The aim of this text is to compare the semantic profile of the Russian Prefix B?- with that of the Swedish particle "ut". It follows Janda's categorization of Russian B?-verbs into semantic groups and compares Swedish phrasal verbs with the particle "ut" to the semantics of the Russian Prefix B?-. The material consists of Russian B?-verbs and their Swedish translations retrieved from Norstedts ryska ordbok.

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att studera etableringen och användningen av morfemet jätte i skrivna elevtexter och tidningstexter idag, med fokus på jätte som förstärkande Prefix. Frågeställningen lyder: ?Hur, av vem och i vilken utsträckning används morfemet jätte i elevtexter och tidningstexter??.För att besvara ovanstående har två korpusundersökningar genomförts, en på tidningstexter och en på elevtexter. Resultatet visar att jätte förekommer i relativt stor utsträckning jämfört med andra förstärkande Prefix som till exempel tok- och super-. Vanligast är att jätte används i sammansättningar med adjektiv, både i tidningstexterna och elevtexterna.

Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på hur läromedel i matematik för år 4-6 tar upp kunskapen om Prefixen kring vikt, längd och volym och vilka kunskaper elever i år 6 har i ämnet.Jag har analyserat fem olika läromedel och gjort en enkätundersökning i fem klasser. Genom min undersökning har jag kommit fram till att läromedlen ger eleverna för få tillfällen att praktiskt erfara kunskaper om de olika enheterna. De flesta informerar om vad Prefixen betyder men det förekommer inga arbetsuppgifter där eleverna får lära och förstå sammanhanget och nyttan med att kunna dem. Resultatet av min enkätundersökning visade att många elever vet vad enheterna för längd, vikt och volym heter, men har dåliga kunskaper i vad Prefixen betyder och svårigheter med att omvandla enheterna. I slutet av mitt examensarbete ger jag några förslag på hur undervisningen kan läggas upp för att ge eleverna större möjlighet att förstå Prefixens betydelse och nyttan med kunskapen..

Uppsatsen har undersökt de gotiska verbalPrefixen med utgångspunkt i att de ingår i ett system, i vilket Prefixen hör hemma på olika positioner före verbets stam. Syftet har varit att fastställa, om någon av dessa positioner har varit avsedd för Prefix bärande särdraget State or Change of State, som inom det teoretiska ramverket Lexical Template Morphology antas bära tre variabler. Materialet har bestått av belagda kombinationer av preverbala element, samtliga påträffade förekomster av verb på miþ- och dis-, samt stickprov av verb på ana- och us-. Genom en i huvudsak morfologisk analys har fem preverbala positioner i en ordbildningsmall föreslagits, här från det yttersta till det innersta kallade P5?P1.

Kraven på dagens trådlösa förbindelser kommer hela tiden att öka och med detta följer även högre krav på nya produkter som kan tillgodose de ökade kraven. För att göra processen från idé till produkt snabbare krävs enkla verktyg för att snabbt kunna gå från den formulerade standarden till en hårdvaruprototyp. Detta arbete har använt sig av ett av dessa verktyg som idag finns tillgängliga, Xilinx System Generator for DSP 1.1, för att ta fram sändare och mottagare för en del av den trådlösa standarden IEEE 802.11a. Arbetet ger en beskrivning av hur sändare och mottagare är uppbyggda samt även synpunkter på System Generator och beskrivningar av problem som uppstod under arbetet.

Autonomi är ett etiskt begrepp och etiken återfinns alltid som en dimension i omvårdnaden. En specifik del av omvårdnaden är vårdrelationen där fenomenet autonomi synliggörs. För att som sjuksköterska kunna ge omvårdnad på ett underbyggt och reflekterat sätt anser vi att innebörder i begreppet autonomi bör belysas. Syftet med denna uppsats är att belysa innebörder i begreppet autonomi för att därmed få en fördjupad förståelse av och kunskap av autonomi som fenomen i en vårdrelation. Begreppets innebörder belystes genom att identifiera dess karaktäristika, antecendenter och konsekvenser.

I den här uppsatsen undersöks begreppen hållbar utveckling och social hållbarhet i omvandlingen av Kvillebäcken, Göteborg, utifrån frågorna hur och varför definitionen av begreppen har förändrats under projekttiden, från idéstadie till praktik. Målet är att förstå berättelsen kring hållbarhetsbegreppet i Kvillebäcken. Undersökningen är avgränsad till att fokusera på de delprojekt som fått investeringsstöd från Delegationen för Hållbara Städer. Studien är genomförd tillsammans med Mistra Urban Futures inom följeforskningsprojektet 3K som tittar på tre olika stadsutvecklingsprojekt i Västra Götalandsregionen som fått stöd av Delegationen för Hållbara Städer. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys av offentliga dokument genomförts. Undersökningen består även av deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer för att skapa en fördjupad förståelse för praktiken.