Denna rapport handlar om synen på den enskilde polismannens egenskaper och de arbetsuppgifter Polisen bör prioritera. Genom intervjuer med olika samhällsgrupper som poliser, före detta kriminella, ungdomar och politiker kan man se att önskemålen om vilka egenskaper den enskilda polismannen bör ha varierar. Man tycker att Polisen bör vara positiv, kamratlig, kompetent, orädd mm. När det gäller arbetsuppgifter anser ovannämnda grupper bl.a. att Polisen bör arbeta med ungdomskriminalitet, familjevåld, narkotikabrottslighet och förebyggande verksamhet.

Hur kan Polisen använda media för att förebygga brott? Vad får man, som polis, säga till media? Vill media användas som en länk mellan allmänheten och Polisen? Polisen kommer allt längre ifrån allmänheten och som en naturlig följd får allmänheten mindre information om Polisen och dess arbete. Kan vi använda medierna för att motverka bristen på information till allmänheten? Som poliser kommer vi att ha mycket kontakt med olika medier och vid olika tillfällen. Den utbildning vi får på skolan om ämnet är, enligt mig, otillräcklig och det finns även lite information om hur vi ska förhålla oss till media.

Polisen träffar på mycket ungdomar i det dagliga arbetet. Vi har genom intervjuer undersökt hur Polisen i Gävle och Borlänge arbetar med ungdomar. Vi har även tittat på genom enkäter vad ungdomar i två niondeklasser tycker om Polisen. Lagstiftning som kan vara aktuell i ämnet berörs. Vår tanke med detta arbete var att försöka komma fram till några bra enkla arbetsmetoder Polisen kan arbeta efter.

Studien är gjord efter samtal med och efterfrågan från Lunds polis. Denna studie syftar till att undersöka vilken syn ungdomarna i Lund har på Polisen och dess arbete. Undersökningens syfte är att få kunskap om ungdomars syn på Polisen, mäta ungdomarnas förtroende för Polisen samt se om könet har någon betydelse för respondenternas åsikter. Studien syfte är också att ta reda på om ungdomars möte med Polisen ger en annan syn. Resultatet på undersökningen är att respondenterna är positiva eller inte har någon åsikt om Polisen i Lund.

Sekretessbelagd.

Syftet med denna studie är att undersöka i ett specifikt område, barnens relation till Polisen. Området, som är en förort i en större stad i Sverige, har låg socioekonomisk status och har en stor spridning av olika etniciteter. Syftet är också att undersöka hur förskolan kan förbättra den negativa bild som finns av Polisen. Detta görs med hjälp av ett anknytningsperspektiv samt relationellt perspektiv. Genom observationer och intervjuer skapas en bild av vad barnen har för relation till Polisen. Studien är en kvalitativ undersökning beståendes av gruppintervjuer med barn. Resultat av studien visar att barnen i området har en negativ bild av Polisen.

Rätten att demonstrera i Sverige är grundlagsskyddad. Det är Polisen uppgift att skydda både tillståndsgivna och icke tillståndsgivna demonstrationer utan att göra avkall på säkerheten och ordningen. Till sin hjälp har Polisen ett antal verktyg i form av lagstöd i bl.a. Polislagen och Ordningslagen. Justitieombudsmannen (JO) är den som övervakar Polisens arbete och har möjlighet att kritisera Polisen för ingripanden som inte haft stöd i lag eller som annars har varit felaktiga.

Syftet med denna undersökning har varit att genom att analysera och följa rapporteringen om händelserna i stockholmsförorten Husby 2013 undersöka hur medierna gestaltar Polisen och vilket utrymme Polisen får i nyhetsrapporteringen. Undersökningen är en fallstudie där materialet består av artiklar från Svenska Dagböadet, Dagens Nyheter och Expressen. Studien är uppdelad i två delar där artiklarna har analyserats både kvalitativt och kvantitativt. Resultaten från den kvantitativa delen har använts för att pröva teorierna kring elitkällor och primary definers och jämförs med tidigare forskningsresultat. Det finns två väldigt olika bilder av Polisen. Dels är det den våldsamma närmast militärliknande Polisen, dels är det den synliga, folkliga och trygghetsskapande Polisen.

Studien handlar om hur missbrukare och anhöriga ser på bemötandet från Polisen. Den ger även en bild av hur Polisen ser på sitt bemötande med ovannämnda. I rapporten beskrivs hur en familj med alkohol problematik kan fungera, samt vilka faktorer som kan underlätta för en sådan familj när de kommer i kontakt med Polisen. Enkäter har lämnats till både missbrukare, anhöriga och poliser, för att få information om dera erfarenheter. De har fått beskriva tankar och känslor kring sitt missbruk, sin anhörigsituation och sitt arbete.

Syftet med denna rapport var att ta reda på vad ungdomar i Umeå har för uppfattning om Polisen och hur ungdomar påverkar varandra. Teorikapitlet handlar om emotioner, föreställningar och attityder samt vad dessa grundrar sig på och fyller för funktioner hos individen.En enkätundersökning gjordes på Östra gymnasiet i Umeå och sammanlagt 50 elever mellan 16-19 år besvarade den. Figurer och medelvärden har gjorts för att få en klar bild av resultatet. Resultatet visade att det finns ungdomar som har fått en försämrad bild och uppfattning av Polisen i Umeå. Utöver den grupp som svarade att deras uppfattning försämrats fanns en ungefär lika stor grupp som svarade det motsatta.

På Facebook når Polisen många människor och kan ge sin bild av olika händelser och av sig själva. Jag har studerat två poliskontors  ? Täbys och Sollentunas ? närvaro på Facebook under en tvåmånaders period, och utifrån deras inlägg kartlagt vilken typ av händelser som de väljer att berätta om. Därutöver har jag också gjort en retorikanalys för att utifrån den diskutera vilken bild som Polisen ger av sig själv på Facebook. Eftersom Polisen själv anser att deras trovärdighet är av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig på hur Polisens ethos framträder i inläggen.Resultatet skiljer sig delvis åt mellan de två kontoren.

Syftet med denna rapport är undersöka synen på Polisen i Sundsvall bland de som en gång varit aktivt kriminella i staden samt visa på synpunkter på hur det polisiära arbetet kan förbättras vid bemötande av kriminella och missbrukare. Arbetet skall även visa på eventuella samarbeten mellan K.R.I.S, Polisen och kriminalvården i Sundsvall inför frigivning av intagna på kriminalvårdsanstalt. Ett viktigt steg för att bryta den kriminella livsstilen är att en person ,som skall bli frigiven från fängelse, blir mött av K.R.I.S. vid detta tillfälle. Detta sker inte förrän personen i fråga är beredd på att satsa på ett hederligt liv samt beslutar om ett medlemskap i K.R.I.S.

Studien undersöker hur Polisen som institution kan synas och gestaltas inom journalistiken. Syftet var att studera hur Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sydsvenskan väljer att gestalta och inrama ett enstaka fall där Polisen är inblandad, i detta fall Reva-projektet, där Polisen är en mycket stor aktör.Tidningarnas rapportering, under tidsperioden 1 januari till 31 mars 2013, har studerats utifrån 114 artiklar kvantitativt och har även kvalitativt tittats närmare på, utifrån aspekter viktiga för studiens syfte. Artiklarna har analyserats och tolkats utifrån faktorer väsentliga för framing theory eller med svensk benämning gestaltningsteori.En klar inramning som tidningarna väljer att göra kring Polisen är deras "jakt" på människor. Detta ligger som en röd tråd i alla tidningar.  Aftonbladet och Dagens Nyheter har mer sensationsrubriker, medan Sydsvenskan fokuserar mer på debatten kring Reva-projektet som helhet. Gemensamt ramar tidningarna in Polisen som ägare av Reva-projektet.

Rapportens syfte är att undersöka vilka skyldigheter Polisen har att informera brottsoffer utifrån aktuell lagstiftning. Polisens lagstadgade informationsskyldighet gentemot brottsoffer regleras främst i regeringsformen, polislagen (1984:347), polisförordningen (1984:730) samt förundersökningskungörelsen (1947:948). Även undersöka hur Polisen dokumenterar sin informationsskyldighet i Rationell Anmälans Rutin (RAR) samt beskriva det brottsofferstöd som Polisen i Malmö har att erbjuda. Av rapporten framgår bl a att det är viktigt att Polisen noggrant dokumenterar i RAR sin information till brottsoffer och har kunskap om vilka lokala hjälpinstanser som finns tillgängliga för brottsoffer. Detta för att de utsatta brottsoffren ska få den hjälp och det stöd som de är i behov av samt att underlätta för de handläggare vid polismyndigheterna som arbetar med brottsofferfrågor..

Frågan om hur ungdomar i Umeå vill bli bemötta av Polisen samt vad de har för erfarenheter av densamme gjorde att författarna valde att skriva om detta ämne. Syftet var att införskaffa kunskap om hur samarbetet fungerar i dagsläget. Dels av egenintresse, men också för Polisen, ungdomar och övriga intressenters skull. Vi valde att arbeta med en 9:e klass i vardera Haga- Ersäng- samt Minervaskolan .Där gjorde vi en enkätstudie samt djupintervjuer med två ungdomar från varje klass. En ordningspolis från Umeå samt rektor på Ersängskolan intervjuades.