Den här uppsatsen behandlar en studie i hur man arrangerar för blåsinstrument inom Popmusik. Arbetet avser arrangemang till 3 låtar för blåsmusiker och kompmusiker samt inspelning av arrangemangen i studio. Arbetet har genomförts med musiker från Piteå musikhögskola samt genom intervjuer med svenska professionellt verksamma arrangörer.Arrangemangen och inspelningarna genomfördes på Musikhögskolan I Piteå under vintern 2013.Det jag har kommit fram till i detta arbete är att det viktigaste när man skriver blåsarrangemang är hur man komponerar arrangemangen. När man instrumenterar arrangemanget är det viktigt att ta hänsyn till vilken genre man arrangerar för samt vilken nivå musikerna som ska spela arrangemanget är på. Av dom inspelningstekniker som finns föredrar jag att hela blåssektionen spelar in tillsammans.

Den här uppsatsen undersöker alternativ till dyra inspelningar av trummor genom att visa hur man kan göra egna truminspelningar med bara en mikrofon, ett DAW och vanligaföremål som finns i hemmet. Undersökningen går in på ett djupare tänk kring hur man med olika lager kan forma sina egna trumljud med ett fåtal hjälpmedel för inspelning ochbearbetning. För att omsätta mitt tänkande kring olika lager i trumljud har jag tagit fram tretrumsound inom tre genre: Popsoul, house och indiepop. Resultatet säger att dessa trumsetvisar sig vara användbara i Popmusik från ett kreativt perspektiv, då Popmusik tillåter mer bredd i trumljuden. Uppsatsen kommer också fram till att det ekonomiska värdet i att göra egna trumljud sjunker något, då färdiga samplingar går snabbt och är billiga att använda..

Den här uppsatsen behandlar ett konstnärlig projekt i vilken upphovsmannen arrangerade ett antal låtar ur afroamerikansk tradition för symfoniorkester. Syftet var att undersöka arbetsprocessen vid överföring av denna typ av musik till detta specifika medium. Metoden som användes var skisser och intervjuer med professionellt verksamma arrangörer som underlag för att skapa och analysera det konstnärliga materialet. Arbetet resulterade i en konsert den 3:e mars på Nybrokajen 11 i Stockholm 2011. Nyckelord: arrangering, afroamerikansk tradition, symfoniorkester, arrangörer, Popmusik.

Sammanfattning Nikolai Zavgorodni (2008) Titel: Rock- och Popmusik i undervisningen. Syfte med denna studie är att undersöka vilken betydelse har musicerandet i elevernas musikaliska utveckling. Studien omfattar musikundervisningen i gymnasieskolan. Jag har använt mig av både kvantitativ och kvalitativ metoder i min studie. Den kvantitativa metoden var i form av enkätundersökningen och kvalitativa metoden i form av observationer men framförallt i form av definitioner, konceptioner och teoretiska konstruktioner. Resultatet visar att musicerandet har en stor betydelse för musikstuderande och rock- och Popmusik har en hög status i undervisningen.

Sammanfattning Zavgorodni, Nikolai (2008). Titel: Rock- och Popmusik i undervisningen. En studie om betydelsen av musicerande på gymnasiets estetiska program (Rock and pop music in music education. Investigating the importance of music creation in high school?s aesthetic program). Syfte med denna studie är att undersöka vilken betydelse musicerandet har i elevernas musikaliska utveckling.

Ytans glans is a writing project developed during my third study year of creative writing..

Jag undersöker hur den konstnärliga processen att arrangera inom Popmusik påverkas när man som arrangör använder sig av elektroniska instrument, programmerade för att återskapa akustiska klanger, istället för de akustiska instrumenten som återskapats. I detta arbete redogör jag för en process i vilken jag skapade elektroniska emuleringar av en trumpet, en tenorsaxofon och en akustisk gitarr. Som bilaga till arbetet finns en CD med två poplåtar där klangerna används i arrangemanget samt ett flertal ljudexempel med de individuella klangerna..

Detta projekt har handlat om att komponera elektronisk Popmusik med hjälp av digitalaverktyg. Jag ville undersöka hur användandet av digitala verktyg påverkar enskompositionsprocess. Målet var att skriva två låtar innehållande både text och musik.Metoden jag använt är att jag först improviserat fram melodifragment som jag sedan spelat ini inspelningsprogrammet Logic Pro. I programmet har jag sedan spelat in flera spår för attbygga upp harmonier och rytmik kring melodierna. Arbetet har resulterat i en färdig låt sominnehåller både text och musik och en låt som endast innehåller musik..

Syftet med min uppsats var att studera om bakgrundsmusik kunde påverka elevernas sinnesstämning och koncentration i klassrummet. Undersökningen genomfördes i årskurs 7 i en skola i Kiruna kommun och omfattade 53 elever. Undersökningen sträckte sig över veckorna 41 ? 47, 2003 och genomfördes via enkäter i utvecklingsarbetet ?Processkrivning?. Som bakgrundsmusik användes de två genrerna: populär- och klassisk musik.

De flesta av oss har säkert erfarenhet av hur digitala verktyg kan vara en hjälp på många områden i vardagen. Det går att fastslå att fler och fler funktioner och tjänster i vårt samhälle digitaliseras på olika sätt och i många yrkesgrupper verkar digitala hjälpmedel vara ett självklart inslag. Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vilken syn musik- och instrumentallärare har på användningen av digitala verktyg i undervisningen. För att uppnå detta syfte har jag ställt ett antal frågor till några musiklärare i olika läromiljöer.Resultat visar bland annat att användandet av digitala hjälpmedel styrs till viss del av musikalisk genre, det vill säga om en lärare arbetar med klassisk musik eller med rock- och Popmusik. Tydligt i resultatet är också att musiklärarna vill öka både sin kunskap och sitt användande av digitala verktyg.En av mina viktigaste slutsatser är att de lärare som på ett personligt plan använder digitala verktyg utanför skolan också använder dem i sin undervisning..

Syftet med studien är att studera populärmusikens påverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan främja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger på gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades på två grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i årskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen är att eleverna var mycket medvetna om vad som är populärt och inte populärt.

Abstrakt: Det finns professionella kulturarbetare, det finns de som har kulturutövande som hobby och de finns de som befinner sig mitt emellan. Den här uppsatsen undersöker hur det är att vid sidan av sitt inkomstbringande yrke syssla med ett avancerat kulturutövande som innehåller målbilder, karriär och vars resultat når en publik.Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex breakdansare och två musiker. Breakdansarna är undersökningens fokus. Genom att även intervjua musiker blir breakdancekulturens egenheter tydligare.För att förstå breakdancekulturens specifika sätt att fungera och dess förhållande till andra delar av samhället har jag använt Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet. För att få verktyg till en analys av kulturutövandets betydelse för självidentiteten har jag använt Anthony Giddens identitetsteori.Jag fann fem värderingar som strukturerar breakdancefältet: betydelsen av att vara ?självgjord?, breakdance som en fri dans från gatan, att synas, att ha originell stil som ändå är rätt stil samt självförverkligande genom stolthet.