Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mängd aspekter att ta hänsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sådan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa välfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mål var att läsa och förstå såväl klassiska verk som nutida författare och jämföra deras tankar. För att få en djupare förståelse för litteraturen har Platsstudier utförts på två olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hänsyn till de valda platserna. Genom att läsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring våra frågeställningar: Finns det teorier som kan användas för att beskriva platser/gaturum och hur de används? Vad har dessa teorier gemensamt och på vilket sätt motsäger de varandra? Svaren på våra frågeställningar är att det finns många teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de används.

Det finns stora skillnaderna mellan västvärldens trädgårdstradition och den japanska trädgårdskonsten med sin starka koppling till religion, filosofi och den japanska kulturen. Det gör det komplicerat när vi vill hämta inspiration och applicera den japanska trädgårdskonsten i Sverige. Detta arbete behandlar när och hur den japanska trädgårdskonsten introducerades i Sverige. Arbetet visar också exempel på hur några olika trädgårdsarkiteketer förhållit sig till, inspirerats av och applicerat den japanska trädgårdskonsten vid gestaltning av trädgårdsrum i södra Sverige. Ett avsnitt i arbetet berör särskilt hur Ulla Molin inspirerats av den japanska trädgårds konsten. Hennes betydelse för spridandet av kunskap om den japanska trädgårdskonsten i Sverige betonas också. Litteraturstudier har kompletterats med Platsstudier och intervjuer. Platsstudier har genomförts i 6 olika japanskinspirerade trädgårdar i södra Sverige.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ekosystemtjänsternas potential för att användas i designprocessen av en bostadsgård i Lindängen i Malmö. Frågeställningarna som arbetet utgår från är; Vad innebär konceptet om ekosystemtjänster i den mindre skalan? och Vilka ekosystemtjänster kan integreras i en gestaltning för att få en ekologisk och socialt orienterad bostadsgård? Metoderna som använts är litteraturstudie, samtal, Platsstudier, gestaltningsförslag och gåturer. Studien utgår från en bostadsgård i Lindängen i Malmö vilket är del av ett miljonprogramsområde från rekordårens byggande. Millennium Ecosystem Assessment gjorde en omfattande utredning av världens ekosystem i början av 2000-talet. Den visade på att många av ekosystemen som finns idag är hotade, och därmed försvagas möjligheterna till att leverera ekosystemtjänster som människan är beroende av.

Lek är en erkänt viktig del i barns utveckling men det nämns sällan vad för betydelse den har för vuxna. I detta arbete har jag utgått från att lek är något att ta tillvara på och uppmuntra i livet. Jag har också utgått från att leken inte alla gånger kommer av sig självt utan att den kan behöva uppmuntras. Jag försöker i det här arbetet få ett grepp om vad lek har för betydelse i vuxenlivet samt vad det finns för positiva aspekter med leken. Jag har undersökt hur vi idag ser på lek bland vuxna och vad det finns för olika ansatsningar till att få in mer lek i vuxenvärlden. Genom teoribildning och två Platsstudier har jag analyserat vad det finns för olika aspekter som bör tas hänsyn till vid planerandet av en lekfullmiljö riktad till vuxna, exempelvis särskilda inslag eller element som uppmuntrar till lek. Det finns idag flera forskare och organisationer som förespråkar och jobbar för att människor ska inse värdet av lek. Dels genom att upplysa om värdet men också med att uppmuntra människor genom olika initiativ till att leka mer.

Odefinierade platser värderas ofta negativt och förnippas frekvent med social problematik och oattraktiv utformning. Det finns dock en alternativ inställning till dessa platser. Till skillnad från många offentliga ytor som kan inrymma exkluderande och kontrollerande designelement finns odefinierade platser där olika sociala grupper kan mötas utan mallar och begränsningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka odefinierade platsers eventuella sociala värde ur ett kommunalt stadsplaneringsperspektiv i Sverige och jämföra det med den alternativa inställning som presenteras i litteraturen samt med de eventuella värden som observerades vid Platsstudier i Uppsala. Det kommunala stadplaneringsperspektivet erhölls genom en enkätundersökning som skickades ut till trettio kommuner i Sverige varav sju svarade.

Detta examensarbete a?r skrivet inom a?mnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. A?mnet som studerats a?r orienterbarhet i stationsmiljo?er med syfte att utveckla navigeringsmo?jligheter pa? stationer vid byte mellan olika fa?rdmedel. Da?rfo?r har ett konceptfo?rslag tagits fram som ska underla?tta fo?r resena?rer att hitta sin transport, a?ven i en tidspressad situation.

Västvärlden och Japan har sedan år 1869 haft en ömsesidig inverkan på varandra. De senaste åren har den japanska kulturen kommit att influera många länder i väst mer än tidigare, däribland Sverige. Den japanska trädgården är en av influenserna och det syns bland annat i privata trädgårdar och i plantskolekataloger. Denna uppsats är en studie av hur man i Sverige använder sig av den japanska trädgården. Syftet är att genom besök i japanska trädgårdar i Japan och Sverige ta reda på hur man har valt att gestalta den japanska trädgården i Sverige. Jämförelsen utförs genom litteraturstudier och Platsstudier. Litteraturstudierna skapar en förståelse för vad en japansk trädgård är och vad den har för betydelse.