Om en Pojke - en Pojke med Downs syndrom och kommunikationssvårigheters vardag Uppsatsen handlar om hur den Pojke som jag har valt att studera kommunicerar med sin omgivning när hans kommunikationssätt skiljer sig från det normala. Jag tar upp omgivningens inverkan och påverkan på kommunikationen och på livet i stort när förutsättningarna inte är samma som för övriga i gruppen. Pojken jag har studerat har Down syndrom och kraftig hörselnedsättning, han använder sig av teckenkommunikation och pictogrambilder för att kommunicera med sin omgivning. Jag har observerat Pojken och intervjuat viktiga personer i hans närhet för att förstå hans livssituation. Det samhälle vi lever i idag påverkar oss liksom hur tidigare samhällen har varit konstruerade.

Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur en grupp barn och föräldrar från en utvald förskola uppfattar och resonerar kring samt reagerar på begreppen flicka, Pojke och hen. Samtal med barnen kring innehållet i en könsneutral barnbok vid högläsning har även varit en del av denna studie. Våra frågeställningar är: Vilka är dessa barns uppfattningar om begreppen flicka och Pojke? Hur tolkar dessa barn innehållet i en könsneutral barnbok? Hur uttrycker sig föräldrar från denna förskola kring begreppen flicka, Pojke och hen? Studien har varit av intresse då begrepp som könsmönster och det könsneutrala är något som påverkar förskolans verksamhet enligt förskolans läroplan. Vår empiri har utgjorts av samtal med barn kring innehållet i en könsneutral barnbok och deras uppfattning om begreppen flicka och Pojke.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på barnens tolkningar och uppfattningar av den könsneutrala boken Kivi och monsterhund. Vår undersökning grundade sig i boken Kivi och monsterhunden som är den första Svenska könsneutrala barnboken som utkom januari 2012.Med hjälp utav kvalitativa intervjuer ville vi se hur barnen tolkade karaktären utifrån ett genusperspektiv. Vår teoretiska bakgrund ligger i det sociokulturella perspektivet sett utifrån ett genusperspektiv.Resultatet visar att barnens sätt att tänka var realistiskt, och kopplas till tidigare erfarenheter. Majoriteten av undersökningsgruppen ansåg genom bara att höra sagan att huvudkaraktären var en Pojke. Det framgick aldrig varför barnen tolkade sagan som de gjorde.När de intervjuade väl fick se den diskuterade litteraturen stod de fortfarande fast vid att karaktären var en Pojke, medan de som svarat på annat vis ändrade de sig till Pojke..

Syftet med arbetet var att undersöka hur jag, genom byxrollen, kan gestalta en Pojke/man på scen med särskild tonvikt på trovärdighet. Frågeställningar jag utgick ifrån var: ?Hur kan jag använda kroppsspråk och gestik för att gestalta en Pojke/man??, ?Med vilka medel kan jag gestalta en Pojke/man i relation till en annan kvinna?? samt ?Hur kan jag använda rösten för att gestalta en Pojke/man??.Som konstnärlig del valde jag att göra en föreställning om olika typer av män och kvinnor, tillsammans med en av mina kvinnliga sångkollegor vid Musikhögskolan i Piteå. I föreställningen spelade jag rollen som Man och hon rollen som Kvinna. Inför föreställningen arbetade vi med min konstnärliga handledare med olika typer av improvisationsövningar samt iakttagande och härmande av män respektive kvinnor.

Syftet med arbetet var att undersöka hur jag, genom byxrollen, kan gestalta en Pojke/man på scen med särskild tonvikt på trovärdighet. Frågeställningar jag utgick ifrån var: ?Hur kan jag använda kroppsspråk och gestik för att gestalta en Pojke/man??, ?Med vilka medel kan jag gestalta en Pojke/man i relation till en annan kvinna?? samt ?Hur kan jag använda rösten för att gestalta en Pojke/man??.Som konstnärlig del valde jag att göra en föreställning om olika typer av män och kvinnor, tillsammans med en av mina kvinnliga sångkollegor vid Musikhögskolan i Piteå. I föreställningen spelade jag rollen som Man och hon rollen som Kvinna. Inför föreställningen arbetade vi med min konstnärliga handledare med olika typer av improvisationsövningar samt iakttagande och härmande av män respektive kvinnor.

Denna studie ville undersöka om en viss bild i det perceptgenetiska testet DMTm (Defense Mechanism Technique modified) kan vara på väg att bli omodern. Flickan i bild K1 (som visas för kvinnor) skulle idag kunna misstas för en Pojke. En design med två beroende grupper på 30 män i varje användes. En grupp såg M1-bilden med en Pojke och den andra såg K1-bilden med en flicka. Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i gruppernas förmåga att korrekt kunna identifiera barnets kön.

Vi har genomfört en studie på en specifik förskoleavdelning där vi undersökte hur pedagogerna på avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. Vårt syfte med studien var att se om pedagogernas arbete bygger på särskilda genusnormer och genusvärderingar, och hur dessa i så fall kommer till uttryck. Genom utförda observationer och intervjuer som förstärkts med visuellt material i form av fotografier har vi försökt ge konkreta exempel på hur föreställningar om begreppen ?flicka? och ?Pojke? konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger och barn. Vår studie visar att pedagogerna är både medvetet och omedvetet aktiva i formandet av könsrelaterade normer, traditioner och värderingar.

Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för barn med DAMP/ADHD och allmänt belysa deras problematik. Idag räknar man med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP/ADHD i våra skolor. För att hjälpa barnen krävs det kunskap om deras handikapp. I mitt arbete har jag kommit fram till att barn med DAMP/ADHD uppvisar olika svårigheter vilka varierar hos de olika barnen. Därför måste skolgången anpassas till just den individen.

Föreliggande studie behandlar ämnet barnröst ur ett könsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka om det vid lyssnarbedömningar av ljudinspelade standardiserade fraser är möjligt att identifiera könstillhörighet hos barn i åldrarna 3;0-4:0 år. Fyra logopeder med lång erfarenhet inom röstlogopedi skattade rösterna beträffande kvalitet. En perceptuell lyssnarbedömning genomfördes med logopedstudenter vilka identifierade könstillhörighet korrekt i 55% av röstinspelningarna. Fördelat på kön var identifieringen av pojkarna något säkrare (60%) jämfört med flickorna (57%).

SammanfattningI detta examensarbete studeras barns genuskonstruktioner på ett frukostprogram i Bagamoyo, Tanzania. Syftet är att förstå hur barnen konstruerar genus. Genom att utforska vilka aktiviteter och platser som är genusifierade respektive könsneutrala samt hur barnen tänker om att vara flicka eller Pojke nås ny kunskap om genus. Teoretiska utgångspunkter är genusteori och genusantropologi. Centrala begrepp är genusifiering, socialisation och plats.

I denna uppsats undersöks dislokationer hos en Pojke på drygt tre år. Dislokationer omfattar konstruktioner som: I morgon, då kan hon nog vara med, din syster, vilket är ett exempel som innehåller både en initial och en final dislokation. Sådana konstruktioner har inte undersökts i svenska barns språk tidigare.Undersökningen är en fallstudie. Materialet består av nio timmar videoinspelningar av samtal inom familjen under gemensamma aktiviteter, i första hand leksituationer. Materialet har analyserats och excerperats med avseende på sekvenser som innehåller dislokationer, initiala och finala, samt tveksamma fall av båda.

Syfte: Syftet med vår undersökning är att studera hur man konstruerar kön på ett barnhem i Moshi, Tanzania utifrån att titta på aktiviteter och platser. Vi vill titta på hur barnen och personalen talar om och gestaltar kön på barnhemmet. Frågeställningar: 1. Finns det könade, respektive könsneutrala aktiviteter för barnen på barnhemmet och hur ser i så fall dessa ut (det vill säga hur gestaltas kön i relation till aktiviteter)?2. Finns det platser som är könade respektive könsneutrala för barnen på barnhemmet och hur ser i så fall dessa ut (det vill säga hur gestaltas kön i relation till platser)?3. Hur talar barnen om och hur iscensätter de kön, samt hur talar personalen på barnhemmet kring barnens sätt att vara flicka respektive Pojke? Metod: Materialet till denna kvalitativa studie har inhämtats med hjälp av strukturerade intervjuer och direktobservationer för att skapa en bild av hur man på detta specifika barnhem gör kön. Vi har en socialkonstruktionistiskt utgångspunkt där vi ser på kön som en social konstruktion.

Genus är ett begrepp som beskriver hur det socialt och kulturellt är att vara kvinna eller man. Inom litteraturvetenskapen växer intresset för genusinriktade studier där man tittar på hur genus konstrueras i litteraturen. Den här studien undersöker hur genus förmedlas till barn genom en bilderbok. En bilderbok idag är något som är självklart för många men samtidigt oklart. Bilderboken har sin plats på biblioteket och i bokhandeln men det finns inte alla gånger en klar definition av vad bilderböcker är.

This research is about different perspectives, offered by three mother tongue teachers, one principal and also featuring a representative from Skolverket, on the subject: teacher legitimation for mother tongue teachers, mother tongue teachers opportunity for competence education and the future of mother tongue education in Sweden.The theoretical framework is mother tongue language, globalization, the post-colonial theory, power and social inequality. A qualitative approach was used including five interviews taken place in Stockholm, the results does not however represent the whole country nor the community of Stockholm itself.The result shows that mother tongue teachers thinks the teacher legitimation does not mean anything regarding their already low-status. Even principal and representative from Skolverket express their concern towards the 'non-demand' for mother tongue teachers to get their legitimation and they feel there is a lack of ambition from decisonmakers to include the mother tongue teachers.As per today there is no higher education for mother tongue teachers leading towards an exam. Mother tongue teachers are worried about their future although principal and representant takes a bright outlook. .

Det är varje barns rätt att i varje stund bjudas möjlighet att vara ? och bli ? sitt bästa jag under sin vistelse på förskolan. En övertygelse om att vi blir i det sammanhang vi befinner oss beroende på aspekter som tid, miljö och material präglar förskolan jag besökt och den avdelning på vilken min studie är gjord. Den Pojke jag studerat bjuds initialt på flertalet tillfällen att blomstra och finna meningsfullhet i tillvaron utifrån sina erfarenheter och intressen men framstår vid upprepade tillfällen udda och passar inte alls in i verksamheten. Efter reflektion i personalgruppen angående syften, hur aktiviteter planeras in och genomförs samt vari barnens egna önskemål består görs en betydande omstrukturering och omprioritering av verksamheten.