I uppsatsen undersöks vilka gymnasieval tjejerna på Skäggetorpsskolan gör. Meningen är att få fram varför de gör de Programval som de gjort och om deras bakgrund påverkar dem i deras val. Även deras egna funderingar om vad som är viktigast när de väljer program. Dock är det inte enbart deras aktuella gymnasieval som undersöks utan också vilka tankar tjejerna har om sin framtid..

Dokumentation av en Tävlingsprocess - Jøssingfjords Stenbrottsmuseum Avsikten med detta examensarbete var att utföra en tidsbegränsad tävling och samtidigt dokumentera arbetsprocessen. När tävlingsförslaget var färdigställt analyserades processen och resultatet. En strategi för hur projektet skulle arbetas vidareformulerades sedan.Målet var att hitta en personlig dokumentationsform som skulle ge en bra översikt av arbetet och som förhoppningsvis också skulle kunna användas för att hitta eventuella svagheter eller negativa mönster i den egna arbetsprocessen.Vid slutgenomgången ska projektet beskrivas genom processen tillsammans med de reflektioner jag och mina handledare har haft under projektets gång.Programval:Jag valde att använda programmet från en tävling som var aktuell när examensarbetet började. Tävlingen var ett stenbrottsmuseum i södra Norge. Initiativtagare var Dalarne rådet och programmet .

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur elever i grundskolans år 9 upplever och förhåller sig till historia, i och utanför skolan. En anledning till detta syfte är att historia ska bli ett kärnämne på gymnasiet 2007. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning där sammanlagt 81 elever fördelade på fyra skolklasser i två geografiska områden i Dalarna besvarat en rad frågor. Resultatet belyses ur olika perspektiv, ett utifrån elevernas bostadsort, ett annat utifrån kön och ett tredje - det som främst fokuseras i uppsatsen - utifrån elevernas förmodade Programval till gymnasiet.Undersökningens resultat visar att det finns skillnader mellan eleverna beroende av vilket perspektiv som tas som utgångspunkt. Ur ett könsperspektiv framkommer det att flickorna förhåller sig något mer positiv till historia än vad pojkarna gör.

Hallin, Dan (2009) Elevens val. En studie av elevers intresse och motiv för valet av gymnasiets Elprogram. (The pupil?s choice. A study of students? interest and motivation for the selection of the electrical program at the upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 90 hp.

This essay is about integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education in a Swedish Upper secondary school. The purpose of the essay was to examine if integration of the subjects increases the students` motivation for, interest in and knowledge of the subject Swedish. Other purposes were to examine how the teachers organize their teaching of Swedish in order to adjust it to the students? interests and to examine the students? attitude towards Swedish as a subject.The essay also describes the recent development of the vocational training education of Swedish Upper secondary school and presents theories about learning and other examinations about teaching of theoretical subjects at the vocational training education.The examination carried through with a questionnaire which was distributed to the students at three programs at the school and interviews with the headmaster and two teachers. The result of the study showed that a small majority of the students believe that integration increases their motivation in and knowledge of Swedish.

Virtual Reality och 3D-visualisering är en snabbt växande teknikområde som använder sig av datorgenererade världar för att simulera verklighet och interaktion. I Fiskefunktionen på Länsstyrelsen Gävleborgs projekt ?Återskapa fiskvandring i Gästrikland? (ÅFiG) fanns efterfrågan om en 3D-visualisering och hur den kan användas för ökad förståelse av den tilltänkta återställningen av fiskvandringen i Gavleån och Testeboån. En 3D-modell skulle utvärderas inför planering av beslutsunderlag inför ombyggnation av dammarna vid Forsbacka Järnverk samt visualisering av hur väl kulturminnesområdet bevaras. Dock lades ÅFiG-projektet på is, så resultatet kom ej till användning för beslutsunderlag, men ett arbete har gjorts som förstudie inför modellutveckling i framtiden.

I detta examensarbete är syftet att söka kunskap och få svar vad som påverkar ungdomar i deras gymnasieval. I min blivande position som gymnasielärare vill jag skapa mig en bild av hur ungdomarna upplever sin väg fram till gymnasiet genom sitt gymnasieval. Inför valet står ungdomarna med väldigt olika förutsättningar. En del kan känna stor osäkerhet inför valet medan andra har sin levnadsbana klart utstakad. Därför har jag inriktat min undersökning på att analysera elevers självvärdering och olika påverkansfaktorer. I undersökningen har jag har använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod.

Syftet med denna studie är att utforska högstadieflickors inställning till metodikfrågor i ämnet fysik. Studien granskar vilken slags undervisningsmetodik som dominerar dagens fysikundervisning samt undersöker vilken metodik flickor anser som mest befrämjande i meningen av förståelse, lärande, intresse och motivation till fortsatta fysikstudier. I teoridelen beskrivs den behavioristiska, kognitiva och sociokulturella metodiken samt teorin om socialkonstruktivistisk metodik som bästa undervisningsform inom naturvetenskapen.Studien visar att majoriteten av flickorna upplever sin undervisning som en mångsidig blandning av de tre nämnda metoderna. Intervjupersonerna uppnår en god förståelse om de undervisas kognitivt ? med hjälp av laborationer ? och om dessa distribueras både behavioristiskt och socialt; ett resultat som styrker den socialkonstruktivistiska teorin.

Tidigare forskning visar att den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse när elever i nionde klass söker till gymnasiet. Detta gäller oberoende om det rör sig om svenskar eller invandrare. Denna studie syftar till att belysa hur elever i årskurs nio med invandrarbakgrund från en segregerad högstadieskola i Uppsala kommun söker till gymnasiet. En av studiens huvudfrågor är att undersöka hur dessa elever tänker och hur de resonerar kring sina stundande gymnasieval, samt om deras sociala situation och kultur har en betydelse i de val de slutligen gör. Kultur i detta fall syftar till elevernas utländska påbrå och deras hemförhållanden.

SammanfattningSyftet med studien är att få större kännedom och söka svar på vad som främst motiverar och driver grundskoleelever till att välja gymnasieskola och utbildning. Vi disktuterar även svar på hur elever upplever skolgången i gymnasiet med fokus på både skola och program och hur elevers framtidsplaner ser ut vad gäller vidare studer, arbete, boende, ekonomi och familj.Vår studie är genomförd på ett kvalitativt arbetssätt och bygger på fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, där två grupper med totalt åtta medverkande utgör vardera fokusgrupp som följer reflexiv intervjuform. Det som framkommer i studien är att skolors marknadsföring i form av gymnasiemässor och studievägledning i grundskolan inte påverkar eleverna nämnvärt i sina gymnasieval. Eleverna själva väljer helst gymnasieskola utefter familj och vänners referenser där föräldrarnas åsikter i både skol- och Programval visar sig betyda mest och i vissa fall även är avgörande. Den geografiska närheten till skolan är också av stor betydelse då eleverna vill ha den komforten.

Vid campus Skellefteå är två universitet verksamma, Luleå Tekniska Universitet och Umeå Universitet. Här studerar cirka 2600 studenter på fristående kurser och program däribland datorgrafik, nätverksteknik, sjuksköterskeprogrammet och socionomprogrammet. Enligt bibliotekslagens paragraf sex ska det vid varje högskola finnas ett högskolebibliotek. Campusbibiblioteket i Skellefteå kallas Skeribi och ligger på campusområdet.Syftet med min undersökning är att kartlägga studenternas användning av Skellefteås campusbibliotek. Undersökningen begränsas till att gälla studenterna vid fyra olika program; datorgrafik och nätverksteknik vid LTU Skellefteå samt sjuksköterskeprogrammet och socionomprogrammet vid UMU Skellefteå.

Då Lpf 94 ersatte Lgy 70 förändrades gymnasieskolan genom att alla program blev treåriga. Kärnämnenas införande innebar att alla utöver karaktärsämnena läste gemensamma ämnen med gemensamma kursplaner. För yrkeslinjerna innebar detta att undervisningen teoretiserades i högre grad än tidigare, eftersom kärnämnena till största delen är teoretiska. Tidigare forskning visar att elever på yrkesprogram oftare är negativt inställda till kärnämnena. Vårt syfte i detta arbete har varit att undersöka några fordonselevers förutsättningar i en gymnasieskola, för att problematisera betydelsen av det de möter i sin vardag.

Studien fokuserar på några tjejers gymnasieval, framtida utbildnings- och yrkesval samt framtidssyn. Det övergripande syftet är att tolka och analysera påverkansfaktorer i tjejers identitetssökande till vuxenlivet.Den teoretiska delen och dess centrala begrepp är genus, att ha rätt kunskap, identitet och etnicitet samt kulturell jämställdhet och att välja arbete. Studiens identitetsperspektiv bygger på Kultursociologen Mats Trondmans beskrivning av identitet, men samhällsteoretiker som Anthony Giddens och Thomas Ziehe lyft också fram.För att analysera fenomen, företeelser och variationer i tjejers komplexa verklighet används kvalitativ forskningsintervju. Som metod inspireras studien av Grounded Theory. I Grounded Theory är det meningen att man ska upptäcka, beskriva och förklara nya fenomen.

Jag har en utifrån mitt intresseområde informationsteknik, gjort en studie av barn när de arbetar i och använder multimediaprogrammet Kid Pix i årskurs 1. Syftet med denna undersökning är att skapa kunskap om hur elever i 7-8 års ålder använder ett enkelt multimediaprogram. Jag har med detta också förhoppningar att konsekvenserna blir förbättrad undervisning, rätt Programval och ökad motivation hos eleverna när det gäller datoranvändandet.Några av mina största frågeställningar har varit att se hur kan barn i 7-8 års ålder arbeta självgående efter en given arbetsgång när det gäller det enkla multimediaprogrammet Kid Pix? Fungerar det att göra självinstruerande uppgiftskort som eleverna får läsa och följa? Hur fungerar arbetet vid datorn? Hur är elevernas samarbetsförmåga? Är det någon skillnad på pojkar och flickors sätt att lösa uppgifterna? Till sist frågar jag mig också hur föräldrarna till eleverna har upplevt att eleverna motiverats kring arbetet med Kid Pix?Jag har gjort en kvalitativ studie av eleverna i klassrumsmiljön. Jag är en del av undersökningen och därmed blir min forskning en aktionsforskning som belyser elevernas handlande och upplevelse i olika situationer.