Tekniska yrken har av tradition valts av män. Även tekniska intressen som exempelvis bilar och motorer förknippas med män. Syftet med denna studie var att undersöka 11-åringars uppfattning och inställning till teknik och ifall denna skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. 40 elever i 19 grupper om två och två (två grupper om tre) genomförde en könsneutral teknikuppgift. Uppgiften var att utveckla den optimala chipsförpackningen i form och funktion.

Genusdebatten är i allra högsta grad aktuellt i vårt samhälle. Jämställdhet är ett modeord och något de flesta vill skriva under på. Som lärare är man en viktig del av jämställdhetsarbetet då inflytandet på de barn man undervisar är stort. Syftet med mitt arbete är att undersöka barns tanker om genus..

I denna uppsats studeras hur en 15-årig Pojke med dyskinetisk Cerebral Pares och dysartri använder ett kommunikationshjälpmedel med förformulerade fraser i samband med tre besök i butik. Bakgrunden till studien utgörs av ett interventionsprojekt vars syfte var att låta Pojken öva på användandet av sitt hjälpmedel samt använda det i olika servicesituationer, dvs. att handla, gå på café eller motsvarande. Pojkens kommunikationshjälpmedel är en pratapparat i form av en bärbar dator med mjukvaran The Grid installerad vilken bland annat innehåller en ordprediktionsfunktion, en funktion att formulera fraser i förväg, samt en talsyntes. Uppsatsens material består av interventionsprojektets inledande och avslutande inspelningar i butik.

Examensarbetets titel är Man får leka med en docka [?] fast man är en Pojke ? Genus och fysisk miljö i förskolan. Författare: Theresa Olin Georgsson och Johanna Rask. Undersökningen till detta arbete gjordes på två förskolor, där vi intervjuade pedagogerna och observerade barnens ?fria? lek. Syftet var att undersöka den fysiska miljön ur ett genusperspektiv.

I dagens samhälle finns det tydliga bilder av hur män och kvinnor ska vara. Dessa bilder förmedlas till barn genom bland annat medier och andra förebilder i barns omgivning. Då barn i femårsåldern är mitt i skapandet av sin uppfattning om sig själv och sin omgivning spelar pedagoger en viktig roll i deras skapandeprocess. Detta examensarbete handlar om hur barn och pedagoger på en förskola resonerar kring genus. Syftet med denna undersökning har varit att med hjälp av ord och bild få fram barns och pedagogers tankar och uppfattningar om genus.

Examensarbetet inriktar sig på de elever som har svårt att koncentrera sig under lektionen och på så vis brister i sin koncentration. Arbetet omfattar inte de elever som har en diagnos, som t ex Damp och ADHD. Syftet är att undersöka hur man som pedagog ska bemöta elever med koncentrationssvårigheter på bästa sätt, försöka förstå elevernas handlande, se eventuella skillnader mellan Pojke/flicka och klarlägga orsaker till dessa svårigheter. Huvudfrågan är:Hur gör pedagogen för att förstå och bemöta elever med koncentrationssvårigheter på ett bra sätt?.

Syftet med denna studie är att undersöka om samtal kring skönlitteratur bidrar till förskolebarns lärande samt hur pedagoger i förskolan arbetar för att inkludera samtal i ett skönlitterärt temaarbete. I studien har uppstarten av ett skönlitterärt temaarbete med fokus på samtal har under ett flertal tillfällen observerats på en förskoleavdelning, där det endast går femåringar. I observationerna har det bland annat fokuserats på en Pojke som under observationernas gång tydligt visar att ett lärande kan ske utifrån samtal kring skönlitteratur..

Det vilar ett stort ansvar på förskolan som verksamhet vad gäller att motverka traditionella könsmönster. Att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter samt att förskolan inte ska begränsa utifrån stereotypa könsroller beskrivs i läroplanen för förskolan, Lpfö 98/2010. Studien är intressant att ta del av då den belyser intentioner och handlingar i tambursituationen som är en del i förskolans verksamhet. Syftet med studien var att undersöka förskollärares intentioner och agerande i bemötandet av pojkar och flickor i tambursituationen ur ett genusperspektiv. Till vår hjälp hade vi frågeställningarna Vilka intentioner har förskollärare avseende samspel med flickor respektive pojkar i tambursituationen? Vilka praktiska handlingar när det gäller hjälp kan urskiljas i samspelet med pojkar respektive flickor?Studien är kvalitativ.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vad det är som gör att vissa elever inte deltar i undervisningen. Även att få en tydligare bild av hur elever själva uppfattar ämnet idrott och hälsa.1. Hur kan idrott och hälsa som ämne bidra till välbefinnande för elever i skolan?2. Blir barn och ungdomar stimulerade av spontanidrott och vardagsmotion i undervisningen?MetodDenna studie har genomförts kvalitativt med intervjuer på elever i årskurs 8 på en förortsskola i Stockholmsområdet, 4 stycken elever i årskurs 8 har intervjuats, som valdes ut i samråd med min VFU handledare som passade in på min beskrivning, två stycken flickor och två stycken pojkar valdes.

Vi har ett samhälle och en skola som genomsyras av en strävan efter jämställdhet mellan könen. Trots styrdokumentens betoning på flickors och pojkars lika förutsättningar, tycker jag mig ha sett allt för lite av genusperspektivet i den dagliga pedagogiska verksamheten under min verksamhetsförlagda tid. I arbetet under de tidiga skolåren är mycket fokus på läsning och läskunnighet. Men vad är det då eleverna läser och vad speglar texterna utifrån vår strävan? Uppsatsen behandlar hur könsroller gestaltas i barnlitteratur.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om man med hjälp av självstärkande övningar och ett uppmuntrande förhållningssätt kan öka barns självkänsla. Jag genomförde min undersökning i en 1-2:a, bestående av 28 barn. Av dessa valde jag ut två försökspersoner, en flicka, 7 år, och en Pojke 8, år. Jag har använt mig av enkäter och observationer som undersökningsmetoder. Vid genomförandet av övningar, samt under övrig tid, har jag observerat mina försökspersoner för att se om någon utveckling skett.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om det med hjälp av drama gick att stärka tryggheten hos barn. Vi valde att utföra vår undersökning i en grundskoleklass i Kiruna kommun. Undersökningsgruppen bestod av tre utvalda barn, en Pojke och två flickor. Undersökningen genomfördes med hjälp av barnobservationer, frågeformulär samt en intervju med praktikhandledaren. Efter observationerna noterades minnesanteckningar.

Den här uppsatsen har anknytning, men ingen direkt koppling, till b-uppsatsen Invandrarsvenska ? ett ungdomsspråk?, därför kan man se denna uppsats både som fristående och som en del av Invandrarsvenska ? ett ungdomsspråk? I uppsatsen har jag valt att titta närmre på det litterära verket Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri, som från början skulle ha fått ett större utrymme i Invandrarsvenska ? ett ungdomsspråk? Ett öga rött publicerades 2003 och blev snabbt en omtalad bok eftersom den inte var skriven på korrekt grammatisk svenska. Den är skriven på vad som kom att kallas ?invandrarsvenska?, en form av talspråk, där det svenska språket blandats med slang och ord från andra språk. Ett öga rött handlar om en ung Pojke som söker svar på frågor om sin omgivning och identitet.

Vårt syfte har varit att undersöka om läromedel i svenska förmedlar stereotypa könsroller på ett medvetet eller omedvetet sätt genom bilder. Vi har granskat nio läromedels bilder och deras relation till text samt utforskat den dominerande normen ur ett genusperspektiv. Vi fann att pojkar är den dominerande normen i böckerna och att det förekommer stereotypa framställningar av såväl flickor som pojkar i bilderna..

Det politiska målet från starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att därefter söka och slutföra som lägsta nivå en nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera år är tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit så många fler. Kritiken har under åren ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. Istället splittras det i fem ettåriga program med olika inriktningar.