Upplevelsen av att vistas på offentliga Platser i större städer är olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de Platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka Platser i storstaden som upplevs på vilket sätt.Risken för att utsättas för brott på offentliga Platser har ökat och våldsbrott på offentliga Platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut.Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation..

Miljön runt barnet har en stark påverkan på leken. Syftet med studien är att belysa de Platser på förskolegården som barnen väljer bort. Hur ser miljön ut och fungerar kring dessa Platser, väljer flickor och pojkar bort olika Platser och i så fall varför? 31 barn på två förskolor har intervjuats med kvalitativa intervjuer som bas. Även pedagogens tankar kring platsen har belyst.

På flera Platser i Europa har övergivna industriområden lämnats orörda och tillåtit naturen ta över, Platser som genom design sedan gjorts tillgängliga för människor i form av så kallade urbana naturparker. Målet med uppsatsen är att beskriva ny vild natur utifrån ekologiska, sociala och estetiska värden. Uppsatsen syftar till att besvara frågan om vad forskning och praktiker säger om den nya vilda naturens utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny vild natur och de Platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av begreppet 'ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det till en ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska värden som påvisats för ny vild natur i stadens övergivna Platser.

Upplevelsen av att vistas på offentliga Platser i större städer är olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de Platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka Platser i storstaden som upplevs på vilket sätt.Risken för att utsättas för brott på offentliga Platser har ökat och våldsbrott på offentliga Platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut.Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation..

Odefinierade Platser värderas ofta negativt och förnippas frekvent med social problematik och oattraktiv utformning. Det finns dock en alternativ inställning till dessa Platser. Till skillnad från många offentliga ytor som kan inrymma exkluderande och kontrollerande designelement finns odefinierade Platser där olika sociala grupper kan mötas utan mallar och begränsningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka odefinierade Platsers eventuella sociala värde ur ett kommunalt stadsplaneringsperspektiv i Sverige och jämföra det med den alternativa inställning som presenteras i litteraturen samt med de eventuella värden som observerades vid platsstudier i Uppsala. Det kommunala stadplaneringsperspektivet erhölls genom en enkätundersökning som skickades ut till trettio kommuner i Sverige varav sju svarade.

Arbetet studerar de odefinierade Platserna i staden. Det handlar om de överblivna och övergivna Platserna, som står i kontrast till de planerade och funktionsbestämda. Dessa Platser kan till synes sakna funktion och användning i staden men så behöver fallet nödvändigtvis inte vara. Beroende på vilket sätt man vill framhäva dessa odefinierade Platser i staden används olika definitioner. En litteraturstudie har gjorts på fyra olika författares definitioner av icke-Platser.

Denna uppsats har fokus på Platser som är möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad från planerade och kontrollerade Platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna Platser. Enligt forskning av mellanrum, präglas dessa Platser av en rad olika motsättningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se på mellanrum som överblivna Platser utan värde och som en markreserv i väntan på en framtida stadsutveckling. Trots detta används dessa Platser av människor, som snarare ser på mellanrum som värdefulla Platser och som en slags frizon för människor och aktiviteter som inte ges något utrymme på planerade och kontrollerade Platser i staden.

Kameraövervakning har ökat kraftigt under de senaste åren, under en dag fångas vi av ett fler-tal övervakningskameror till exempel i kollektivtrafiken, på gator, i gallerior och på arbetsPlatser. Huvudsyftet med kameraövervakning ska vara att förebygga brott, förhindra olyckor och därmed jämförliga ändamål. Vid tillstånd av kameraövervakning är det Länsstyrelsen som gör en bedömning huruvida syftet med kameraövervakning väger tyngre än den personliga integriteten. I många fall nekas kameraövervakning just på grund av att syftet inte väger tyngre än den kränkning som sker på den personliga integriteten. Undersökningar om vad allmänheten anser om kameraövervakning är få och är dessutom några år gamla.

Barn finns i våra städer, i massor, och har funnits där i alla tider. Men var finns det plats för dem? Hur har de ytor som finns tillgängliga för barn ändrat sig genom historien? Och hur länge har det funnits Platser i staden specifikt planerade för barn?Kartan är en representation av verkligheten, den verklighet som den är ritad i. Vad som finns med och varför beror på många saker, vad är syftet med kartan, för vem är kartan ritad och vem ska titta på den? Med detta i åtanke när man tolkar och reflekterar kring historiskt kartmaterial kan man ana hur barns egna Platser i staden har ändrat sig genom åren.Gatan har i gamla tiders Sverige varit en viktig plats för lek och barns utveckling, jämförbart med den roll gatan spelar för barn i utvecklingsländer.

Denna studie syftar till att ta reda på vad för slags Platser som barn i svensk förskola ser som lockande samt vilken lek som sker vid dessa Platser. Studien utgår ifrån barns perspektiv i ett försök att se barns röster och göra dem hörda.Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med barn men med utgångspunkt från barns egna fotografier på de Platser de helst leker. Intervjufrågorna är öppna och riktade mot platsen i sig och leken som utspelas där.Resultatet visade att barnen helst lekte på Platser där det fanns material och rekvisita för att utföra rollekar, rum med öppna ytor och förutsättning för konstruktionslek samt Platser där material fanns tillgängligt för att barnen skulle kunna utföra roll-, konstruktions- eller rörelselek. Något som även tydliggjordes var att barn även valde dessa Platser på grund av att de erbjöd lek med andra kamrater och fanns i närheten av vuxna.Något som kommer att diskuteras i studien är hur barnens val kunnat se annorlunda ut om man utgår från att det kan finnas förbestämda tillskrivningar i handlandet/leken på platsen..

Kameraövervakning har ökat kraftigt under de senaste åren, under en dag fångas vi av ett fler-tal övervakningskameror till exempel i kollektivtrafiken, på gator, i gallerior och på arbetsPlatser. Huvudsyftet med kameraövervakning ska vara att förebygga brott, förhindra olyckor och därmed jämförliga ändamål. Vid tillstånd av kameraövervakning är det Länsstyrelsen som gör en bedömning huruvida syftet med kameraövervakning väger tyngre än den personliga integriteten. I många fall nekas kameraövervakning just på grund av att syftet inte väger tyngre än den kränkning som sker på den personliga integriteten. Undersökningar om vad allmänheten anser om kameraövervakning är få och är dessutom några år gamla. Vi har därför valt att genomföra en mindre undersökning om vad civilingenjörsstudenter vid nio olika högskolor/universitet i Sverige anser om kameraövervakning på allmänna Platser. Undersökningsfrågorna handlade till största del om inställning till kameraövervakning på allmänna Platser rent allmänt men även studenternas inställning till kameraövervakning och den personliga integriteten. Undersökningen visar att majoriteten av civilingenjörsstudenterna som svarat på enkäten an-ser att det är positivt med kameraövervakning och 54 % anser även att fler Platser bör övervakas, framförallt kollektivtrafiken, bankomater, nattklubbar/krogar, parkeringsPlatser samt Platser där brottsstatistiken är hög bör övervakas. Efter denna genomförda undersökning, som visar en positiv inställning till kameraövervakning, rekommenderar vi att en större undersökning bör genomföras för att få en bild av allmänhetens inställning till kameraövervakning på allmänna Platser och personliga integriteten och se om man eventuellt kan lätta på lagar och regler för tillstånd för kameraövervakning på allmänna Platser..

I denna uppsats så undersöker jag platsidentitet och mötesPlatser i Kristinehamn. Genom intervjuer och en enkätundersökning har jag fått en inblick i hur mina respondenter känner inför dessa ämnen. Jag undrar om det finns Platser i staden där invånarna kan träffas och föra att gott samtal och om de känner sig hemma i Kristinehamn. I analysen av materialet använder jag mig av olika kulturgeografiska teorier, till exempel David Harveys tolkning av Lefebvres rumsdialektik; en modell för att förstå rummets tillblivelse med hjälp av platsens materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen. Jag har även använt Ray Oldenburgs teori om tredje Platser; en betydelsefull mötesplats utanför hemmet och jobbet.

Denna uppsats har fokus på Platser som är möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad från planerade och kontrollerade Platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna Platser. Enligt forskning av mellanrum, präglas dessa Platser av en rad olika motsättningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se på mellanrum som överblivna Platser utan värde och som en markreserv i väntan på en framtida stadsutveckling. Trots detta används dessa Platser av människor, som snarare ser på mellanrum som värdefulla Platser och som en slags frizon för människor och aktiviteter som inte ges något utrymme på planerade och kontrollerade Platser i staden.

Projektet undersöker landskapet och identifierar olika Platser. Knutna till dessa Platser är personliga minnen. Hur kan man som arkitekt förstärka såväl minnet av platsen men även platsen med hjälp av arkitektur. Kan dessa arkitektoniska objekt verka som lokala såväl som regionala generatore? Projektet undersöker också vidare om objekten skall ge betraktaren både ett fysikt och psykiskt minne att ta med sig därifrån, eller hurvida upplevelsen skall vara isolerad till platsen..

Arbetet studerar de odefinierade Platserna i staden. Det handlar om de överblivna och övergivna Platserna, som står i kontrast till de planerade och funktionsbestämda. Dessa Platser kan till synes sakna funktion och användning i staden men så behöver fallet nödvändigtvis inte vara. Beroende på vilket sätt man vill framhäva dessa odefinierade Platser i staden används olika definitioner. En litteraturstudie har gjorts på fyra olika författares definitioner av icke-Platser. Vilka tänkbara förklaringar finns det för uppkomsten av dessa Platser i staden och har det funnits motsättningar? Genom litteraturen framkommer det några tänkbara förklaringar och som tas upp och presenteras.