Sjuksköterskors möte med Patienter är en del av arbetet och kontakt med blodsmittade Patienter är oundviklig. Antalet blodsmittade Patienter i samhället tycks öka därför har vi valt att genomföra denna studie, (Smittskyddsinstitutet, 2009a) Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med blodsmittade Patienter. Datamaterialet består av tre intervjuer med sjuksköterskor som har minst ett års erfarenhet av yrket och i sin yrkesutövning kommit i kontakt med blodsmittade Patienter. Data har analyserats med den deskriptiva fenomenologiska metod som presenterats av Amedeo Giorgi. Resultaten visar att följande meningsstrukturer av levda erfarenheter har identifierats i analysen: (1) Fördomar (2) Att bemöta alla Patienter lika (3) Rädslor (4) Vikten av kunskap och rutiner (5) Många möten leder till erfarenhet (6) Undvikande.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och jämföra livskvalitet hos närstående till Patienter med kronisk hjärtsvikt (CHF) respektive multipel skleros (MS) samt hur demografiska bakgrundsvariabler är relaterade till livskvalitet i undersökningsgruppen. Detta är en delstudie ur ett större forskningsprojekt.Metod: Frågeformuläret SF-36 användes för att mäta livskvalitet hos närstående till Patienter med CHF (n = 28) samt närstående till Patienter med MS (n = 19). De närstående valdes ut av Patienter.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader mellan närstående till Patienter med CHF respektive MS gällande fysisk hälsa, där närstående till Patienter med MS har skattat högre fysisk hälsa. Närstående till Patienter med CHF skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och närstående till Patienter med MS skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och Emotionell rollfunktion. Slutsats: Närstående till Patienter med CHF skattade signifikant lägre än närstående till Patienter med MS gällande fysisk hälsa.

Att drabbas av kronisk njursjukdom och vara i behov av dialysbehandling innebär en stor omställning i livet. Idag insjuknar cirka 1100 personer i Sverige per år i njursvikt som kräver behandling. Många Patienter som går i dialysbehandling lider av kronisk trötthet, en trötthet som inte går att sova bort. Syftet var att belysa den kroniska trötthetens påverkan på Patienter i behov av hemodialys. Litteraturstudien baserades på totalt 17 vetenskapliga artiklar där tre var av kvalitativ metod och resterande 14 var av kvantitativ metod.

För att upprätthålla god livskvalitet hos Patienter i palliativ vård är det viktigt att sjuksköterskor kan bemöta existentiella behov och lidande. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva bemötande av existentiellt lidande hos Patienter i palliativ vård, i möten mellan sjuksköterskor och Patienter. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Efter en litteratur sökning i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO inkluderades elva vetenskapliga artiklar som efter kvalitativ innehålls analys resulterade i fyra kategorier; att ha självkännedom, att lyssna och vara närvarande, att stödja och upprätthålla hoppet, att se den unika människan. Litteraturöversikten ger förslag på hur sjuksköterskor kan bemöta Patienter med existentiellt lidande samt hur sjuksköterskor kan hjälpa Patienter i livets slutskede med existentiella behov..

Patienter med missbruksproblem upptar mycket av hälso- ochsjukvårdens platser och resurser. Det är därmed viktigt attsäkerställa att dessa Patienter får god vård och belysa vilkafaktorer som kan inverka på omvårdnaden. Syftet var att belysasjuksköterskors attityder gentemot Patienter medmissbruksproblem samt att beskriva hur mötet mellansjuksköterskor och dessa Patienter ser ut. Det användes 17vetenskapliga artiklar som grund för detta arbete varav 11 varkvantitativa och sex var kvalitativa. Det framkom attsjuksköterskor ofta uppvisade negativa attityder gentemot Patientermed missbruksproblematik och detta inverkade på omvårdnadenav Patienterna.

Självskadebeteende är ett allt mer förekommande problem i samhället. Patienter med självskadebeteende uppsöker såväl den psykiatriska som somatiska vården, därför är det viktigt att som allmänsjuksköterska kunna ge dem god vård. Patienter som skadar sig själva upplever att de inte alltid får ett gott bemötande från vårdpersonal. Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av och attityder till de Patienter som skadar sig själva. Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där vetenskapliga artiklar granskades.

Studiens syfte var att jämföra hur Patienter som skall få en subkutan venportinlagd och lokalbedövas enligt en lokalbedövningsmodell, skattade smärta underingreppet, samt att undersöka om det fanns något samband mellan preoperativoro och smärta under ingrepp.Studien var en deskriptiv, jämförande studie och utfördes med en kvantitativmetod, med hjälp av enkäter, där Patienterna bland annat fick skatta oro ochsmärta med hjälp av Numeric Rating Scale. Studien genomfördes på Patienter,vilka skulle få en subkutan venport inlagd. Fyrtiofem Patienter deltog i studien.Tolv Patienter av totalt 45, (27 %), skattade sin oro över tre på NRS. AntalPatienter vilka skattade sin smärta över tre på de olika momenten var på bedövningsmomentet13 Patienter, (29 %), på dilatationsmomentet 21 Patienter, (47%) och på momentet borttagande av operationstejp 13 Patienter, (29 %). Ingensignifikant skillnad kunde mätas mellan momenten, inget signifikant sambandmellan oro och smärta kunde mätas och ingen signifikant skillnad i smärta mellaninneliggande Patienter och polikliniska Patienter kunde mätas.Patienterna skattade smärtan under ingreppet relativt lågt men nästan hälftenav Patienterna skattade smärtan över tre på dilatationsmomentet.

BAKGRUND: Att vara sjuksköterska innebär att ha kunskap om medicinska frågor såväl som om omvårdnadsvetenskap. Omvårdnad handlar bland annat om att bemöta Patienter på ett korrekt sätt, för att undvika att ett vårdlidande uppstår för Patienter. För att sjuksköterskor ska kunna bemöta Patienter på ett sätt som av dem upplevs som bra behöver sjuksköterskor känna till hur Patienter uppfattar deras bemötande.SYFTE: Att belysa Patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande vid vård på sjukhus.METOD: Litteraturöversikt enligt Friberg (2006), där 14 artiklar har analyserats.RESULTAT: Resultatet indelas i fem teman: Bemötandets betydelse för Patienter, Humorns betydelse för Patienter, Patienters behov av kommunikation och information, Patienters behov av bekräftelse samt Faktorer som påverkar Patienters förtroende för sjuksköterskor.KONKLUSION: Resultatet visar hur Patienter upplevde det att befinna sig i en omvårdnadssituation och vad de lägger i begreppet bemötande. Det kan användas som en upplysning och en påminnelse till sjuksköterskor som dagligen möter människor/Patienter i arbetet. Kunskapen som studien bidragit med kan användas för att förbättra vårdrelationer mellan Patienter och sjuksköterskor i praktiken vilket ger bättre omvårdnadskvalitet..

Bakgrund: Patienter är ibland missnöjda i det vårdande mötet. Om inget görs för att förhindra lidandet som orsakas av vårdpersonal kan det leda till att många Patienter undviker att söka vård eller får ett dåligt förtroende för sjukvården. Syfte: Var att belysa Patienters upplevelser av lidande orsakat av vårdpersonal. Metod: En systematisk litteraturstudie. Datainsamling gjordes i tre databaser, Cinahl, PubMed och Psycinfo.

Integreringen av utvecklingsstörda personer i samhället, har resulterat i att vården i större utsträckning än tidigare möter personer med detta funktionshinder. Finns det problem som kan uppstå i bemötandet av Patienter med utvecklingsstörning som inte finns hos övriga Patienter? Syftet med denna uppsats var att belysa bemötandet av Patienter med utvecklingsstörning i vården. Uppsatsen är utförd som en litteraturstudie, och är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet som framkom av artiklarna var en genomgående problematik kring kommunikationen mellan vårdpersonalen och Patienter med utvecklingsstörning.

Följsamhet till bromsmediciner mot HIV är viktig då allt fler Patienter i världen ges behandling och dålig följsamhet till mediciner har visat ge resistensutveckling. Syftet med denna studie var att få förståelse för varför Patienter på Huddinges HIV-mottagning avbryter sin behandling. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer gjordes med sju Patienter som på eget eller läkarens initiativ avbrutit behandling. En induktiv tematisk analys av data visade att Patienternas uppfattning om de viktigaste orsakerna till avbrottet från behandling var fysiska biverkningar, tabletternas negativa inverkan på vardagen och läkarens inflytande. Resultaten får stöd i tidigare forskning kring följsamhet till bromsmediciner.

Patienter med självskadebeteende är vanligt förekommande vid akutmottagningar i stora delar av världen. Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva sjuksköterskors attityder till och faktorer som påverkar vård av Patienter med självskadebeteende vid akutmottagning. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier av sjuksköterskors attityder: Patienter var problematiska; vårda Patienterna tills de blev fysiskt och medicinskt stabila; Patienter med självskador kunde sedan göra självmordsförsök samt vill göra gott. Faktorer som upptäcktes var: ålder; kompetens, utbildning, yrkeserfarenhet; arbetsmiljö och livsåskådning.

Information till patienten är en betydelsefull del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. En viktig uppgift är att hos Patienter identifiera hindrande och främjande faktorer för möjligheten att ta till sig information. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hur Patienter har erfarit given information samt sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar Patienter i informationssituationen. Tio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. I resultatet framkom beskrivningskategorierna tar till sig, tar inte till sig och uppfattar inte.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för Patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att Patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för Patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Patienterna på en intensivvårdsavdelning ligger i riskzonen för oavsiktlig hypotermi. De tidigare identifierade riskgrupperna är bland annat förekomst av kontinuerlig hemodialys, vissa sederande läkemedel, stor mängd intravenös vätska samt kirurgiska ingrepp i generell anestesi. Hypotermi har negativa konsekvenser för Patienterna som ökad blödningsrisk, försämrad sårläkning samt kardiologisk påverkan. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av hypotermi hos intensivvårdade Patienter. En retrospektiv deskriptiv studie på 583 vuxna Patienter som vårdades på en intensivvårdsavdelning någon gång under 2009 genomfördes.