Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Internet användes när Personuppgiftslagen skrevs och hur dagens teknik möjliggjort spridning av allmänna handlingar på Internet. Vi har även undersökt när behandling av personuppgifter är förbjudet och de undantag som finns i lagen som särskilt har kunnat innebära en integritetskränkning för den enskilde. Personuppgiftslagen antogs under samma period som Internet hade en explosionsartad utveckling. Detta medförde en svårighet för lagstiftaren att förutse på vilket sätt information i framtiden skulle kunna komma att behandlas. Personuppgiftslagen förbjuder all behandling av personuppgifter men är subsidiär och innehåller ett flertal undantag som har gjort det svårt att angripa kränkande behandling av personuppgifter som spridits på Internet.

Vår studie granskar personuppgiftshanteringen i Uppsala kommun och undersöker hur internationella dataskyddsriktlinjer påverkar deras arbete. Vår forskningsmetod är fallstudie och som datainsamlingsmetod utförde vi semistrukturerade intervjuer med personuppgiftsombudet på Uppsala kommun. Vi har sedan analyserat och diskuterat resultaten kvalitativt. De internationella riktlinjer vi studerat mest ingående är EU:s dataskyddsdirektiv, EU:s kommande dataskyddsförordning, OECD:s ?Privacy Framework? och FN:s ?Guidelines Concerning Computerized Personal Data Files?.

Personuppgiftslagen (1998:204) är en lag som syftar till att skyddavåra personuppgifter. Huvudregeln i Personuppgiftslagen är attsamtycke krävs från den som personuppgifterna tillhör för att de ska fåbehandlas. Till denna huvudregel finns det dock ett viktigt undantagsom stipulerar att om behandlingen är nödvändig får den utföras utansamtycke, om exempelvis ändamålet uppfyller ett berättigat intressehos den som ämnar behandla uppgiften som väger tyngre än denenskildas intresse av skydd för den personliga integriteten. När ettsådant berättigat intresse ställs mot den personliga integriteten blir enintresseavvägning nödvändig för att avgöra om behandlingen skallvara tillåten eller ej. Det berättigade intresset som upptar dennauppsats är det kommersiella intresset, som exempelvis omfattar ettföretags intresse av att behandla personuppgifter för att via direktmarknadsföring marknadsföra sina produkter.

I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anställda. Resultaten av dessa rapporter har visat på förekommande brister i förhållande till Personuppgiftslagen i många av de granskade verksamheterna.Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur väl Personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. Utifrån brister identifierade i fallstudien har en mindre kartläggning av liknande företag genomförts i ett försök att mäta graden av generaliserbarhet i de identifierade bristerna.De brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsställande rutiner för gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anställda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvändande kunde också noteras.Kartläggningen har givit antydningar om att liknande brister vad gäller rutiner för gallring samt bristande information kan tänkas förekomma även hos andra medelstora callcenterföretag.Slutsatsen av arbetet är att flera av de brister som uppdagades av Datainspektionen för fem år sedan tycks göra sig gällande bland vissa medelstora callcenterföretag även idag..

Störande passagerare kan utgöra ett flygsäkerhetsproblem för flygbolag. Ett möjligt alternativ för flygbolagen att undvika sådana passagerare på sina flygningar är att upprätta svarta listor över dessa passagerare för att sedan hindra sådana att boka flygbiljett med flygbolaget. Detta är en form av behandling av personuppgifter, vilket regleras av bestämmelser i Personuppgiftslagen (1998:204) som är ett resultat av ett EG-direktiv. Grunden för tillåten behandling av personuppgifter är att den enskilde har medgivit sitt samtycke till sådan behandling. Eftersom det rimligen kan antas att en passagerare inte kommer att samtycka till att han eller hon kan komma att registreras i en svart lista över störande passagerare, fokuserar uppsatsen på huruvida svartlistning är tillåten utan medgivit samtycke.Kärnfrågan i analysen rör huruvida flygbolagens intresse av att trygga säkerheten väger tyngre än passagerarens skydd mot kränkning av sin personliga integritet.

I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anställda. Resultaten av dessa rapporter har visat på förekommande brister i förhållande till Personuppgiftslagen i många av de granskade verksamheterna.Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur väl Personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. Utifrån brister identifierade i fallstudien har en mindre kartläggning av liknande företag genomförts i ett försök att mäta graden av generaliserbarhet i de identifierade bristerna.De brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsställande rutiner för gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anställda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvändande kunde också noteras.Kartläggningen har givit antydningar om att liknande brister vad gäller rutiner för gallring samt bristande information kan tänkas förekomma även hos andra medelstora callcenterföretag.Slutsatsen av arbetet är att flera av de brister som uppdagades av Datainspektionen för fem år sedan tycks göra sig gällande bland vissa medelstora callcenterföretag även idag..

Idag går det att publicera och hämta information från databaser på Internet. Inom hälso- och sjukvården kan förbättringar av vården ske om patientjournaler fanns tillgängliga på Internet. Här undersöks om det under svenska förhållanden är genomförbart. Studien syftar till att belysa för och nackdelar med att publicera patientjournaler på Internet samt att belysa specifika egenskaper hos patientjournaler som måste tas hänsyn till vid en eventuell publicering.Informationen om en patient måste skyddas mot att obehöriga kommer åt eller ändrar den. Den måste även vara åtkomlig just då den erfordras av en auktoriserad användare.

Tidigare forskning har pekat på att människor och djur som anses sakna ansvar för sin situation väcker mycket empati. Två experiment genomfördes för att se om det förelåg någon skillnad i empati gentemot människor och djur. I Experiment 1 läste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svår situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 läste 73 studenter om en man eller varg som framställdes lika ansvariga.

Granskningsavgifterna har funnits med i Byggnadsavtalet sedan 1976. Syftet med granskningen har varit att ge Byggnadsförbundet information om vilken lön som arbetsgivaren betalar till sina arbetstagare. Detta avtal har omfattats av alla arbetstagare, oberoende om de varit medlemmar i förbundet eller ej. Emellertid har arbetstagare som varit medlemmar i annat förbund undgått avdragen, vilket var resultatet i AD 1977 nr 222. Genom AD 2001 nr 20 har frågan lyfts då fem arbetstagare ifrågasatte hur även de oorganiserade kunde bli tvingade att betala granskningsarvodet som låg på 1,5 % av lönen.

The study explores collective action in Sweden between 1980 to 1995 using time-series data from the European Protest and Coercion Database. In spite of severe hardship during the crisis of the early 1990s, Swedish strike-rates declined. However, contention merely shifted from workplaces into the streets; there was indeed a protest movement against austerity, as shown by a series of large demonstrations, and some riots, between 1989 and 1993. Further analysis indicates this movement faded as it was increasingly chanelled into the electoral campaign of the labor pary; having won the 1994 election, the organised labor movement no longer had an interest in sustaining the protest movement against austerity..

Det här arbetets syfte är att undersöka huruvida det är lämpligt för ett företag eller en organisation att införa ett säkerhetssystem baserat på biometri. Studien begränsades till att undersöka aspekterna säkerhet, integritet och användaracceptans eftersom dessa aspekter ansågs vara de som var viktigast och att de kunde undersökas på ett generellt plan. En ytterligare begränsning som gjorts är att för integritetsaspekten har endast svenska lagar studerats. Arbetet har genomförts i form av en litteraturstudie.För säkerhetsaspekten har en översikt gjorts över biometriska systems säkerhetsfördelar och säkerhetsnackdelar i jämförelse med traditionella säkerhetsmetoder. Integritetsaspektens resultat är att den svenska Personuppgiftslagen gäller vid behandlandet av biometriska egenskaper då dessa kan betraktas som personuppgifter.

The Lugnetgymnasium in Falun has a graphic education that supplies a color printer, which is availablefor the students in their hall. The printer is a Ricoh AFC 6513 and it is a model that can handlevariable data. It was bought in the autumn of 2002. The teachers of the graphic education want to makeuse of the variable data function and procure a variable data software. The purpose of this project is toevaluate variable data software?s, so that the most suitable choice of software can be made for the graphiceducation.

Idag väljer många företag och kommuner att placera data i molnet istället för på en lokal server, detta medför nya problem som tidigare inte varit aktuella. Datainspektionen har påpekat brister i hur två kommuner använder molntjänster för att lagra personlig data då de ställer sig tveksamma till molnleverantörernas hantering av data samt insynen till molnleverantörerena. I detta arbete kommer det undersökas hur den svenska Personuppgiftslagen fungerar när data läggs ut i en molntjänst. Resultatet av uppsatsen kommer även visa på de olika säkerhetshoten som finns i molnet och se vad säkerhetsexperter säger för att ta reda på om kommuner och företag är medvetna om och uppmärksammar samma hot. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med en svensk molnleverantör, företag som utvecklar tjänster mot molnet, privatpersoner som nyttjar molnet och experter inom säkerhet från Blekinge Tekniska Högskola, BTH.

Kommunikationsteknikens framväxt och en allt mer intensifierad konkurrens har bidragit till att marknadsföringen tagit en mer intensiv och närgången form. Genom att rikta reklamen direkt till den potentiella kunden har det också blivit nödvändigt att behandla diverse personuppgifter. Ett medium som blivit viktigt för marknadsföraren är Internet och att därigenom skicka direkt marknadsföring till e- postadress, en marknadsföringsmetod som har kommit att bli tämligen ifrågasatt då den på olika sätt ansetts kränka den personliga integriteten. Inom området har olika EG- direktiv skapas för att motverka denna risk för kränkning som kan uppstå i samband med markandsföring och den teknikutveckling som skett och fortfarande sker. Genom Sveriges medlemskap i EU har således de nationella lagarna kommit att påverkas.

Idag väljer många företag och kommuner att placera data i molnet istället för på en lokal server, detta medför nya problem som tidigare inte varit aktuella. Datainspektionen har påpekat brister i hur två kommuner använder molntjänster för att lagra personlig data då de ställer sig tveksamma till molnleverantörernas hantering av data samt insynen till molnleverantörerena. I detta arbete kommer det undersökas hur den svenska Personuppgiftslagen fungerar när data läggs ut i en molntjänst. Resultatet av uppsatsen kommer även visa på de olika säkerhetshoten som finns i molnet och se vad säkerhetsexperter säger för att ta reda på om kommuner och företag är medvetna om och uppmärksammar samma hot. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med en svensk molnleverantör, företag som utvecklar tjänster mot molnet, privatpersoner som nyttjar molnet och experter inom säkerhet från Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Resultatet av studien visar att det är svårt att se om en amerikansk leverantör uppfyller de svenska lagarna för personuppgifter, det visar också att det är teoretiskt möjligt att anlita en svensk leverantör och uppfylla lagen. Det har även visat sig att den största oron gällande molnet är bristen på kontroll av data..