Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ?de Andra?. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt två hiphopvideor.

Utifrån särlingen, bonden, uppfinnaren, mytens och havets man Johan August Gustafsson (1852-1932) undersöks hans konstnärskap med begreppen original, modernitet och Primitivism samt djuppsykologins och modernitetens framväxt.I uppsatsen analyseras ett urval av åtta artefakter med en hjälp av en semiotisk bildanalys och en stilanalys med syfte att försöka finna en eventuell förändring i hans konstnärskap och om detta var något som förväntades av särlingars konst eller om den förväntades vara genuin.Författaren framhåller problematiken mellan skillnaden att vara erkänd konstnär och att få stämpel som original, mot att vara original med strävan att bli erkänd som konstnär. J.A.G. tillhörde den senare kategorin och nådde inte sitt mål under sin livstid, men som särlingars konst har de en tendens att bli erkända först efter sin död..

The object of investigation in this essay is the epic novel sequence Jernbanan written by Sara Lidman. More specifically the investigation takes on the idea of a ?sam-vett? as it is formulated in Jernbanan. The ?sam-vett? is an idea about the undivided unity of man, nature and animal, and with a kind of primitive trait.

ABSTRACTErik Ageberg: Who's that girl? ? Skivbolagskultur och dess påverkan på Robyn. Uppsala Universitet: Institutionen för Musikvetenskap. C-uppsats, 2006.Robyn has been one of the most successful Swedish pop stars during the last decade. She has during these ten last years gone from being a young star to being the owner of her own record label, Konichiwa Records.

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i für Alle-konsten i huvudsak bygger på Wahlbeck/Ericssons användande av modern teknik såsom videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och såpoperans estetik. Jag har även kommit fram till att det konstnärliga formatet och produkterna som sådana (Cd, Film och Video) är av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i für Alle-konsten. Den anti-estetiska frågeställningen har jag fått svar på genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, gränslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.