Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande Pensionsredovisningen.

Denna uppsats undersöker redovisningen av företags förmånsbaserade pensionsplaner med utgångspunkt i standarden IAS 19. Syftet är att utreda om det finns tecken på resultatmanipulering när företag beräknar sina framtida pensionsåtaganden. Därför studerades om det finns ett samband mellan den finansiella ställningen och den årliga förändringen i diskonteringsräntan som används för att beräkna företags framtida pensionsskulder. Studien är kvantitativ och inkluderar samtliga svenska börsnoterade företag under räkenskapsåren 2004?2010.

Syfte: Syftet är att skapa en förståelse för den problematik som orsakats av blandmodellen, som är det lagstiftade sättet att redovisa pensioner i kommuner. Den är inte förenlig med god redovisningssed. Detta har orsakat att kommuner avviker från lagstiftningen. Vidare undersöks motiven till införandet av blandmodellen samt hur väl kommunerna står rustade inför de kommande pensionsutbetalningarna. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod eftersom syftet är att undersöka ett fåtal fall på djupet.

Inledning: Svenska kommuners verksamhet betecknas som säregen. Till detta hör att kommunerna skiljer sig från den privata sektorn i avseende på målsättning och utförande. En utav de särdrag som finns inom kommunerna är deras redovisning av pensionerna som skall ske enligt blandmodellen. Ett flertal studier har lyft upp farhågor om att redovisningen enligt blandmodellen anses leda till diskretionära tolkningsutrymmen som troligtvis kommer utnyttjas av politikerna i syfte att påverka redovisningen. En del av de diskretionära åtgärder som antas vara möjliga är pensionsförvaltning av de förmånsbestämda pensionerna.Syfte: Studiens syfte är att förklara kommunernas val av förvaltning av de förmånsbestämda pensionerna.Metod: En deduktiv ansats har använts i studien för att kartlägga de olika teoretiska förhållandena mellan pensionsförvaltning och Pensionsredovisning.

Vårt syfte med denna uppsatsen är att utifrån fallstudier identifiera hur förändringen i redovisning av pensioner i Sverige, genom införandet av IAS, påverkar företagens resultat samt förändrar jämförbarheten med företag i USA. Uppsatsen innehåller en fallstudie som präglas av en kvalitativ metod vilket innebär en djupare förståelse av det vi studerar. Övergången till RR 29 kommer att leda till kortsiktiga konsekvenser för svenska företag som förmodligen kommer att synas i det eget kapital. Vi tror att trots införandet av den nya rekommendationen, RR 29, kommer koncerner med liknande förutsättningar ändå att göra olika antaganden, vilket försvårar jämförbarheten mellan koncernföretagen. Det ökade kravet på noter kommer endast att leda till en ökad inblick och förståelse i företagets verksamhet..

Standarden IAS 19, ersättningar till antällda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika områden, ett av dem är ersättning efter avslutad anställning i form av pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att en anställd vid pensionsavgång får en garanterad förmån. För att företaget på ett tillförlitligt sätt ska redovisa denna framtida skuld, måste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. Svårigheterna med dessa uppskattningar och vårt intresse för Pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet är att genom en enkätstudie med företag på Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlägga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och även skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jämfört med tidigare praxis och norm.Vi vill tolka och försöka förstå hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena.

Standarden IAS 19, ersättningar till antällda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika områden, ett av dem är ersättning efter avslutad anställning i form av pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att en anställd vid pensionsavgång får en garanterad förmån. För att företaget på ett tillförlitligt sätt ska redovisa denna framtida skuld, måste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. Svårigheterna med dessa uppskattningar och vårt intresse för Pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet är att genom en enkätstudie med företag på Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlägga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och även skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jämfört med tidigare praxis och norm.Vi vill tolka och försöka förstå hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena.

Införandet av IAS 19 Employee Benefits medförde förändringar och nyheter i Svenska börsnoterade bolags sätt att redovisa förmånsbestämda pensionsplaner. IAS 19 ställer krav på en enhetlig redovisning av ett företags samtliga pensionsförpliktelser. Standarden fordrar en nuvärdeberäkning av pensionsförpliktelsen utifrån aktuariella antaganden fastställda av företaget samt en ökad upplysningsplikt för att underlätta bedömningen av pensionsskulder och pensionskostnader. Just redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner ses av många som komplicerat varför vi såg det som en utmaning att fördjupa oss i detta. Vår problemformulering blev därför:Hur redovisar företag sina förmånsbestämda pensionsplaner enligt IAS 19?Syftet med vår studie är att närmare granska de aktuariella antaganden som företagen fastställer samt hur processen med att ta fram antagandena ser ut.

Den Svenska Basketligan är en av få europeiska nationella ligor (oavsett sport) som tillämpar det stängda seriesystemet inom lagidrott. Sedan säsongen 92/93 har den högsta svenska ligan i basket varit stängd och upp- och nedflyttning har vilat på framförallt ekonomiska skäl, och inte sportsliga. Detta är väldigt ovanligt i Europa och i akademisk litteratur görs en tydlig uppdelning mellan europeisk och amerikansk idrottsstruktur. En faktor som bidrar till att göra ligans karaktär stängd är att mästarlagen och övriga topplags deltaganden i europeiska och regionala sammanhang är oregelbundna.I uppsatsen tillämpas ett systemteoretiskt perspektiv som grund och teorier om konkurrens och kompetensutveckling används som stödteorier. 5 spelare, varav 3 med internationell erfarenhet,2 coacher samt en basketfokuserad skribent ger i uppsatsen deras synpunkter på hur ligans struktur påverkar deras och ligans internationella konkurrenskraft.Studiens resultat pekar på att det finns stora möjligheter till en förbättrad internationell konkurrenskraft, men att det krävs förändringar i strukturen och synen på vad basketligan har för syfte..

Problembakgrund och syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida det finns samband mellan Pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i bolagens Eget kapital. Enligt Pensionsredovisningsforskningen finns samband mellan Pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i total Eget kapital. Enligt Amir skapar redovisning av aktuariella vinster och förluster mot Eget kapital (totalresultatet) upphov till volatilitet i Eget kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka om forskningen som påvisar detta samband även stöds gällande Large Cap bolagen i Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Stämmer det att bolag som redovisar pensioner mot Eget kapital (totalresultatet) påvisar större volatilitet i Eget kapital än bolag som använder andra Pensionsredovisningsmetoder? Detta är den grundläggande problemställningen i uppsatsen.Metod: För att svara på syftet använder vi oss av bolagens årsredovisningar där vi undersöker vilka Pensionsredovisningsmetoder bolagen väljer och volatilitet i total Eget kapital mellan åren 2006-2011.

Syftet är att undersöka huruvida övergången till IFRS den 1 januari 2005 resulterar i några effekter i balansräkningen för ett börsnoterat svenskt bolag. Dessutom undersöker vi om ett svenskt börsnoterat företag anser att möjligheten att jämföra börsnoterade företags finansiella rapporter ökar i och med övergången till IFRS. Vidare har vi kontrollerat om de uppfattningar ett svenskt börsnoterat företag har om de framtida effekterna som kan uppstå till följd av övergången till IFRS överrensstämmer med uttalanden gjorda i affärstidningar och annan fackpress. Vår intention är slutligen att presentera ett svenskt börsnoterat företags idéer kring eventuellt ändrat framtida beteende till följd av övergången till IFRS. Arbetet innefattar en fallstudie baserad på en kvalitativ metod, eftersom vi ämnade uppnå en djupare förståelse av det vi studerade.

Problembakgrund: Pensioner är en stor utgift för företagen och redovisningen av pensionerna är invecklad. Under 2005 fick företag som följer IFRS/IAS standarder en möjlighet att redovisa aktuariella vinster/förluster på ett nytt sätt än tidigare. Då företagen tidigare kunde välja mellan att redovisa direkt mot resultaträkningen eller genom att tillämpa korridorregeln kom nu även möjligheten att redovisa direkt mot det egna kapitalet. Det har nu gått en tid sedan det nya redovisningssättet introducerades och vi intresserades av att veta:Hur redovisar de stora börsnoterade företagen i Sverige sina aktuariella vinster/förluster. Dessutom blev vi intresserade av att veta vad som kännetecknar företag som redovisar enligt de olika redovisningsmetoderna.Syfte: Eftersom tre år har gått sedan införandet av den nya redovisningsprincipen infördes anser vi det intressant att undersöka hur de börsnoterade företagen i Sverige redovisar sina aktuariella vinster/förluster.

Syftet med magisteruppsatsen var att undersöka vilka effekter införandet av RR 29? Ersättningar till anställda? och IAS 19 ?Employee benefits? har haft på de företag som valt att tillämpa någon av rekommendationerna i förtid. RR 29 är en direktöversättning av IAS 19 och vi har därför valt att studera rekommendationerna som ett gemensamt begrepp. En kvalitativ metod valdes för att få fram de tidiga effekterna av införandet RR 29/IAS 19. Effekterna undersöktes utifrån två olika delstudier.

Bakgrund och problem: Genom att erbjuda val vid redovisning av aktuariella vinster ochförluster minskar möjligheten till jämförelse mellan bolag och länder. IASB har valt attgenomföra ett borttagande av korridormetoden, vilket är den redovisningsmetod som i dagslägettillämpas av majoriteten av företagen på Stockholmsbörsen Large Cap-lista. Detta har belystssom ett problem i flertalet studier och kommer leda till en väsentlig påverkan för många av deföretag som tvingas till ett byte 2013.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka varför vissa företag på Stockholmsbörsen inte tillämparkorridormetoden och vilken metod de valt istället samt vad den reviderade standarden IAS 19kan komma att få för effekt för företag som tvingas till ett byte från korridormetoden 2013.Avgränsningar: Uppsatsen studerar enbart företag noterade på Stockholmsbörsen Large Caplista.Vidare kommer enbart de företag som tillämpar förmånsbestämd redovisning avpensionsåtagandet att studeras. En avgränsning till industrisektorn enligt OMX Nasdaq ICBindelning har sedan gjorts för att djupare studera företagens motiv till att redovisa i övrigttotalresultat samt de förväntade effekter av borttagandet av korridormetoden.Metod: Uppsatsen baseras på en flerfaldig strategi där både en kvantitativ och kvalitativ metodtillämpats. Vid insamlandet av de totalt 58 årsredovisningarna från företag noterade påStockholmsbörsen Large Cap-lista som ligger till grund för studien tillämpades en kvantitativansats.

Den 1 januari 2005 kommer den nya redovisningsrekommendationen, IAS, att träda i kraft. För att hjälpa företag att förstå och anpassa till nya regeln, från och med räkenskapsåret 2004 ska Redovisningsrådets Rekommendationen RR 29 ? ?Ersättningar till anställda? tillämpas. Rekommendationen riktar sig främst till koncerner, börsnoterade företag och företag som är av allmänt intresse. Rekommendationen innebär att nya och enhetliga regler för Pensionsredovisning införs.