Den moderna livsstilen i det senmoderna samhället påverkar i stor grad hur vi lever våra liv. Tidigare hade vi vårt hem och arbete i samma ort. Det var där vi hade våra vänner och det var där, i det lokala rummet, vi skapade våra identiteter. Pendling är ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och är något som alla förväntas vara.

Glesbygdsregioner som för sin sysselsättning är beroende av en enda industri eller den offentliga sektorn står inför tuffa utmaningar. I Sverige har regionförstorning setts som en möjlighet att förbättra situationen för perifera regioner med svag ekonomisk utveckling. Regionförstorning definieras som den process där tidigare separata lokala arbetsmarknader knyts ihop till en ny och större region genom ökad Pendling. I denna studie har jag studerat i vilken grad investeringar i vägar etc. i Västeråsregionen kan väntas påverka Pendling och valet av färdmedel.

Många hushåll och individer har i dagens samhälle tvingats börja pendla till sina arbeten bl.a. på grund av en förändrad arbetsmarknad. Syftet med föreliggande studie var att se om individer som pendlar regelbundet har ett lägre KASAM. Utgångspunkten var att individer med en mer extern kontrollokus ofta har lägre KASAM och att Pendling hypotetiskt sett bör påverka individen lokus i en extern riktning. Sammanlagt 27 försökspersoner i åldrarna 22 ? 50 år undersöktes med hjälp av KASAM test och I-E test.

Syftet med denna studie är att få förståelse för varför arbetare i gruvnäringen i Gällivare väljer att långdistanspendla istället för att flytta.  Studien undersöker vilka som pendlar och vilka incitament som kan finnas till  Pendling, men även vilka är några av de bakomliggande krafterna är till att inte flytta och vilka är som är viktiga för valet att bo kvar.Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod. Här har fem respondenter som pendlar för arbete inom gruvnäringen i Gällivare intervjuats. Resultatet har tematiskt analyserats.Resultatet i denna studie visar att det är tillgången till arbete samt arbetets karaktär som är incitament och kan vara en grund för valet att arbeta i Gällivare, men även den ekonomiska vinsten kan spela en bidragande roll. De sociala nätverken och eventuell partner/familj kan bidra till att man väljer att bo kvar på hemorten..

Munkfors kommun är en kommun som har haft en negativ befolkningsutveckling under en tid då det är brist på unga människor och barnfamiljer. Denna utveckling skapar problem eftersom det bl.a. hotar skolornas bevarande. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga inpendlarnas synsätt på Munkfors kommun. Vi har arbetat utifrån denna problemformulering: Vilka faktorer är det som gör att inpendlarna inte bosätter sig i Munkfors utan istället väljer att pendla till kommunen varje dag för att arbeta? De tre övriga frågeställningarna lyder: Vad anser inpendlarna saknas i Munkfors? Vilka förändringar måste ske för att få inpendlarna att flytta till Munkfors? Vad är kännetecknande för dem som kan tänka sig att flytta till Munkfors? I den teoretiska referensramen har vi haft med saker som platsbegreppet, platsidentitet, vad som är positivt respektive negativt med att pendla, hur beslut om Pendling eller flyttning tas och hur/vad människor tänker när de tar ett sådant beslut samt vilken sorts människor i allmänhet det är som är mest benägna att flytta och pendla..

Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiePendling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inPendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och Pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms Pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären.

Denna uppsats visar vilken påverkan infrastrukturprojekt vars mål är regionförstoring har på olika aspekter så som befolkningsmängd, utbildningsnivå, Pendling samt inkomstfördelning. Detta genom studerande teorier som Human Capital Theory, Central Place Theory med flera. Men också genom genomförda intervjuer och insamlad statistik. Uppsatsen består av två huvudfrågeställningar, dels vad syftet är med Ostlänken och vad detta bygge kan innebära för Norrköping utifrån faktorer som befolkningsmängd, Pendling, utbildningsnivå samt inkomstfördelning? Men också om det blev större inkomstskillnader i Strängnäs efter bygget av Svealandsbanan? Resultaten visar att större infrastrukturprojekt har en påverkan på vissa aspekter, speciellt utbildningsnivån, Pendlingen samt inkomstfördelningen.

Det här examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och är en fallstudie av Kramfors kommun. Vi har utgått från frågeställningar som handlar om vilken typ av styrning av skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera de problem som uppstår i och med den låga befolkningstätheten och det minskande elevantalet. Vi har använt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lärare och en politiker som har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fältstudie i Kramfors. Våra resultat är att kommunen styr skolverksamheten med hjälp av olika styrningsverktyg, främst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styr skolverksamheten utifrån ett bytänkande, där tätorter bedöms på olika sätt beroende på i vilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den låga befolkningstätheten är elevernas Pendling.

Transportsektorn och vägtrafiken i Sverige stod år 2011 för cirka 30 procent av det totala utsläppet av växthusgaser. Prognoserna säger att persontransporterna i Sverige kommer att öka kraftigt fram till år 2050.En stor andel av den förväntade trafikökningen kommer utgöras av en ökande andel persontransporter, samtidigt som forskning visar att arbetsPendlingen står för en stor andel av det ökade antalet transporter och resor som genomförs. Något som har lett fram till att efterfrågan på bättre transportnät, fler transport- och resmöjligheter från bland annat näringslivet, politiker och befolkningen har ökat.Parallellt med detta har politikerna i Sverige enats om att de negativa miljöpåverkningarna från transportsystemet och transportsektorn måste minska, samtidigt som kapaciteten och trafiksäkerheten i trafiksystemet bibehålls och för att på längre sikt också förbättras.Denna studie grundar sig på ett examensarbetsuppdrag för Trafikverket i Eskilstuna. Bakgrunden till studien är den allt mer ökande efterfrågan från politiker och kommuner om att bygga ut tågtrafiken i Örebro och Sörmlands län, alternativt att bygga ut busstrafiken.Syftet med studien är att undersöka hur samhälls- och trafikplanerare bedömer att buss kan bli ett attraktivare transportmedel, jämfört med tåg, vid långväga Pendling.För att belysa studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:- Hur kan buss som kollektivt transportmedel vid långväga Pendling stärkas i förhållande till tåg?- Vad betyder utformningen av samhällets infrastruktur för bussens attraktivitet?- Hur viktigt är samarbetet mellan Kollektivtrafikmyndigheten, Regionförbundet, Trafikverket och andra parter för att skapa en attraktiv busstrafik?De respondenter som valts ut att delta i studien arbetar med infrastruktur- och/eller kollektivtrafikfrågor på Kollektivtrafikmyndigheter, Regionförbund och Trafikverket runt om i Sverige.

Arbetets utgångspunkt är att ta reda på vilka effekter en ny infrastruktur kan få på en kommun och på ett samhälle i kommunen samt vilka fysiska åtgärder berörda aktörer avser vidtaga på grund av satsningen. Jag har använt mig av Ale kommun som exempel när jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över två liknande områden, som också påverkats av ny infrastruktur. Därefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se några samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till är lite olika.

The daily travel, and especially travel between home and work i.e. commuting, is increasing every passing year. More than 90 000 people commute from their home municipality to work in Gothenburg. One of the aims of the regions of Västra Götaland and Halland is to interconnect municipalities and towns within the region, thereby creating growth, faster freight and passenger transports as well as a more attractive business climate. However, while the goal is to create growth, there are several municipalities in the study region with negative ongoing trends.

Arbetets utgångspunkt är att ta reda på vilka effekter en ny infrastruktur kan få på en kommun och på ett samhälle i kommunen samt vilka fysiska åtgärder berörda aktörer avser vidtaga på grund av satsningen. Jag har använt mig av Ale kommun som exempel när jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över två liknande områden, som också påverkats av ny infrastruktur. Därefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se några samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till är lite olika.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på Pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp.

Varför har vi inte en mer utvecklad vattenburen kollektivtrafik i Stockholm, vad krävs för att en sådan ska bli verklighet och hur kan den komma att se ut. De frågorna är grunden i examensarbetet Stockholms vattenburna kollektivtrafik - Vision 2020..

Finansiell rådgivning har blivit en allt viktigare del av värdepappersmarknaden och samhället i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rådgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsättas för och årligen inkommer ett stort antal anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden från konsumenter som är missnöjda med den rådgivning de fått. Om antalet anmälningar som inkommit till ARN under åren 2008-2011 ställs i perspektiv till antalet rådgivningsmöten som hålls per år utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det är därför intressant titta på hur stort problemet kring misslyckad finansiell rådgivning egentligen är samt att undersöka hur bankerna säkerställer kvalitén på rådgivningen.Syfte: Studiens syfte består i att kartlägga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rådgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna säkerställer kvalitén på den finansiella rådgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rådande lagstiftning.