företag finns det stora problem med att hantera resurserna. Studien syfte är att undersöka vilka för- och nackdelar införandet av ett ITstöd för resursplanering kan medföra. Det empiriska materialet har tagits fram genom intervjuer.

Syftet med den här studien är att försöka klarlägga hur elever ur en niondeklass förhåller sig till begreppet kreativitet. Skolan eleverna studerar på har en profil mot kultur/media och går ut med att vara ?den kreativa skolan?. Arbetet på skolan är till stor del ämnesövergripande och Projektbaserat. Som metod använder jag mig av kvalitativa intervjuer och filmobservation.

Denna studie avsåg att behandla ekonomistyrning av långa projekt med fokus på de utmaningar som finns. Undersökningen avgränsades till att enbart titta på de formella styrmedlen, såsom budgetering, kalkylering och så vidare. Att jag valde att studera ekonomistyrningen av just långa projekt beror på att jag tror att det kan finnas en utmaning kring just detta att de sträcker sig över lång tid, i detta fall flera år. Studien genomfördes utefter en kvalitativ fallstudiemetod och avsikten var att titta på ett särskilt Projektbaserat företag och dess ekonomistyrning kring vindkraftprojekt. Företaget jag valt att göra min fallstudie på är Rabbalshede Kraft.

Our study emanates from a socio?cultural perspective on learning and aim to describe and comparetwo different upper secondary school classes and their work with information literacy as a socialpractice in project work and their use of ICT (information and communication technologies). Thequestions at issue in the study are; how the pupils handle information seeking processes, whatdifferences and similarities can be observed in the two social practices and which consequences thesedifferences have in an project work environment.Our choice of research methods to collect data consists of both observations and interviews withpupils and teachers. The interviews performed in the study can be categorized as qualitativeinterviews, and in addition we recorded and took notes during the interviews and transcribed thematerial.The study shows the importance of a good learning environment when it comes to working withinformation seeking processes, that the instructor?s role is of outmost importance and that the pupilsfundamental knowledge of information seeking processes and their information literacy are keysuccess factors when it comes to project work linked to ICT to be productive.

Ett projekt definieras ofta som en tillfällig organisation som upplöses när målen är uppfyllda. När projektet avslutats splittras projektgruppen och den kunskap de införskaffat under projektets gång. För att kunskapen inte ska gå förlorad är det viktigt att ta till vara på denna kunskap och föra den vidare till nästkommande projekt. Genom att återkoppla gamla projekt med nya kan man lära av historien och bli en mer effektiv organisation.En effektiv organisation är en lönsam organisation och därför är det troligt att ett vinstdrivet Projektbaserat företag satsar stora resurser på projektutveckling och återkoppling. Detta till skillnad från en statlig myndighet som styrs av strikta riktlinjer och tydligt avgränsade resurser.

SAMMANFATTNINGUppsatsens titel: Framtidens alternativ till bomullSeminariedatum: 30 maj 2011Kurs: Projektbaserat textilt utvecklingsarbeteFörfattare: Li Lindsjö, Lisa Nilsson, Sara SaandHandledare: Olle HolmuddSyfte: Syftet med arbetet är att upplysa och undersöka vilka textila material som kan vara ett komplement tillbomullsfibern där faktorer som miljö, egenskaperoch pris beaktas.Metod: I steg ett byggdes en teoretisk förståelse med hjälp av faktalitteratur, hemsidor och tidningsartiklar. I steg två kompletteras den teoretiska analysen medempirisk fakta. Empirin inhämtas genom intervjueroch kundundersökningar.Teoretiskt ramverk: Kartläggning och sammanställning av bomull och andra textila materials miljöpåverkan, funktionella egenskaper och pris. Med utgångspunkt i detta kan alternativa användningsområden och materialanalyseras. Analyserade material är ekologiskbomull, bambu, hampa, lyocell och modal.

I dagens arbetsliv framställs kunskap som en kritisk resurs för många företag och då blir det förstås viktigt att ta tillvara på denna resurs på ett effektivt och för företaget lönsamt sätt. Denna studie har genomförts vid en processindustri som karaktäriseras av att både vara kunskaps- och säkerhetsintensiv och där det är väsentligt att upprätthålla en hög kunskapsnivå för verksamhetens fortlevnad. Organisationen arbetar Projektbaserat och det är nödvändigt för företaget att den kunskap som skapas i ett projekt också överförs till andra delar i organisationen.Studiens syfte är att undersöka överföring av kunskap mellan ett projekt och två organisatoriska enheter genom att ta reda på hur villkor för lärande har sett ut i det specifika fallet. Projektets uppgift har i huvudsak handlat om ta fram ny teknik och att implementera detta i delar av deras verksamhet. De två organisatoriska enheterna är i sin tur dem som berörs av projektets utfall och behöver lära sig den nya tekniken samt nya arbetssätt kopplade till denna.Utifrån tidigare forskning har vi uppmärksammat att begreppet kunskapsöverföring är svårdefinierat och inte med enkelhet kan beskrivas eller studeras.

Detta arbete har utförts på avdelningen för datorstödd maskinkonstruktion vid Luleå tekniska universitet. Uppgiften var att undersöka hur omvärldens utbildningar inom produktdesign, innovation och entreprenörskap ser ut och kommer att förändras i framtiden. Detta med utgångspunkt i det arbete som för närvarande pågår inom CDIO-ramverket (Conceive Design Implement and Operate) men även inom andra utbildningsinitiativ. Bakgrunden till arbetet är att det uppstått en klyfta mellan industrin och akademin. Nyutexaminerade ingenjörer besitter inte de kompetenser som näringslivet vill att de ska ha med sig i bagaget efter avlagd examen.