Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett Planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett Planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser. Kommunen har idag flera pågående planprojekt som tar grönområden i centrala delarna av Färjestaden i anspråk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för Färjestaden. Ett grönområde kan värderas på flera olika sätt.

Det svenska skogsbruket är beroende av skotning för uttransport av virke från skog till bilväg. Kostnaden för skotningen har en korrelation med skotningsavståndet och terrängförhållandena på avverkningstrakten. Hur man idag (2011) beräknar ett medelterrängtransportavstånd, vilka sträckor som ingår det, skiljer sig mellan skogsbolag och entreprenörer, vilket skapar osäkerhet vid förhandling och planering. Det saknas idag beräkningsmodeller för att enhetligt kunna beräkna ett medelterrängtransportavstånd, vilket skulle kunna underlätta vid förhandling och planering av en avverkningstrakt. Målet med examensarbetet var att för Korsnäs AB utveckla ett beslutsstöd vid planering av en avverkningstrakt i föryngringsavverkning. Målet delades upp i två delmål: 1.

?Livskvalitet Karlstad 100 000? är Karlstad kommuns vision för hur Karlstad stad och kommun ska kunna uppnå 100 000 invånare. Tre av visionens fyra ledstjärnor, liksom den gällande översiktsplanen från 2006, åsyftar mestadels Karlstad stad och dess utveckling. Därför är det viktigt att poängtera utvecklingsmöjligheter för resterande orter i kommunen, såsom Väse. Väse är en landsbygdsort strategiskt belägen mellan Karlstad, Kristinehamn och Filipstad.

?Livskvalitet Karlstad 100 000? är Karlstad kommuns vision för hur Karlstad stad och kommun ska kunna uppnå 100 000 invånare. Tre av visionens fyra ledstjärnor, liksom den gällande översiktsplanen från 2006, åsyftar mestadels Karlstad stad och dess utveckling. Därför är det viktigt att poängtera utvecklingsmöjligheter för resterande orter i kommunen, såsom Väse. Väse är en landsbygdsort strategiskt belägen mellan Karlstad, Kristinehamn och Filipstad. Orten hade år 2008 1983 invånare.

BAKGRUND: Personcentrerad vård (PCV) utgörs bland annat av patientberättelse, partnerskap och dokumentation. Samverkan mellan sjukhus, kommun och primärvård krävs för kontinuitet i vårdkedjan. SYFTE: Syftet var att utvärdera i vilken grad personcentrerad vård utifrån valda kriterier för PCV avspeglades i journalhandlingar av betydelse för vårdkedjans kontinuitet. METOD: Granskning gjordes av 194 elektroniska patientjournaler dokumenterade på två medicinavdelningar (A och B). På avdelning A kompletterades granskningen med ett utarbetat Planeringsunderlag.

I Sverige finns det över 1700 riksintresseområden för kulturmiljövården, det vill säga mark- och vattenområden med kulturmiljövärden som utpekats som så betydelsefulla att det är av nationellt intresse att värdena bevaras och utvecklas. Men att uppnå önskad effekt med riksintressena har visat sig problematiskt. Ofta beaktas inte riksintressena i den utsträckning som är önskvärd i hanteringen av den fysiska miljön.Studiens övergripande frågeställning är:?Vad krävs i praktiken för att hävda ett riksintresse under exploateringstryck på lokal nivå??I arbetet undersöks länsstyrelsens arbete med kulturmiljöbeskrivningar som ska fungera som Planeringsunderlag för kommuner. Dels presenteras en sammanfattning av teorier kring framgångsfaktorer i arbetet med kulturmiljöbeskrivningar, dels undersöks två specifika fall där länsstyrelser har gjort fördjupade riksbeskrivningar.

Skogsvårdsorganisationen startade en rikstäckande utbildningskampanj under 1999 kallad Grönare Skog. En viktig del av kampanjen utgjordes av de demon­ strationsområden som planerades och färdigställdes under våren 1999. För de landskapsavsnitt där demonstrationsområdena förlades krävdes ett fördjupat underlag med avseende både på kulturella och biologiska faktorer. Syftet med examensarbetet var att ta fram Planeringsunderlag på landskapsnivå för de aktuella områdena i form av temakartor över t.ex. lövskogsandel och nyckel­ biotoper, att studera den historiska förändringen av lövskogens utbredning samt att genomföra en analys med avseende på skogens ekonomiska nuvärde.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

Många kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum är att bara två kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkänd av Trafikverket. En av många kommuner som blivit underkända är Södertälje. Att cykelvägar mellan kommuner inte byggs beror i stor del på den bristande finansieringen, både inom kommunen och från Trafikverket. Men också av att kommunens eget Planeringsunderlag för regionala cykelvägar är bristfälligt.Syftet med examensarbetet är att utifrån ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av Södertäljes regionala cykelvägar och utgör ett exempel på metod som kan tillämpas vid projektering av cykelvägar över kommungränser.

När man planerar för nya områden idag är ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmässigt. Att med funktionsblandning, tät bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö är det som eftersträvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt råder det en stor skillnad i hur man använder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmässighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat på Brunnshögområdet i Lund? Vad innebär begreppet stadsmässighet i Brunnshög/Lund Ne´s Planeringsunderlag i jämförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmässiga innehållet i begreppet stadsmässighet samt tillämpningen i fallet Brunnshög/Lund NE.

När man planerar för nya områden idag är ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmässigt. Att med funktionsblandning, tät bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö är det som eftersträvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt råder det en stor skillnad i hur man använder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmässighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat på Brunnshögområdet i Lund? Vad innebär begreppet stadsmässighet i Brunnshög/Lund Ne´s Planeringsunderlag i jämförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmässiga innehållet i begreppet stadsmässighet samt tillämpningen i fallet Brunnshög/Lund NE. Till grund för arbetet ligger en kunskaps och forskningsöversikt där vetenskapliga teorier och definitioner som rör stadsmässighet utreds.

Studien hade flera syften. Det första var att på detaljnivå kartlägga och presentera vilka hinder som finns i trafikmiljön på Västra Esplanaden, i centrala Umeå. Det andra syftet var att klargöra vilket stråk som används mest av funktionshindrade personer. Ytterligare har syftet varit att studera vilka behov och begränsningar funktionshindrade personer har och hur de upplever trafikmiljön på Västra Esplanaden, vilka brister de upptäckt i miljön och hur trafikmiljön kan förbättras och åtgärdas för att minska deras handikapp. Målet med studien har varit att genom intressentdialog samla åsikter, göra avvägningar och prioritera åtgärder.

The aim of this dissertation is to examine why smaller municipalities[1] in Sweden experience difficulties when implementing the 16 environmental objectives that are designed to solve Sweden's environmental problems.The theoretical framework used for this dissertation is implementation theory which provides three conditions that need to be met in order to have a successful implementation.  These three conditions have shaped the research questions that examine if Torsby municipality has the "understanding," "ability" and "will" needed to implement the decision correctly.  The dissertation employs a case study method to examine why Torsby municipality has experienced difficulties implementating the target: programmes and strategies for planning, which is an interim target to environmental objective number 15: A good built environment.  Qualitative text analysis and interviews with politicians and civil servants from Torsby municipality and the county administration board of Värmland have been conducted in order to answer the research questions.   The material used for this dissertation is mostly from the government bills that are the foundation of the Swedish environmental policy and the documents and reports about the environmental objectives that the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket), the Swedish Environmental protection agency (Naturvårdsverket), and the Environmental objectives council (Miljörådet) have released.The result of this dissertation supports previous research which has shown that smaller municipalities have problems implementating the environmental objectives due to a lack of financial resources. This dissertation also shows that the problems can be due to a lack of understanding the purpose of the objectives.  This leads to a lack of political will to implement the objectives.  Since the municipalities do not have the political will to implement the objectives the appropriate resources needed for a successful implementation are not appointed and therefore the municipalities are not able to fully implement the environmental objectives. [1] Municipalities with less than 20 000 inhabitants..

Naturen är viktig för människors hälsa. Både barn och vuxna gynnas av att vistas i stimulerande utemiljöer och barn pekas ut som särskilt viktiga att ta hänsyn till när stadsmiljöer utformas. Deras behov skiljer sig från vuxnas och förbises ofta när stadens större strukturer planeras. Stadsplaneringen har en viktig roll när det gäller att tillgodose goda livsmiljöer för stadens invånare. Barnkonventionen är ett styrdokument som Sverige har åtagit sig att följa och där tas barns rättigheter i planeringen och i utemiljön upp.