Undersökningens syfte är att analysera de viktigaste dragen i den postmodernistiska estetiken, baserat på en läsning av 3 ryska författares verk, samt att klarlägga den ryska Postmodernismens särdrag i jämförelse med den västerländska och slutligen reflektera lite grann över Postmodernismens framtid. Min hypotes är att den tidiga ryska Postmodernismen hade flera drag gemensamma med modernismen, medan den sena Postmodernismen närmar sig realismen..

BakgrundSamhällen genomgår alltid en förändring. Vårt samhälle har förändrats och den intressanta och nödvändiga frågan för skolan är att få kunskap om vad som har förändrats och vilka konsekvenserna är av dessa förändringar.Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa och undersöka vilken effekt förändringarna i samhället, med utgångspunkt från postmodernism, inneburit för läraren i den svenska skolan.TeoriDet teoretiska perspektivet som valts är postmodernism /postmodernitet. Teoriperspektivethar sin utgångspunkt i teorier om postmodernism med speciell inriktning på postmodernism och skola, enligt den kanadensiske skolforskare Hargreaves (1998) teorier om det postmoderna samhället och läraren.MetodDen kvalitativa metoden har använts. Tre lärare har intervjuats i en halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna har sedan bearbetats och sammanställts.ResultatLärarna hade i merparten en ytterst svag uppfattning av begreppet postmodernism.

I den här uppsatsen utgår vi från romanen Kunzelmann och Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren. Vi analyserar den för att ta reda på hur den förhåller sig till det postmoderna samhället, och även hur postmodern romanen i sig är. I analysen använder vi oss av en dekonstruktivistisk metod där vi utgår endast från texten och inte författaren, och vi lutar oss på teorier om postmodernism samt queerteori. Analysen har vi strukturerat utefter vissa teman som vi har kunnat urskilja i romanen, som lägger viss tonvikt dels på sexualitet och dels på dikotomierna äkta och falskt. Vi tittar på de två huvudkaraktärerna Joakim och hans far Viktor, deras uppfattning av vad som är falskt och verkligt samt tematas ?porr?, ?queer? och ?en postmodern värld?.

BakgrundSamhällen genomgår alltid en förändring. Vårt samhälle har förändrats och den intressanta och nödvändiga frågan för skolan är att få kunskap om vad som har förändrats och vilka konsekvenserna är av dessa förändringar.Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa och undersöka vilken effekt förändringarna i samhället, med utgångspunkt från postmodernism, inneburit för läraren i den svenska skolan.TeoriDet teoretiska perspektivet som valts är postmodernism /postmodernitet. Teoriperspektivethar sin utgångspunkt i teorier om postmodernism med speciell inriktning på postmodernism och skola, enligt den kanadensiske skolforskare Hargreaves (1998) teorier om det postmoderna samhället och läraren.MetodDen kvalitativa metoden har använts. Tre lärare har intervjuats i en halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna har sedan bearbetats och sammanställts.ResultatLärarna hade i merparten en ytterst svag uppfattning av begreppet postmodernism.

Detta är en kvalitativ, kvantitativ och teoretisk studie om människor och communities. Utifrån bland annat teoretiker som Giddens belyses ämnen som postmodernism och vart den har först oss. Utifrån Israels sammanfattning av teoretiker kan man ta del av Bourdieus tankar om socialt och kulturellt kapital, samt sociala fält.De egna teorierna har uppstått ur kvalitativa undersökningar såsom intervjuer. Även kvantitativa undersökningar har gjorts på medlemmar på community Helgon. I analyskapitlet sammanvävs frågeställningarna med teoretikerna och undersökningarna.

Facebook är ett socialt internet-community som startades 2004 av Harwardstudenten Mark Zuckerberg. Sajten har idag ca 222 miljoner användare spridda över hela världen.Hur kan man, genom att studera ungdomars tankar kring sitt användande av Facebook - och relatera det till två skilda tänkare med mycket olika människosyn, förstå vårt identitetsskapande och vår syn på oss själva på två skilda sätt? Det ena kopplat till modernismen, det andra till Postmodernismen.Hegels erkännandebegrepp och Nietzsches idé om vår vilja till makt relateras till modernismen respektive Postmodernismen, och observationerna som gjorts under intervjuer med 13 gymnasieungdomar tolkas med hjälp av dem.I analysen bearbetas fyra teman som synliggjorts i intervjuerna. För det första, det frekventa ?rundkollandet? på vad andra gör, vilket ses dels som en kul grej, dels som meningslöst.

Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU.Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till Postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat..

I uppsatsen studeras hur konstruktionen av en folkkonstnär sker i två porträtterande texter mot en bakgrund som ifrågasätter logiken i konstruktionen.I uppsatsen tecknas en levnadsberättelse över Bernhard Jönsson, Färgaryd. Exempel ges på hans oljemåleri vilket sätts i sammanhang med den modernistiska epoken. Postmodernistiskt idégods jämförs med sydsvenskt bonadsmåleri för att finna likheter. Därnäst granskas två texter som presenterar Bernhard Jönsson som folkkonstnär.Författaren belyser genom sina exempel hur konstruktionen av folkkonstnären bygger på ignorerande av vissa fakta. Analyserna av presentationerna visar hur folkkonstnären blir utsatt för generaliseringar, mytifiering och avintellektualisering.

Syftet med denna uppsats är att genom metodologisk triangulering ur ett kundperspektiv undersöka de grundläggande faktorerna till varför turism- och shoppingindustrin kan kopplas samman och skapa shoppingturism. En etnografisk studie utfördes genom en triangulering av kvantitativa och kvalitativa metoder för att belysa ämnet shoppingturism från konsumentens synvinkel. Den primära metoden utgjordes av två kvantitativa enkäter med shoppingturister samt observationer. För att få ett ytterligare djup gjordes kvalitativa intervjuer med branschfolk och Gekås besökare.Postmodernismen och dess innebörd har lett till att shopping och turism kan ses som en enhetlig näring. Tre begrepp binder dem samman: upplevelse, hedonism och utilitarism.

Studiens syfte var att beskriva hur socialsekreterare resonerar i valet av behandlingsmetod för heroinmissbrukare. För att skapa förståelse för detta belystes socialsekreterarnas antaganden om heroinmissbrukaren, socialsekreterarnas föreställningar om den vård de erbjuder samt vad de anser om substitutionsbehandling respektive drogfri behandling. Undersökningen utfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med sex socialsekreterare i en av Stockholms Stads stadsdelar. Följande teman identifierades och analyserades närmare (1) Vem är heroinmissbrukaren? (2) Hur resonerar socialsekreterarna kring olika behandlingsformer för heroinmissbrukare? (3) Hur resonerar socialsekreterarna kring valet av behandlingsform för heroinmissbrukare? Vetenskapsfilosofiskt positionerar sig uppsatsen inom hermeneutiken samt Postmodernismen och resultatet har analyserats ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Den här uppsatsen undersöker Py Sörmans roman Aloë utifrån begreppet derealisering. Derealisering, menar uppsatsförfattaren, utgör en medvetenhet om problem gällande representationen av realitet som är central för Postmodernismen. Denna medvetenhet aktualiserar frågeställningar gällande förhållandet mellan narrativitet och realitet, frågeställningar som är närvarande i den moderna och postmoderna romanen. Aloës ämne och narrativitet, argumenterar uppsatsen, belyser dessa frågeställningar. Uppsatsförfattaren strävar efter att bevisa detta genom att analysera romanen med hjälp av begrepp från narrativ teori.

Inom Postmodernismen är begrepp som flexibilitet och förändring aktuella och dagens arbetsmarkand kräver att organisationerna ska hantera denna ombytlighet. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vuxit. Syftet med vår studie var att få förståelse för uthyrd personals arbetssituation. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes på anställda i ett större bemanningsföretag. Resultatet visar att deltagarna står inför många men korta sociala relationer.

Inledning : Postmodernismen har existerat i cirka 30 år och varit på den sociologiska agendan i drygt 20 år. Den har fått utstå omfattande kritik, men har också lockat många. Ofta framstår den postmoderna teorin som irrationalistisk och enbart kritisk, men om man utför en närmare granskning finner man en systematisk teori med positiva ansatser. Denna sida lyfts dock sällan fram, men har under de senaste 10 åren fått allt större fotfäste inom samhällsvetenskaperna, ibland under beteckningen postmodern teori, men minst lika ofta har den kallats vid andra namn. Att finna rötterna till den postmoderna teorin och se hur denna systematiska teori växer fram är därför viktigt för att förstå den samtida utvecklingen inom sociologisk teori.Syfte: Syftet med uppsatsen är att försöka frilägga de gemensamma nämnarna i den postmoderna teorin och på så vis kunna betrakta den som en rörelse med enhetlig grund och positiva förtecken.

Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk ? en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen ? där man använder olika konstbegrepp, med andra ord där synen på konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrån samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om konstnären och dennes omvärld..

Den här studien bygger på analys av fyra litterära verk som utspelar sig i Malmö efter stadens industriella epok. Verken sätts i relation till produktionen av Kunskapsstaden, i syfte att ifrågasätta dels föreställningen om arbetarklassens försvinnande i det postindu- striella samhället och dels den variation och mångfald som Postmodernismen menar har ersatt de stora berättelserna. Utifrån litteratursociologisk speglingsteori undersöker jag hur en eventuell arbetar- klass skildras i Fredrik Ekelunds m/s Tiden och i Kristian Lundbergs Yarden, i vilket maktförhållande huvudpersonerna står gentemot den bild av staden som Malmö Stad marknadsför samt hur de hanterar det. Slutsatsen blir att arbetarklassen, enligt romaner- na, finns, men att den osynliggörs och splittras, dels av den dominerande berättelsen om staden och samtiden, och dels av ett system som bygger på motsättningen mellan arbete och kapital. Motståndet formuleras i båda romanerna i form av det egna språket och den egna berättelsen, som motbild mot det/den dominerande. I Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari och Jag är Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz undersöker jag hur annorlundahet produce- ras och reproduceras och diskuterar det i relation till idéer om kollektiv identitet. Jag vi- sar hur det annorlunda konstrueras i kontrast mot en föreställd svensk norm och hur ett föreställt vi på så vis skapas gentemot ett föreställt dem.