Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

The purpose of this study is to examine the medial depiction of Muslims in the case of Pastor Terry Jones' intention to burn the Quran. Our study is based on theoretical framework regarding an alleged clash of civilizations, how that leads to global conflicts and controls the world politics. It?s also based on the western way of characterize Muslims as violent, irrational human beings, and how mass media have a tendency to depict Muslims as ?the others?. The questions we aim to seek answers to are: How were Muslims portrayed in CNN's and Al-Jazeera's reporting regarding Terry Jones plan to burn the Quran? Which discourses exist about Muslims in each news channel and what are the main differences between them? The qualitative method used is a critical discourse analysis on empirical data consistently of twelve articles.

This essay describes how the author gradually gets a deeper understanding for his profession and the development of his professional skills, attitude and practice. The essay contains two main narratives representing examples from the author´s occupational practice, and through those narratives he tells how his practice alters and develops. These stories are also the basis for considering different aspects on how to get good models for practising a profession when you are a beginner, and how to manage ethical dilemmas. The starting point is when the author in the beginning of his career as a rural Pastor is visiting a seriously ill parishioner at a province hospital. The course and the outcome of this call is surprising the young Pastor, and the author tries to analyze the background to the outcome and assesses several possible explanations for the result of his call. The narrative is used to examine the attitude, the professional skills and the social and existential context for the author at that time. The patriarchal patterns in the parish are illuminated and questioned. In the second part of the essay the author investigates what will happen when Pastoral cure transforms to psychotherapy, and how the author deals with phenomena in the therapeutical process such as idealization and secondary traumatization. On basis of texts written by among others Ingela Josefson, Fredrik Svenaeus, Christian Nilsson and Ulla Ekström von Essen the author seeks explanation for the development of his practical knowledge. With references to philosofers as Plato, Aristotle, H.G.

Händelserna i Knutby 2004 har nog inte undgått någon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svårt. Även gärningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring händelserna i Knutby var stor och på grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhället i Uppland på den nationella kartan. I denna uppsats har jag skärskådat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjälp av kritisk diskursanalys.

The early 20th century saw the Church of Sweden (Svenska kyrkan) come under threat from the modernization of the Swedish society. As a reaction to this and a way to secure the survival of the church a number theologians came up with a theological framework for the folk church (folkkyrkotanken).The parish of Masthugget was one of the poorest in the entire diocese of Gothenburg in the beginning of the 20th century. This is where Gottfrid Klingner came to serve first as a Pastor and later as the vicar for more than 30 years. In which way did his view on the church affect life for the inhabitants in his parish and how were his actions affected by the framework for the folk church? This paper shows that the practice of Klingner in Masthugget can be linked to many of the ideas associated to the folk church concept..

Kristen metal? Kan man verkligen kalla något kristen metal?Heavy metal är ju en rebellisk reaktion mot en samhällsstruktur av människor som inte känner sig hemma där. Och kristendomen är ju en religiös rörelse som står för ordning, reda, renhet och kärlek.Eller?Syftet med denna studie är har varit att studera likheter och skillnader i låtstruktur, dynamik och klangfärg mellan kristna och sekulära metalband och se om de används på samma sätt i förhållande till texten.Jag har gjort en komparativ analys av låtar av kristna och sekulära metalband och tittat på möjliga likheter och skillnader. Detta innefattar även en konstnärlig del där jag, i relation till det analyserade materialet, skrivit två låtar själv och dokumenterat dessa i klingande form.Som material till denna studie har jag använt mig av vetenskapliga artiklar, låtmaterial samt intervjuat Pastor Bob Beeman från Nashville, som är en av pionjärerna bakom kristen metal..

The purpose of this thesis is to study how homosexuals and homosexuality were represented in the press during the trials against the Pentecostal Pastor Åke Green, and to what kind of social representations and narratives these representations can be related.Using critical discourse analysis and theories about the differentiation between in- and outgroups I try to unveil implicit meanings and attitudes towards gay people mainly at the local text level. The material consists of articles in Ölandsbladet and Dagens Nyheter that were produced before, during and after the trials.The analysis suggests that homosexuals are construed as a deviant outgroup and that the majority, the ingroup, is presented as an essentially heterosexual, tolerant community. Homosexuality is wrong and heterosexuality is the right way of living. Homosexuals, in terms of group lobbyism, are construed as an enemy, a threat, against Western ideals such as family values and freedom of speech. They indirectly become a threat to Swedish democracy.

Studiens syfte är att undersöka de faktorer som har format prästers och Pastorers religiositet samt att testa om socialiseringsteorin och deprivationsteorin kan appliceras på studiens empiri. För att få svar på frågeställningarna har jag valt att använda mig av kvalitativ metod i form av intervjuer med två Pastorer och fyra präster. De sex intervjuerna transkriberades för att sedan lyfta fram gemensamma mönster och teman. Resultatet visar att orsakerna till informanternas religiositet kan vara socialisation, ekonomiska förhållanden, trakasserier, ensamhet, värderingar, känsla av meningsfullhet samt psykisk och/eller fysisk obalans. Slutsatsen av studien är att orsakerna till informanternas religiositet är mångfacetterade men också likartade i vissa sammanhang.

Kejneaffären i början av 1950-talet var en så kallad rättsröteaffär där en Pastor Kejne anklagade rättstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den här uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framställde homosexualitet och homosexuella män i texter förknippde med Kejneaffärens inledande månader som medial såpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebär rädsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framställdes som "den andre", som ett hot mot det normala samhället. Detta ville jag undersöka närmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.

Religious congregations and social work have long been a neglected field of research. Although the number of studies have increased during the last twenty years. With a starting point in the situation in this field of research and in the current public debate in Sweden the focus of this study will be on how Christian and Muslim congregations view cooperating with the municipalities, organizations, the religious community to whom which the congregation belongs and how the congregations view cooperating with other religious communities. Qualitative method of research was used. Representatives of four religious congregations was interviewed; a deacon in a congregation in the Swedish Lutheran Church, a Pastor in a congregation belonging to the Mission Covenent Church of Sweden, the chairman in a the board of a Muslim congregation and volunteerleader in another Muslim congregation.

Kejneaffären i början av 1950-talet var en så kallad rättsröteaffär där en Pastor Kejne anklagade rättstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den här uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framställde homosexualitet och homosexuella män i texter förknippde med Kejneaffärens inledande månader som medial såpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebär rädsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framställdes som "den andre", som ett hot mot det normala samhället. Detta ville jag undersöka närmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.

The purpose of this study is to examine the medial depiction of Muslims in the case of Pastor Terry Jones' intention to burn the Quran. Our study is based on theoretical framework regarding an alleged clash of civilizations, how that leads to global conflicts and controls the world politics. It?s also based on the western way of characterize Muslims as violent, irrational human beings, and how mass media have a tendency to depict Muslims as ?the others?. The questions we aim to seek answers to are: How were Muslims portrayed in CNN's and Al-Jazeera's reporting regarding Terry Jones plan to burn the Quran? Which discourses exist about Muslims in each news channel and what are the main differences between them? The qualitative method used is a critical discourse analysis on empirical data consistently of twelve articles.

I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom Pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen.Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet avsökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) ochförklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenskapingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om enperson skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält..

Sverige är ett land som internationellt sett länge förknippats med fred, och framförallt med frihet. En tolerant nation, där just denna beryktade tolerans i nuläget utsatts för ifrågasättande. Anledningen till detta är fallet med Pastor Åke Green. Denne har i en predikan, som sedermera publicerades i Borgholms lokaltidning, Ölandsbladet, uttalat sig kränkande mot homosexuella och deras livsföring. Följden av detta blev väckande av allmänt åtal enligt den nya tilläggsbestämmelsen i Brottsbalken 16 kapitlet, 8 paragrafen om förbud mot hets mot homosexuella.

In this essay I examine how in seven different congregations that belong to the Church of Sweden the preparatory office is formulated in ways that differ from the form that is prescribed in the current service-book of the Church of Sweden. My purpose is to examine how and why the congregations have chosen these alternative preparatory offices. This I have tried to find out by reading the written instructions and/or homepages of the congregations, studying their orders of service and interviewing one Pastor in each congregation.Before describing, comparing and commenting on the different ways these congregations have chosen to formulate their preparatory offices, I give a historical background to the preparatory office itself and how it is formulated/designed in the current service book of the Church of Sweden. I also describe the history and the introduction of the Kyrie.I then describe each congregation, trying to point out the main characteristics of it, then concentrating on the process that lies behind the urge to formulate an alternative preparatory office, the reasons for it and the results.One of the conclusions I draw is that in the congregations I have examined there is an ongoing discussion about and reflection on the advantages of including the Kyrie in the preparatory office. I also found that in the congregations there are different opinions about the words following the prayer of penitence - should they be words of direct absolution or words that speak about the promise of God's forgiveness? This discussion is closely connected to a discussion about what is the connection between the preparatory office and the holy communion/Eucharist.