I denna uppsats belyses Polisen i Uppsala län ur ett varumärkesbyggande perspektiv med syfte att undersöka om teorier avsedda för företag i konkurrenssituation även kan appliceras på en offentlig myndighet. En kartläggning av Polisen Uppsalas arbete med personifiering av sitt varumärke i sociala media görs genom intervjuer, innehållsanalys och sekundärdata. Insamlad data avseende hur deras varumärkesbyggande stämmer överens med teorier om corporate brand, corporate brand personality och corporate brand personality traits avser besvara uppsatsens syfte. Resultatet visar att en stark koppling mellan Polisen Uppsalas varumärkesbyggande och uppsatsens teoretiska ramverk finns. I undersökningen framkommer att arbetet med personifiering är grundligt utformat genom Polisens värdegrund.

Att bli utsatt för brott innebär ofta starka känslomässiga reaktioner och sättet som brottsoffer hanterar situationen beror till stor del på upplevelser som de har strax efter det inträffade brottet. Eftersom Polisen i regel är de första att möta personer som utsatts för brott så har Polisen en unik möjlighet att hjälpa brottsoffren att hantera det akuta traumat och undvika att de drabbas av sekundär viktmisering. Forskning har visat att brottsoffer, även de som utsatts för våldsbrott, generellt är nöjda med Polisens hjälp och upplever kontakten med Polisen som positiv. Denna uppsats syfte var att undersöka hur personer som utsatts för våldsbrott upplevde kontakten med Polisen i samband med anmälan av brottet och vid utredningen av brottet. En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer.

I och med att samhällsklimatet hårdnar och våldsanvändningen i samhället ökar, ökar även våld och hot mot poliser i tjänst. Detta leder till att poliser tvingas att använda nödvärnsvåld allt oftare. Polisen har en unik rätt att använda våld för att lösa sina uppgifter. All våldsanvändning av Polisen måste ske i enlighet med behovs och proportionalitetsprincipen och i en kommentar till polislagen används uttrycket ?utomordentlig restriktivitet? när det gäller bruk av skjutvapen.

Dagens polisutbildningsförordning är från 1998. Den 16:e april 2008 presenterade polisutbildningsutredningen sina förslag för en förändrad polisutbildning för Justitieminister Beatrice Ask. Hur har kraven sett ut inför arbetet med att förändra dagens polisutbildning och hur har tankegångarna gått på landets polismyndigheter? Resultaten jag fått fram visar att den framtida Polisen kommer att se någorlunda annorlunda ut än vad dagens nyexaminerande polisstudenter gör. Mina resultat visar också att den volymökning som skett i och med Alliansens vallöfte av ökat antal poliser, har lett till organisatoriska och ekonomiska förändringar inom Polisen..

Vi har i vårt arbete försökt belysa hur ungdomarna i Umeå uppfattar Polisen. Vi har även försökt få en inblick i hur ordningsavdelningen vid Polisen i Umeå i dagsläget arbetar för att skapa god kontakt med ungdomar. I det här arbetet har vi även tittat på olika teorier om varför vissa begår brott och vilka orsaker som kan ligga till grund för detta. Anledningen till att vissa begår brott kan b l a bero på brister i de sociala banden till det konventionella samhället. Genom att Polisen tillsammans med andra aktörer kommer närmare ungdomarna kan de lättare påverka ungdomarna.

Brottsoffrens situation har uppmärksammats mer och mer under de senaste decennierna, vilket för Polisens del betyder ökade skyldigheter. En av dessa skyldigheter är ett direktiv från Rikspolisstyrelsen som ålägger Polisen att inom två veckor från anmälningstillfället ta en förnyad kontakt med brottsoffer utsatta för våldsbrott eller integritetskränkande tillgreppsbrott. Syftet med arbetet är att undersöka direktivet, klargöra hur det efterlevs i verkligheten och belysa dess betydelse för brottsoffren. Som underlag användes litteratur inom brottsofferområdet, en brottsofferundersökning, en medarbetarundersökning inom Polisen och även intervjuer med personal vid tre polismyndigheter. Jag har funnit att Polisen själv anser sig ha bristande kunskaper om sina informationsskyldigheter och endast 17 % ansåg att det fanns en väl fungerande rutin för hur RPS-direktivet skulle följas.

I tidningar kan vi läsa nästan dagligen att antalet sjukskrivningar har blivit ett allvarligt problem i samhället. Sjukfrånvaron inom poliskåren har också ökat markant de senaste åren. Inom Polisen har det tills idag inte funnits några direkta förslag för hur man ska lösa detta problem, motivera till fysisk aktivitet. Polisen behöver finna alternativa medel för att minska sjukfrånvaron. Rikspolisstyrelsen skrev i oktober 2004 en överenskommelse med Svenska polisidrottsförbundet som innebär att förbundet aktivt skall medverka i satsningar för ökad motion i Polisen och dessutom ge stöd vid genomförande av de konditionstest för anställda i Polisen.

Denna uppsats undersöker attityder och fördomar gentemot människor med annat etniskt ursprung än svenskt och även gentemot den svenska Polisen. Huvudfrågan gällde om det fanns någon skillnad mellan polisaspiranters och studenters uppfattning om skuldfrågan ? som den bestäms av Polisen - vid rån begångna av personer med skilda etniska ursprung. Tre grupper (n = 108) -polisaspiranter, studenter och yrkesverksamma poliser deltog i studien som genomfördes genom en enkätundersökning. Studien visade att det ej finns några större skillnader i attityd och fördomar grupperna emellan och att dessa attityder och fördomar ej heller är speciellt framträdande..

Denna rapport undersöker vad som gjorts för att höja allmänhetens förtroende för Polisens interutredningar. Vi anser att bristen av objektivitet i den mediala bevakningen av Polisen påverkar allmänhetens förtroende för Polisens internutredningar. För att få en bredare bild av utvecklingen inom internutredningarna har vi studerat tidigare utredningar. Vad vi mer tittade på vid studierna av dessa utredningar var om de påbörjats pga. intern kritik eller om det var för allmänhetens förtroende för utredningar mot poliser.

På Facebook når Polisen många människor och kan ge sin bild av olika händelser och av sig själva. Jag har studerat två poliskontors  ? Täbys och Sollentunas ? närvaro på Facebook under en tvåmånaders period, och utifrån deras inlägg kartlagt vilken typ av händelser som de väljer att berätta om. Därutöver har jag också gjort en retorikanalys för att utifrån den diskutera vilken bild som Polisen ger av sig själv på Facebook. Eftersom Polisen själv anser att deras trovärdighet är av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig på hur Polisens ethos framträder i inläggen.Resultatet skiljer sig delvis åt mellan de två kontoren.

Detta arbete är inriktat på hur man inom Polisen skulle kunna förebygga och lösa vissa akutsjukvårdssituationer på ett bättre sätt med hjälp av syrgas och defibrillator. Det har redan beaktats av både räddningstjänst och polis i olika län. Räddningstjänsten i Umeå har många års erfarenhet av syrgasbehandling, och detta arbete har lett till att bl.a. samarbetet mellan räddningstjänsten och ambulanssjukvården har blivit mycket bättre. Dessutom finns möjligheten att räddningstjänsten i glesbygden förebygger skador under den tiden det tar för ambulansen att komma fram.

På Facebook når Polisen många människor och kan ge sin bild av olika händelser och av sig själva. Jag har studerat två poliskontors  ? Täbys och Sollentunas ? närvaro på Facebook under en tvåmånaders period, och utifrån deras inlägg kartlagt vilken typ av händelser som de väljer att berätta om. Därutöver har jag också gjort en retorikanalys för att utifrån den diskutera vilken bild som Polisen ger av sig själv på Facebook. Eftersom Polisen själv anser att deras trovärdighet är av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig på hur Polisens ethos framträder i inläggen.Resultatet skiljer sig delvis åt mellan de två kontoren.

Svensk forskning om ungdomars attityder till Polisen är mycket begränsad. Detta examensarbete syftar därför till att studera vilka attityder till Polisen som förekommer hos pojkar i Stockholmsförorten Rinkeby, hur dessa kan förstås och förbättras om dessa är negativa. Studien är baserad på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med pojkar i åldrarna 15-16 år. Följande frågeställningar har besvarats:- Vilka attityder förekommer mot Polisen bland pojkar i åldrarna 15-16 år i Rinkeby?- Hur kan dessa attityder förstås?- Hur skulle attityderna till Polisen kunna förbättras om dessa är negativa?Grounded theory har använts som analysmetod och två teoretiska perspektiv har kunnat utskiljas ur empirin, vilka sedan använts för att tolka och förklara attityderna.

Denna studie undersöker hur polisvåld och polisvåld i media tolkas av Polisen själv. Studien genomfördes med metodvalet grundad teori, för att säkerhetsställa att fakta talar och att inte undersökarens åsikter påverkar utgången. Våldets tolkning blev kärnkategorin med åtta underkategorier. Data påvisade ett flertal problem gällande hur våldet tolkas och Polisens problematik kring detta. Media har ett stort inflytande på Polisen vilket påverkar hur allmänheten skapar sin bild av dem.

En granskning av Polisen i Göteborg. De första minuterna efter att Polisen får in ett larm är av avgörande betydelse. För möjligheten att lösa brott, för möjligheten att rädda liv. Trots det bemannar GöteborgsPolisen för dåligt de tider när flest brott begås. Det innebär att brottsoffer får vänta extra länge, framför allt på kvällstid..