Det finns inget generellt svar på frågan när en revisor anses vara culpös i samband med rådgivning, utan det måste vägas in olika omständigheter. Stor betydelse har revisorns Professionsansvar, det vill säga de måttstockar och normer inom branschen som ligger till grund för culpabedömningen. När väl Professionsansvaret har identifierats, så föreligger culpa om man handlar annorlunda än de normer som professionen satt upp. Likt en tratt har jag försökt smalna av forskningsfrågan ytterligare genom att göra en indelning i skatterådgivning, oklart rättsläge samt den pedagogiska plikten..

Bakgrund: Revisorn innehar ett Professionsansvar och måste följa god revisorssed och god revisionssed vilket yrket kräver. Under yrkesutövningen skall revisorn enligt lagen vara oberoende, det vill säga opartisk och självständig. Ofta ifrågasätts revisorns Professionsansvar och objektivitet genom att ingå i täta relationer som successivt byggs upp med klienter. Relationsbyggandet är nödvändigt för att skapa värde mellan revisor och klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka former av relationer som i praktiken förekommer mellan revisor och klient och om relationen står i konflikt med oberoende-reglerna. Studien syftar även till att se hur revisorns arbete och oberoende ställning har förändrats över tiden och vad som kan vara orsaken till denna förändring.Problemfrågor: Vad innebär oberoendet i en relation mellan revisor och klient? Hur har revisorns roll ändrats historiskt sett?Metod och teori: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts för att uppnå studiens syfte.

Under 2000-talet har fler och fler svenska byggnader drabbats av fuktskador som en följd av att byggnaderna har uppförts med den så kallade enstegsmetoden. Vid undersökningar som har gjorts av fasaden efter det att skadorna uppmärksammades, har det funnits att fasadkonstruktionen i sitt utförande blir mycket känslig för fukt. Denna känslighet för fukt hos fasaden har fram till dess att en rapport från SP släpptes år 2007, varit helt okänd för konsult- och  entreprenadbranschen. Frågan blir då vem som egentligen ansvarar för dessa skador.Enligt det standardavtal, AB 04, som används i dagsläget på byggmarknaden föreligger endast ett fel om en del av entreprenaden inte överensstämmer med kontraktshandlingarna. Detta medför att ett fel, för vilket entreprenören svarar, endast föreligger om entreprenören vid konstruktionen av entreprenaden har frångått från kontraktshandlingarna.

Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som främst aktualiseras vid skadeståndstalan när båda bolagsorganen på något sätt varit inblandade. ABL uppställer en ansvarsfördelning som anger att styrelsen är ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har även till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhållande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsområden framgår av 8 kap 4 § ABL. Revisorn däremot, som är ett oberoende organ i förhållande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning.