Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna om komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild av Periodisering av kostnader.För att uppfylla huvudsyftet har vi fyra delsyften, det första är att redogöra för vad regelverket och experterna anser om ämnet. Det andra är att undersöka om komponentavskrivning uppfyller de kvalitativa kriterierna genom en bättre kvalitet på redovisningen. Det tredje är att illustrera de för- och nackdelar som finns i och med komponentavskrivning. Det fjärde vill belysa hur det kommer sig att vissa företag väljer att tillämpa anskaffningsvärdemetoden med avskrivningar, komponentavskrivning, medan andra väljer att redovisa till verkligt värde..

Frågan om hur företag skall behandla sina utgifter för Forskning och utveckling (FoU)skattemässigt är av stor betydelse eftersom det kan leda till stora skattekonsekvenser för företagen. Huvudfrågorna vid den skattemässiga behandlingen av ett företags utgifter och inkomster är de om omfång och Periodisering. Även klassificeringen av en utgift är många gånger av största betydelse i en utredning. Eftersom FoU är ett vitt begrepp som kan omfatta verksamheter av olika typer och med olika resultat kan många avgränsningsfrågor tänkas uppkomma.Syftet med uppsatsen är att utreda hur företags utgifter för forskning och utveckling skall periodiseras skattemässigt. Som en del av Periodiseringsfrågan måste även klassificeringar av utgifter göras.

De svenska nationalparkerna har tillkommit under ungefär 100 år, etthundra år av skiftande tid och samhällsförändringar. Uppsatsens syfte har varit att göra en Periodisering av nationalparksbildandet i Sverige och se vad denna Periodisering har för olika orsaker i samhällslivet. Sex olika perioder har kunnat urskiljas som har sin grund i industrialisering, depression, folkhemsbygge, lagstiftning kring kulturminnesvård, hembygdsrörelsens utbyggnad och miljövård. Nationalparken Haparanda Sandskär har använts som belysande exempel på hur en nationalpark bildas och som ett exempel ur den senaste perioden..

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprättas eller löpande under året och ärett grundläggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en Periodisering skall gåtill, men det är ändå inte alltid uppenbart hur en sådan skall ske. På senare år har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de äldre,etablerade principerna. Detta gör det svårt att följa en enhetlig teori för hur intäkter skallredovisas. Frågor som berör Periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmärksammade, vilket bland annat märks på antalet mål som avgjorts i Regeringsrätten.Denna uppsats behandlar Periodisering av intäkter och vilka normer som styr utfallet irättsfall.

Denna uppsats belyser hur fystränare anställda av elitfotbollklubbar i Sverige uppfattar begreppen Periodisering och styrketräning och hur de resonerar kring dessa under försäsong. Vidare kommer även deras tidigare erfarenheter och bakgrunder utvärderas. Studien har en kvalitativ inriktning där sex professionella fystränare verksamma i Västsverige utvärderats genom semistrukturerade intervjuer. I tidigare nationell forskning har ämnet beskrivits sparsamt, vilket gör studien till ett aktuellt ämne. Resultaten visar att bakgrunden påverkar tränarna, men att utbildningen är varierande.

Studien studerar inta?ktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien a?r inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien a?r att underso?ka vilka problem som kan uppsta? i inta?ktsredovisningen och fo?rklara dem.

Det rådande sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett ständigt aktuellt juridiskt spörsmål. Vad beträffar immateriella tillgångar kan komplexiteten anses förstärkas ytterligare av det faktum att lagstiftaren i vissa avseenden valt att skatterättsligt jämställa immateriella tillgångar med inventarier. Syftet med denna uppsats är att utreda redovisningens betydelse för den skatterättsliga värderingen och Periodiseringen av immateriella tillgångar. Denna målsättning har gjort det nödvändigt att dels utreda huruvida redovisningen överhuvudtaget skall komplettera de skatterättsliga reglerna, dels analysera vilka skatterättsliga konsekvenser som kan komma att följa av ett eventuellt samband. Vad som i synnerhet skall utredas är huruvida ett inkonsekvent synsätt på det kopplade området kan komma att resultera i en tidigarelagd skatterättslig kostnadsföring av immateriella tillgångar, vilka dessutom kan värderas i syfte att optimera värdeminskningsavdragen..

Problemställning:Bostadsrättsföreningar måste spara pengar för framtida underhåll. Hur ska detta göras för att medlemmarna bara ska bära sina egna kostnader och inte skjuta upp underhåll på framtida medlemmar eller betala en för hög avgift idag. Och hur ska denna information presenteras i årsredovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt.Syfte:Uppsatsens syfte är att belysa de problem som finns när bostadsrättsföreningar ska bestämma hur mycket pengar som ska sparas för det framtida underhållet, problemen vid val av avskrivningsmetod för att spara dessa medel och hur årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av föreningens underhållsplanering.Metod:En kombinerad litteraturstudie med kvalitativa intervjuer om Periodisering i bostadsrättsföreningar.Slutsatser:Bostadsrättsföreningar använder idag flertalet olika metoder för att spara medel till framtida underhållsåtgärder. Som lekman tex en bostadsrättsköpare är det svåröverskådligt att jämföra föreningarnas underhållsambition pga de olika metoderna. Önskvärt vore att branschorganisationer tillsammans med statliga myndigheter tar fram en standard för redovisning av underhållskostnader i bostadsrättsföreningar..

Byten har inte ägnats speciellt stort utrymme vare sig i doktrin eller i lag. Det råder till följd härav osäkerhet angående hur byte skall hanteras och vilka skattemässiga och redovisningsmässiga problem som kan aktualiseras vid intäktsrapportering av byte. Problem kan bland annat uppstå till följd av bristande överensstämmelse mellan redovisningsrättsliga och skatterättsliga regler. Ett exempel på detta är förutsättningarna för när ett byte medför att en intäkt realiseras. Det är inte heller alldeles oproblematiskt att vid byte särskilja prövning av omfångsfrågan från prövning av periodfrågan.

Background: Practical blood flow restriction (pBFR) combined with resistance training has been proven to facilitate muscle strength despite training at low intensity. However, research investigating the effects of long-term pBFR-training and its periodization with strength training (ST) at a higher intensity is lacking, as well as the effects of occlusion training on blood lactate levels (BLL) over time.Purpose: To compare the effects of 2 weeks of pBFR training followed by 2 weeks of ST (BFR-ST) with 2 weeks of ST followed by 2 weeks of pBFR training (ST-BFR) on anaerobic performace and BLL.Method: 5 adults (age 23 ± 2 years) with a minimum of 1 year of ST experience were recruited and randomized into BFR-ST (n=2) or ST-BFR (n=3). Anaerobic performance was measured using a 30-s Wingate-test and BLL samples were collected <1 and 5 minutes post-Wingate. Data and samples were collected before the intervention and after the 2 protocols.Results: No differences were seen between groups in anaerobic output or BLL after 4 weeks of training (p>0,1 for all values). A decrease in time to peak power (tPP) were seen in both groups with an advantage for BFR-ST (-37 ± 8 %) over ST-BFR (-27 ± 22 %).

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera svårigheter, risker och möjligheter angående den kompletterande normgivningen som tillämpas vid Periodiseringsfrågan.Metod: I uppsatsen används en kvalitativ ansats för att uppfylla det formulerade syftet. En rättsfallsstudie anses ge den bästa utgångspunkten för att svara på problemställningen. Denna rättsfallsstudie har gjorts på fem prejudicerande rättsfall. Utöver denna empiriinsamling har referensramen utvecklats genom en rättsdogmatisk metod ur ett företagsekonomiskt perspektiv med hjälp av gällande rätt, doktrin och vetenskapliga artiklar.Resultat: Studien visar att realisationsprincipen och rättspraxis har den största inverkan för argumentationen vid domsluten. Principerna måste sättas i ett sammanhang för att möjliggöra att beslut kan fattas i varje enskilt fall.

Bakgrund och problem: I Sverige bor nästan var femte person i en bostadsrättslägenhet. Trots detta är kunskapen om vad det innebär att vara bostadsrättshavare många gånger brist-fällig hos gemene man. Som bostadsrättshavare är men också delägare i en ekonomisk verk-samhet - ett företag - vars syfte är att äga och förvalta det hus man bor i. Naturligtvis innebär boendeformen både frihet och stora möjligheter men det finns också risker förknippade med detta.Denna uppsats problematiserar några av de redovisningsfenomenen som uppstår i en bostads-rättsförening. Utgångspunkten är själva bostadsrättsföreningen, dess idé och syfte, medan huvudfokus är förståelse och olika kommunikativa aspekter på den ekonomiska redovisning-en.

Frågeställningar: Vilka konsekvenser medför ett byte av avskrivningsmetod förbostadsrättsföreningar?Hur kan ett informations- och kunskapsgap förstås och hanteras?Syfte: Den här studien har en ambition att kartlägga och förstå effekterna av enförändrad tillämpning i fråga om matchnings- och avskrivningsmetod för olikaintressenter på bostadsrättsmarknaden, och slutligen ge förslag på hur ett informationsochkunskapsgap mellan berörda intressenter ska kunna förstås.Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats för att spegla berördaintressenters bild av ett speciellt fenomen. Kvalitativa intervjuer har genomförts medsärskilt utvalda intressenter. Även information från årsredovisningar, debattartiklar,pressmeddelanden, och liknande har använts.Slutsatser: Konsekvenserna av ett byte från progressiv avskrivningsmetod kan redan nuurskiljas. I en del nyare bostadsrättsföreningar kommer det att synas i resultat ochbalansräkningen.

Några ändamål med styrketräning kan vara muskelhypertrofi, ökad muskelstyrka,sportspecifik förbättring eller rehabilitering. Vid träning för hypertrofi kan den metaboliskastressen vara en viktig faktor och på samma vis är intensiteten en av de viktigaste variablernadå individen tränar för ökad muskelstyrka. Volym och intensitet är centralastyrketräningsvariabler i ett träningsprogram och det är viktigt att träningsprogrammetvarieras. C-uppsatsen är utformad som en litteraturstudie och är baserad på vetenskapligaartiklar och tryckt litteratur. Dessa artiklar är hämtade från databasen Pubmed och tidsskriftenJournal of Strength and Conditioning Research.

Några ändamål med styrketräning kan vara muskelhypertrofi, ökad muskelstyrka,sportspecifik förbättring eller rehabilitering. Vid träning för hypertrofi kan den metaboliskastressen vara en viktig faktor och på samma vis är intensiteten en av de viktigaste variablernadå individen tränar för ökad muskelstyrka. Volym och intensitet är centralastyrketräningsvariabler i ett träningsprogram och det är viktigt att träningsprogrammetvarieras. C-uppsatsen är utformad som en litteraturstudie och är baserad på vetenskapligaartiklar och tryckt litteratur. Dessa artiklar är hämtade från databasen Pubmed och tidsskriftenJournal of Strength and Conditioning Research.